Södertälje strider vidare om bakgrundskontrollerna

I Södertälje bor runt hundratusen människor, och dryga sextusen har kommunen som arbetsgivare. Under närmare ett och halvt år kördes de anställda genom ständiga bakgrundskontroller. Nu är frågan i limbo.

Här finns stadsteater, konsthall, aktiva och stundtals framgångsrika idrottsföreningar inom basket, fotboll, hockey. En kanal porlar genom staden och binder ihop Mälaren med havet.

Här ligger också två av Sveriges största exportföretag i form av Astra Zeneca och Scania.

Södertälje har också en annan sida. De senaste åren har kommunen sjunkit i Svenskt Näringsliv ranking över företagsklimat, förra året blev det plats 241 av 290.

Ser man enbart till hur brottslighet och otrygghet påverkar företags möjligheter hamnar Södertälje på plats 290, det vill säga sämst i landet.

Och nu i dagarna inleds ännu en härva med personlig assistans i Södertälje tingsrätt där åtta personer, däribland en polis och en advokat, står åtalade för att ha lurat såväl kommunen som Försäkringskassan på miljonbelopp.

Själva tingsrättssalen ligger i en fastighet som ägs av en bolagskoncern med kopplingar till det så kallade Södertäljenätverket, vilket DN tidigare i år kunde avslöja. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommenterade det hela som ”systemhotande”.

Härva och systemhotande är två begrepp som återkommer om Kringelstaden. I en av hemtjänsthärvorna dömdes en person för grovt bedrägeri, den personen hade varit både förtroendevald och anställd i kommunen.

Därför blev kanske kommunen också scen för en långtgående konflikt som ännu inte är löst.

”Det kommer ta hus i helvete”

Thomas Witting är en av alla tusentals anställda här. Han är också Visions ordförande i Södertälje.

Den här fredagsförmiddagen beställer han bricklunch på arabiska i stadshuset och det är ständiga tjena, hej och småprat med folk i matsalen. Han försöker lära sig arabiska, för att det är bra i jobbet som arbetskonsulent och i det fackliga förtroendeuppdraget i Södertälje.

De två första ord han snappade upp var Arbetsförmedlingen och läkarintyg.

Över lasagnelunchen säger han att samverkan alltid är att föredra. Men att det då och då dyker upp frågor där man måste ta strid.

Som bakgrundskontrollerna.

Det har nu gått tre år sedan han blev inkallad till möte som ensam facklig med fyra av kommunens högsta chefer. Han visste inte vad det skulle handla om.

– Magkänslan när jag satt där var: Herregud, det här kommer ta hus i helvete hos våra medlemmar!

Han fick veta att Södertälje ska ge sig in på oprövad mark för hela Kommunsverige. Samtliga anställda ska systematiskt bakgrundskontrolleras. Liksom slutkandidaterna i rekryteringar. I snitt värvar kommunen cirka 700 personer varje år.

”Vi måste stå upp för kamrater i hela landet”

Kontrollerna ska göras av ett externt företag som säger sig kunna ta fram dagliga underlag.

Det som ska kollas är sexual- och våldsbrott eller narkotikarelaterad och ekonomisk brottslighet. Det kan handla om domar, men även till exempel stämningsansökningar, kontaktförbud och en häktningsframställan.

Dyker något upp skickas informationen till kommunen. Annars får de rapporter varje kvartal.

– Även om saken skulle prövas här i Södertälje kände jag att vi måste stå upp för kamrater i hela landet, säger Thomas Witting.

Samtliga åtta fackförbund i kommunen tog strid mot bakgrundskontrollerna.

Facken vägrade samverka. Förhandlingar pågår fortfarande för Visions del. Förbundet har yrkat på 100 000 kronor till medlemmarna, runt 500 i antal.

Södertälje har betalat till två förbund

Men kontrollerna blev verklighet, och pågick ända tills Justitieombudsmannen (JO) förra hösten satte ner foten.

JO kom fram till att bakgrundskontroller av samtliga anställda strider mot den grundlagsskyddade personliga integriteten. Myndigheten kallade kommunens agerande för ”mycket anmärkningsvärt”.

Nuvarande stadsdirektör Magnus Gyllestad fick ärva frågan när han tillträdde förra hösten. Han säger att arbetsgivaren under året ”tagit till sig av kritiken”.

Till två av de förbund som stämt sin arbetsgivare, DIK och Naturvetarna, har kommunen under sommaren betalat ut 65 000 kronor till vardera förbund för att inte analyserat beslutet tillräckligt innan man genomförde bakgrundskontrollerna. Och därmed löst tvisten. Med övriga pågår förhandlingar.

Men kommunen står fast vid att vilja införa kontrollerna igen, de är bara ”pausade”.

Stadsdirektören: ”Ett skräckscenario”

– Behovet av det här verktyget är stort framöver. Det baseras på vad som håller på att hända med infiltration och risken att medborgare till slut inte litar på myndigheter. För mig är det ett skräckscenario.

