Vem vill bli behandlad som en åsna på jobbet? Arbetsvärlden inledde 2024 med att avslöja en hårresande arbetsmiljö på Klarnas kundtjänst på Cypern. Här kallades unga rutinmässigt ”värdelösa” av cheferna.
Tidigare anställda berättar att man uppmanas trötta ut kunder och ljuga för dem. Liam, 20 år, som lockades av ett spännande Cypern-äventyr fick till slut nog och åkte hem 35 00 kronor fattigare än när han kom.
Strul hos techbolag
Ett annat techbolag som strulade var Tesla. Konflikten involverade allt fler tjänstemannafack i början av året. Många blev upprörda när pr-konsulten Nisha Besara med ett förflutet i Socialdemokraterna sa till Arbetsvärlden att strejken riskerade att bita facken i svansen. På Arbetsvärlden försökte vi reda ut hur eniga eller splittrade arbetsgivarna var i kraven på inskränkta sympatiåtgärder i spåren av konflikten.
På Spotify har kampen för kollektivavtal än så länge varit förgäves. Henry Catalin Smith som kämpat för kollektivavtal på Spotify blev till sist uppsagd. Han skulle inte göra om samma sak och ta kampen igen, berättade han för Arbetsvärlden.
I maj kunde vi avslöja hur röster inifrån Klarna menade att de som kämpade för kollektivavtal på arbetsplatsen blev ”utrensade”. Alla i Unionens klubbstyrelse på Klarna är idag borta från företaget.
Gillar förmånerna men inte kollektivavtalet
Svenska techjättars motstånd mot kollektivavtal visar hur de omfamnar förmånerna som följt av kollektivavtal som rimliga arbetstider, anställningsregler och löner, men inte vill vara med och upprätthålla modellen.
Argumentet mot kollektivavtal är ofta att man redan har lika bra villkor som skapades genom just kollektivavtal. Ironiskt. I förlängningen riskerar Sverige istället att få en mer europeisk modell där lagstiftning ersätter branschanpassningar.
Villkoren är okej, men medarbetarinflytandet stör. Trots att man rekryterar ”talang” ses de anställdas tankar som ointressanta och som temposänkare.
En ljusglimt var ändå när fack och arbetsgivarorganisationen klev ner från scenen på Arbetsvärldens Almedalsseminarium för att underteckna en avsiktsförklaring om fler kollektivavtal i techbranschen.
Techbolagen växer upp
Och nog finns en positiv utveckling. Klarna har fått kollektivavtal, liksom flera svenska techbolag. Tesla följer också kollektivavtal ute i Europa. Kanske håller techbolagen helt enkelt på att växa upp och gå från ”move fast and break things”, till ”move fast and build things”.
En annan snackis i techbranschen var nattarbete. Spotify och Klarna nekades nattarbete av Arbetsmiljöverket eftersom de inte kommit överens om det i kollektivavtal. Timbro tyckte då att nattarbete måste tillåtas som grundregel.
Strippklubb i domstol avgör vad som är ett fack
På strippklubben Flirt Fashion fanns plötsligt ett fack, SOKAF, när bolaget krävde nattarbete. Arbetsvärlden kunde berätta att stadgarna var kopierade och att styrelsen bestod av någon som inte jobbade på klubben men drev en däckfirma. Den tredje styrelseledamoten ville inte kännas vid någon fackförening över huvud taget.
Nu går deras kamp vidare i Växjö förvaltningsrätt. Där rätten måste reda ut vad som egentligen utgör en fackförening.
Säpo dubblar säkerhetsprövningarna
Säkerhetsklassningar av anställda seglade upp som en viktig fråga. Säpo gör nu mer än dubbelt så många registerkontroller på uppdrag av arbetsgivare jämfört med för tio år sedan.
På myndigheter ifrågasätts också allt oftare om hobbyer är förenliga med anställning, som att kartlägga mossa i skogen, om man jobbar på länsstyrelsen. Anklagelser om ”aktivism” hos offentligt anställda ökar.
