2023, den 27 oktober. Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm. Stämningen är tryckt, osäker, orolig. Sammanbitna ansikten. Mötet är obligatoriskt för alla anställda. Det finns ett yttre hot. Dagen innan har Unionen och Sveriges Ingenjörer varslat om strejk för kollektivavtal. Framför en dekorativ träkonstruktion i vitt och Klarna-rosa har vd:n Sebastian Siemiatkowski i sin vanliga yviga stil deklarerat att han eller Klarna ”aldrig kommer underteckna med Unionen”. Nu skärper han tonen:
”Vi är vid en avgörande tid i vårt företags historia. Vi har slagit in på en mycket dålig stig. En där hatet vinner, där det är en malström av ständigt ökande negativitet och hat.”, säger vd:n på en inspelning av mötet som Arbetsvärlden tagit del av.
Stolarna räcker inte till alla. Anställda står längs väggarna, sitter på golvet, däribland Sen Kanner, ordförande för den lokala Unionen-klubben. Hennes fackförening har tidigare under mötet målats ut som ett hot mot företagets rätt till oliktänkande.
”Jag är ledsen att behöva säga det här, särskilt med Sen i rummet. Jag har förlorat tron på det här specifika facket, Unionen. Jag har inte förlorat tron på Sen, men jag har förlorat tron på Unionen på grund av vad de gjort och jag känner inte att de är en bra motpart för oss. Så det är tvunget att förändras.”, svarar vd:n på en fråga från en anställd.
Och förändring inleds redan en vecka senare. I slutet av den är alla som suttit i Unionenklubbens styrelse borta från företaget. Med en underskrift är de bundna till tystnad under ett latent hot om rättsliga åtgärder. Ingen av dem tog själv initiativet att lämna.
– De har nu rensat ut styrelsen och Unionen som organisation, säger ”Alex” en tidigare anställd på Klarna som Arbetsvärlden, i likhet med övriga anonyma källor, tilldelat ett fingerat namn.
En oförklarlig vändning
Det blev aldrig någon strejk och inte heller något kollektivavtal med Unionen. Istället gick Klarna med i arbetsgivarorganisationen BAO och fick därmed, på köpet, kollektivavtal med Finansförbundet som huvudsaklig motpart.
Det accepterade Unionen i ett avtal med Klarna och drog tillbaka både stridsåtgärder och två stämningar i Arbetsdomstolen. Klarna fick lova att klubben skulle kunna fortsätta verka tills Finansförbundet tagit över vid årsskiftet.
I februari 2024 skulle den nya Finansförbundetklubben bildas och den tidigare ledamoten i Unionens klubb, Jon-Artur Maddock-Holte, kandiderar till ordförande. Med honom skulle klubben få en kontinuitet från den gamla styrelsens mångåriga arbete.
Arbetsvärlden ringer upp honom dagen innan mötet och han är hoppfull inför omstarten. Stämningen är bättre, säger han. Han är redo att axla förtroendet och vill jobba för att förbättra arbetsmiljön på Klarna.
Två veckor sedan ringer Arbetsvärlden upp honom igen för att höra om han blev vald. Men får då ett oväntat svar.
– Jag jobbar inte kvar på Klarna. Min anställning avslutades för några veckor sedan. Jag kan inte säga så mycket mer, säger han och samtalet avslutas. Han svarar inte när tidningen söker honom under de kommande dagarna.
Det går inte ihop. Arbetsvärlden har pratat med flera källor som var med på mötet där den nya klubben skulle bildas.
– Det som hände var att valberedningen lade fram ett förslag där kandidaten som var föreslagen har valt att gå vidare till andra uppdrag utanför klarna. Då blev det ett frågetecken kring vem som skulle bli ordförande, säger Alexander Canizares Dahlström, ombudsman på Finansförbundet som bistår den nya klubben.
Ombudsmannen berättar att Jon-Artur Maddock-Holte har undertecknat en individuell överenskommelse om att sluta. Det finns dock ytterligare en person i den nya klubbens styrelse som tidigare satt i Unionen-styrelsen. Men det ska visa sig att även han har fått sluta. Med honom är alla i den tidigare styrelsen borta från Klarna.