Och det tog kanske inte hus i helvete hos Visions medlemmarna. De flesta har, enligt Thomas Witting, inte känt till att deras personnummer körts ”löpande” genom olika register av ett företag.

– Man har alltså inte gett sitt samtycke till det här storebrors-projekt. Ofta har det varit vi som informerat om det.

Är bakgrundskontroller okej om man ger samtycke?

– Tveksamt. Relationen arbetsgivare och arbetstagare innebär ett maktförhållande. Jag tycker inte att en arbetsgivare ska veta allt om alla. En kvalitetssäkrad rekryteringsprocess med goda rutiner för referenstagning tror jag sorterar bort de personerna. Händer något när man är anställd får man hantera det. Man kan få sparken i Sverige.

Hans åsikt delas också av JO, Per Lennerbrant, som skriver att han är tveksam om det är ett verkligt alternativ för en anställd att säga nej till en arbetsgivare som begär samtycke i en sådan situation.

”Vi vill inte ha Boel Godner på skampåle”

Men det Thomas Witting verkligen vill se är en ursäkt till alla anställda. En hearing, ett slags stormöte, där kommunen säger att man gjorde fel. Beslutet fattades redan 2020 från politiskt håll.

– Vi vill inte ha Boel Godner (kommunstyrelsens ordförande och socialdemokrat red anm) på skampåle i centrum. Men vi vill veta hur de tänkte, men också höra dem säga att det inte var lagligt.

Stadsdirektör Magnus Gyllestad vill inte gå in i detalj på varför man inte kommer överens med Vision. Eller varför en ursäkt är svår att ge.

– Jag har förstått att önskan finns. Där vi är i samtalen just nu är vi inte överens om hur vi skulle hantera en sådan situation.

Över 8 miljoner kostade bakgrundskontrollerna

Enligt kommunen själv hittade man under tiden bakgrundskontrollerna pågick ett 60-tal fall, som krävde hantering. Till en kostnad av 8,4 miljoner kronor.

Var det värt det?

– Om vi bara hittar en och det ökar medborgarnas förtroende för oss som myndighet är det värt det, säger Magnus Gyllestad.

Ett fall som Dagens Samhälle uppmärksammade var en person som jobbade med barn, dömts i tingsrätt för sexualbrott mot barn men friats i hovrätt. Den personen fick lämna sitt jobb.  

På frågan om hur någon som är friad ändå får gå svarar Magnus Gyllestad att enskilda fall är svåra att prata om.

– Att kunna spåra vad som hände en individ kan äventyra en allmän uthängning. Det är en av grejerna vi måste se över, och de ska ske i god dialog med de fackliga. Hur mycket kan vi dokumentera.

Han tycker hela frågan, säkerhet som ställs mot integritet, debatteras för lite.

– Det är ett jätteproblem att hitta balans mellan verktyget vi anser oss behöva som arbetsgivare för att säkra rättssäkerhet och förtroende. Å andra sidan ha respekt för enskilda individer. Det är inte svartvitt, det är en jätteutmanande samhällsfråga.

Han tycker att ”vissa aktörer gör det enkelt för sig”

– Det här är inte jätteroligt att syssla med. Vi gör det för vi tror att det är ännu farligare om vi får kommuner man inte kan lita på. Det vill nog ingen vara med om. Men å andra sidan vill man inte känna sig jättekontrollerad som person. Det är jättesvårt.

Ulf Kristersson vill se utökad bakgrundskoll

Efter JO:s beslut tillsatte statsminister Ulf Kristersson en snabbutredning som ska se över hur anställda i kommuner ska kunna kontrolleras mer lagligt.

Till Dagens Samhälle sa han att att Södertälje kommun gjort rätt.

Den sista oktober ska utredningen vara klar.

Thomas Witting från Vision säger att han självklart har förståelse för arbetsgivarens syn, att kriminella aktörer som skor sig på offentliga medel är ett jätteproblem och att även han oroas för människors minskade tilltro till byråkratin.

– Men jag tror ju inte vi kommer åt organiserade nätverk med det här. Vi har ju bäddat för korruption och oegentligheter när vi skapade en marknad för sådant som skolor och hemtjänstutövare. Men kan vi hitta vägar framåt som är lagliga och ändamålsenliga?

Han har sett utredaren från staten vara i stadshuset, men ingen har pratat med honom. Thomas Witting tror att lagförslaget kommer bli urvattnat, och likna de system som redan finns.

Stadsdirektör Magnus Gyllestad tror tvärtom

– Baserat på det vi får löpnande information om från riksnivå kommer vi absolut få lagstöd. Och vi ser verkligen fram emot vägledning från staten.

Finns risk att ni blir mindre attraktiva som arbetsgivare ?

– Det är en himla bra fråga som vi vrider och vänder på. Jag vill landa i att det finns ett värde i att kollegerna har samma ambition att göra det bästa för kommunen. Jag är inte så naiv att jag tror det är så enkelt, men det är min önskan.