Och på Tullverket nekades en förtroendevald att företräda medlemmarna sedan han säkerhetsprövats. Ingen får reda på varför han kuggades.
Hos Polisen nekades en polis att ta med sig facket till en säkerhetsprövningsintervju. Något som strider mot föreningsrätten, enligt arbetsrättsforskaren Niklas Selberg.
Även bakgrundskontroller har diskuterats under året. Kommuner som Södertälje har fått bakläxa men fortsätter strida för att kontrollera personalen löpande. En utredning kom fram till att de som söker jobb i kommuner borde kollas, men inte redan anställda.
Anmälningsplikt fortsätter oroa
Tidöavtalet har påverkat arbetsmarknaden. Året har präglats av hårdare tag, inte bara mot kriminella utan också mot statsanställda.
Till exempel genom förslaget om anmälningsplikt som engagerade facken inom välfärden under året. Det var seminarium i riksdagen, upprepade demonstrationer, debattartiklar och protester i sociala medier.
När förslaget om att offentligt anställda skulle rapportera papperslösa till polis och Migrationsverket tröskats genom en utredning kvarstod sex myndigheter. Många fack drog en suck av lättnad. Men hos statsanställdas förbund ST ser man hur anmälningsplikten undergräver förtroendet för myndigheterna.
Utredare styrs hårdare
Ministrar styr numera allt oftare utredare genom en byråkratisk formulering. Det handlar om meningen: ”Det befintliga uppdraget ska därför ändras på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska lämna förslag på en reglering som…”. Det visade Arbetsvärldens granskning.
En utredare får helt enkelt inte komma fram till att det inte finns något behov av nya lagar och regler på området. ”Lagar kommer alltmer baseras på ideologi snarare än expertis”, ansåg Henrik Tham, professor i kriminologi.
AI jobbade som chefer och skapade skandaler
AI är kanske den kraft som förändrar arbetsmarknaden mest just nu. Många får nya jobbarkompisar, som juristerna på PWC som jobbar ihop med AI:n Harvey. Vissa jobb utvecklas medan andra försvinner och nya tillkommer.
Vissa AI:s verkar duktiga på att jobba som chefer, medan andra ställer till skandaler i välfärdssystemen. Innan han fick pris till Alfred Nobels minne hann ekonomen Daron Acemoglu med att prata med Arbetsvärlden om hur AI hotar löntagarnas intresse genom att programmeras av arbetsgivarna för ytterligare kostnadsbesparingar.
Långa köer till omställningsstudiestöd
Många tjänstemän väljer att byta bana och omställningsstudiestödet fortsätter vara en följetong. ”Är det ett skämt?” undrade Susanne Pettersson-Graff efter att ha väntat ett år på besked. I mars kunde vi rapportera att pengarna för offentligt anställda redan tagit slut. I oktober att 12 000 personer fortfarande väntade på besked. ”Vi är frustrerade och irriterade”, sa PTK:s och Unionens Martin Wästfelt.
Hycklades det om kortare arbetstid?
Före sommaren gick sjuksköterkorna ut i vårdstrejk där ett av kraven var kortad arbetstid. Arbetstiden har varit en snackis under året och många har tyckt till i Arbetsvärldens spalter. Röster som Martin Linder, Laura Hartman, Ann-Therese Enarsson, Mats Essemyr och Mikael Feldbaum. För att inte tala om LO som kallade Svenskt Näringsliv för ”hycklare” i frågan. Och frågan om lagstiftning eller partsöverenskommelser har splittrat facken.
Nästa år hettar det till när en riktigt stor avtalsrörelse drar igång på allvar. Över 500 avtal för 3,4 miljoner anställda ska omförhandlas. Arbetsgivarna har redan valt att fokusera på just arbetstiden. Medan facken inom industrin kräver fortsatt arbetstidsförkortning vill arbetsgivarna ta tillbaks den som redan givits med hänvisning till hoten om lagstiftning.
Så räkna med ett lika händelsefyllt 2025.