Bundna till evig tystnad
Arbetsvärlden har, direkt eller via ombud, varit i kontakt med samtliga åtta ledamöter som satt i Unionen-klubbens styrelse vid tiden för strejkvarslet. Alla uppger att de inte vill prata om hur de slutat. Ingen av dem vill heller kommentera hur det kommer sig att ingen i styrelsen längre har sina anställningar kvar. En av dem, den tidigare ordföranden Sen Kanner.
– Jag kan förstå att det väcker frågor. Det är inget jag kan kommentera, säger hon.
Förklaringen till tystnaden får vi i de avtal som de skrivit under. Sådana utköpsavtal har systematiskt tecknats med anställda i många år istället för vanliga uppsägningar, vilket Arbetsvärlden tidigare rapporterat.
Arbetsvärlden har tagit del av ett av Klarnas uppsägningsavtal, som inte härrör till styrelseledamöterna, men enligt tidningens källor har avtalen varit identiska till formen sedan många år.
Avtalen slår fast att uppsägningen skett på Klarnas initiativ, men ”vänskapligt”. Den som skriver under får inte berätta om innehållet i avtalet.
Men det stannar inte där utan binder undertecknaren till evig lojalitetsplikt. De får inte ”sprida negativ information” om Klarna ”eller på annat sätt agera så att den andra parten skadas”. Om något i avtalet bryts förlorar den anställde rätten till avgångsvederlaget. Eventuell tvist kring avtalet hänvisas till Stockholms tingsrätt.
– Jag har skrivit under på ganska långtgående lojalitetsplikt gentemot dem. Det är ett ganska obehagligt ställe. Är det något företag som skulle stämma sina före detta anställda så skulle det vara Klarna, säger ”Sam”, en tidigare anställd jurist på Klarna.
Det tycks fungera, anställdas försvinnande sker under tystnad. Men flera källor i kretsen kring den tidigare styrelsen bekräftar att sex av åtta styrelseledamöter slutat på arbetsgivarens initiativ innan årsskiftet. Idag har ingen i styrelsen sin anställning kvar. Arbetsvärldens källor är övertygade om att skälet var deras fackliga engagemang.
– Det har alltid gått att se varför folk fick gå från Klarna. I det här fallet är det extremt uppenbart på grund av att de var fackliga representanter och att Klarna inte vill ha dem på en position där de har inflytande. Jag såg en efter en försvinna. Det går inte att säga att de gjorde det på eget initiativ, för det gjorde de inte, säger den tidigare Klarna-anställda ”Robin”.
– För mig framstår det som helt konsekvent med deras generella antifackliga inställning. Men det är också helt i linje med vd:s och andra i ledningens personligheter. De har aldrig velat följa den svenska modellen. De avskyr att anställda organiserat sig och ställt krav. Att dela makten har aldrig varit deras sätt, säger ”Alex”, tidigare anställd.
Kollektivavtal – bara utan Sen Kanner
Med en dryg vecka kvar innan Unionens strejk skulle utlösas meddelade Klarna att de hade för avsikt att gå med i arbetsgivarorganisationen BAO. Men de hade villkor som framfördes till Unionen via medlare.
Unionen skulle dra tillbaka stridsåtgärderna och sina stämningar. Men det fanns ett villkor till, berättar flera av Arbetsvärldens källor. Skulle det bli avtal, skulle Sen Kanner förklara sig vara nöjd i ett pressmeddelande och sedan lämna Klarna.
– Jag kan inte skaka av mig att det var något skumt med att hon sedan försvann, säger en tidigare facklig på Klarna vi valt att kalla ”Mika”.
Bara att uttala sitt stöd för kollektivavtal på Klarna har, enligt Arbetsvärldens källor kunnat resultera i mothugg i Klarnas interna chattkanaler, inte bara från företagslojala kollegor utan även av vd:n själv. Men att vara ansiktet utåt för Unionen och ordförande för dess klubb har varit en utsatt position.
Arbetsvärlden har tagit del av flera inspelade möten där vd:n Sebastian Siemiatkowski inför den samlade personalen anklagar Unionen för lögn och utmålar facket som ett hot mot de anställdas villkor och mot allt vad företaget står för. Han återger vid flera gånger facket, men också deras lokala fackliga representanter och Sen Kanner såsom ”okunniga” och svekfulla. Han nämner vid flera gånger henne vid namn.
