Det är lördagskväll hemma i villan i jämtländska Pilgrimstad. Det är septembers sista dag, och oktober som står för dörren kommer att bli den kallaste på över 30 år.
Susanne Pettersson-Graff och hennes man har gäster på middag. Hon har stenkoll på klockan. När den närmar sig tio ursäktar hon sig, lämnar bordet och bänkar sig framför datorn.
Den här gången har hon koll på att det gäller att söka när möjligheten släpps. Och den här terminen öppnar sig det fönstret klockan tio en lördagskväll. Hon ställer sig i CSN:s digitala väntrum för att fylla i en ansökan till omställningsstudiestöd. När lördag blir till söndag den första oktober ska man kunna söka. Hon har könummer 2 880.
– Det var som att köpa konsertbiljetter. När jag fått mitt nummer satt jag och väntade medan det tickade ner. Jag vågade ju inte lämna datorn en sekund, och visste inte när det skulle bli min tur.
10, 9, 8… kommer så småningom. När hon väl får fylla i ansökan går det snabbt. Vid tre-tiden söndag morgon kan hon gå och lägga sig. Gästerna har sedan länge lämnat hemmet.
– Det var så sjukt. Jag tänkte: Ska en myndighet hålla på så här? Är det ett skämt? Är det verkligen CSN? Jag hade ju tur som inte jobbade dagen efter och kan det digitala. Men alla kan ju inte det, det blir också orättvist.
Två ansökningar, noll svar
Det är inte första gången Susanne Pettersson-Graff söker omställningsstudiestöd, stödet för den mitt i livet som vill skola om sig med ett generöst bidrag från staten. Ansökningstiden för studier terminen efter öppnar en gång på våren och en gång på hösten.
Susanne Pettersson-Graff sökte även i april förra året. Men då 19 dagar efter att ansökningstiden öppnat. Det var därför hon visste att det gällde att vara där, i det digitala väntrummet, eftersom CSN måste ta varje ansökan i turordning. Det gäller ett få ett bra könummer.
Nu, snart ett år senare, sitter hon med två ansökningar till samma studiestöd men noll svar. Studierna, till yrkeslärare, påbörjade hon ändå i höstas.
”CSN har hindrat mig”
Hon uppfyller alla kriterier, och har ett yttrande från sin omställningsorganisation Trygghetsstiftelsen. I slutet av oktober skriver hon till CSN, och hänvisar till förvaltningslagen om att man ska få besked inom sex månader.
CSN svarar att lagen inte gäller, eftersom det inte finns något ärende. Och att myndigheten inte vet när det kommer att bli ett sådant.
Susanne Pettersson-Graff valde trots allt att hoppa på studierna till yrkeslärare i Umeå i höstas eftersom hon blev antagen. Hon hade visserligen räknat med att ha fått ett besked från CSN, men säger att hon klarar sig. Hon har kvar sin anställning på Arbetsförmedlingen men har tagit tjänstledigt.
Hade hon fått ett nej i augusti, när hon började plugga, hade hon kunnat gå vidare, resonerar hon. Hon hade till exempel kunnat söka vanligt studiestöd, eller kanske jobbat heltid och studera samtidigt.
– Jag hade nog kämpat för det, och klarat det. Så mycket vill jag det här. Men det är för sent nu. Hösten är passerad. Jag känner att CSN hindrat mig när jag inte fått ett svar.
Hon säger att hennes kontaktperson på Trygghetsstiftelsen berättat om människor som varit desperata, tagit lån för att börja sina studier och sedan fått avslag.
– Det är ju förödande för människor som tänkt att det är en chans att byta yrkesinriktning.
CSN hinner inte med
- 14 100 personer om omställningsstudiestöd i höstas. Av dem har 3 400 fått besked. Och av dem har 1 200 fått ett ja.
- Just nu kommer det in 150 ansökningar i veckan.
- CSN beklagar att kötiderna är så långa, och skriver att den som söker nu får räkna med lika lång väntetid som nu. Vilket innebär att man inte kan förvänta sig att få ett besked innan man ska börja sina studier.
- CSN får varje år en budget för omställningsstudiestödet från regeringen. För 2023 var den på 1,3 miljarder kronor vilket beräknas räcka till ungefär 8 800 personer.
- Men på grund av de långa handläggningstider hann inte CSN nyttja hela budgeten, utan får lämna tillbaka pengar till statskassan.
- Budgeten är uppdelad i två potter – en för privat sektor (67 procent) och en för offentlig sektor (33 procent). Den är också uppdelad på de två ansökningsomgångarna.
Själv har hon över 25 års erfarenhet från myndighetsarbete på Arbetsförmedlingen. Och hon känner för handläggarna på CSN, men säger att det är något som inte fungerar som det ska.
– Tanken är god, men det är helt katastrof hur systemet fungerar. På Arbetsförmedlingen får vi jättemycket skit om vi inte gör det vi ska från politiken. Men här verkar man får göra hur man vill. Jag tror inte regeringen vill ha det här, det är inte deras förslag.
Alltid velat bli lärare
Det var när omställningsstudiestödet blev verklighet hösten 2022, som tanken på att omskola sig till drömyrket lärare började gro i Susanne Pettersson-Graff. Egentligen ville hon bli matte- eller samhällslärare, men resonerade att det skulle ta för lång tid när man är 55 år.
Så hon började med att validera sina kunskaper, och landade i att yrkeslärare skulle gå.
– Jag förstod att möjligheten verkligen fanns nu. Och när jag gjorde första tentan kände jag verkligen wow, jag kan det här! Jag fick vikariera i en skola, och vet att det här är vad jag vill. Jag är på väg till skolan, så är det.
Hon säger att när hon väl är där på heltid kommer hon lämna sina politiska uppdrag som hon också har i Bräcke kommun för S.
– Jag tror många i min ålder inte vågar ta steget. Men det är det bästa jag gjort. Man kan använda sin erfarenhet så mycket om man studerar nu. Så kan man släppa in andra på arbetsplatsen man lämnar. Men stödet borde vara mer inriktat på just bristyrken.
– Det är inte svaret i sig, hade jag fått nej hade jag i alla vetat. Men det är att behöva vänta så länge på besked från en myndighet. Det är ju bedrövligt.
Än har hon inte sagt sig upp sig från Arbetsförmedlingen.
– Jag har trivts så bra. Men förr var det mer som ett lärarjobb, man stod framför en grupp arbetssökande, det var jättekul. Nu administrerar och kontrollerar vi. Och det är inte vad jag vill göra på jobbet.
Oklart vilken ansökan som gäller
Susanne Pettersson-Graff har också fått olika besked om vilken av hennes båda ansökningar som ska behandlas först. Först fick hon höra att hon skulle dra tillbaka sin ansökan från i våras. Sedan att de måste vänta in ett beslut för den första ansökan, innan de kan fatta beslut om den senare.
I förra veckan kom ett nytt besked, att CSN går vidare och visst kan fatta beslut om den senaste ansökan.
Och när hon ställer frågor till CSN via mejl, kommer hon till en länk där hon får fylla i ett formulär. När hon för ett tag sedan ville samla alla frågor fanns inte länkarna längre, de gäller bara ett visst antal månader.
Så Susanne Pettersson-Graff fick begära ut sina egna mejlkonversationer från CSN, för att få överblick. De kom senare på posten. Och de har hon själv nu skannat in så att allt även finns digitalt. Just omställningsstudiestödet går nämligen inte att följa själv på tjänsten ”Mina Sidor” på CSN.
Ett svar på om Susanne Pettersson-Graff får pengar eller inte har inte kommit.