Klarna och Unionenklubben
2005 – Klarna Bank AB grundas
2020 september – Unionens lokala klubb bildas på företaget
2022 maj – Vd meddelar att 10 procent av företagets 7000 anställda kommer att sägas upp
2022 juni – Unionen stämmer Klarna i Arbetsdomstolen. De anser att Klarna, genom att inte förhandla med facket om uppsägningarna, brutit mot medbestämmandelagen. Facket kräver 1,3 miljoner kronor i skadestånd.
2022 september – Klarna outsourcar stora delar kundtjänsten
2022:s slut – efter nedskärningar och outsourcing har klubbens styrelse reducerats till fyra personer, men ytterligare lämnar innan årets slut.
2022 december – Unionen lämnar in ytterligare en stämning om mbl-brott.
2023 – Vd Sebastian Siemiatkowski får 16 miljoner i grundlön vilket är en ökning med 64 procent på två år. Hans totala ersättning inklusive bonus och pensionskostnader är 23,6 miljoner, en ökning med 267 procent på två år.
2023 oktober – Unionen och Sveriges Ingenjörer varslar om strejk på Klarna
2023 november – Klarna lovar gå med i arbetsgivarorganisaionen BAO, vilket innebär ett avtal med Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia. I samma veva accepterar Unionenklubbens ordförande Sen Kanner en individuell överenskommelse om att sluta.
2023 december – trots avtal med Unionen att klubben ska kunna fortsätta verka till dess Finansförbundet tar över, har nu bara två personer i klubbens styrelse anställningen kvar efter att totalt sex ledamöter accepterat en individuell överenskommelse.
2024 februari – Jon-Artur Maddock-Holte kan inte väljas till ordförande för den nya Finansförbundetklubben eftersom han precis accepterat en individuell överenskommelse att lämna. Enbart en styrelsemedlem har ännu arbetet kvar.
2024 mars – samtliga medlemmar i Unionenklubbens styrelse nu har accepterat individuella överenskommelser om att sluta.
2024 april – Finansförbundetklubbens styrelse utses. Bland de valda till tunga poster ingår flera som enligt Arbetsvärldens källor tidigare utmärkt sig som uttalade motståndare till kollektivavtal på Klarna.
”Är det korrekt, Sen? Det var inte ditt beslut? OK, visst, men du föreslog det åtminstone för Unionen. Ok. Poängen är att det här förslaget kan jag inte underteckna för jag kan inte stå här, se er i ögonen, och säga att allt blir bättre med de handbojorna på mig.”, säger han när han under ett inspelat stormöte förklarar hur kollektivavtalet skulle slå mot de anställdas ekonomi.
Men det är inte heller första gången som företaget försökt få henne att sluta.
– Det var jävla brutalt. Du har vd:n för Klarna, en big money-man, som direkt pekar ut dig och säger ditt namn. Hon hade det verkligen inte lätt, men hon mötte det utan att blinka, säger ”Mika”.
Inte första gången styrelsen drabbas
Det är 2022, den 25 maj. I sina hem, eller där de för dagen arbetar på distans, ansluter anställda till ett hastigt annonserat digitalt massmöte med vd:n. På skärmen ska Sebastian Siemiatkowski stilla de anställdas oro över den nedskärning av personalen med tio procent som företaget tänker göra. Men han är besviken. Någon i personalen har talat med pressen. Ingen nämns vid namn. Alla vet att Sen Kanner intervjuats i åtskilliga medier och sagt att facket inte informerats innan anställda börjar få erbjudanden om individuella avgångsavtal.
”Det har gått 48 timmar och folk som hävdar att de gör det å de anställdas vägnar har spritt till pressen en orättvis och okunnig beskrivning av den har processen utan att ens ha anständigheten att ta upp det på ett konstruktivt sätt internt först. Genom att göra det skadas företagets anseende och alla 7 000 anställda drabbas”, säger vd:n med eftertryck på en inspelning av mötet som Arbetsvärlden tagit del av.
Planen sätts i verket. En kort tid efter outsourcas stora delar av Klarnas kundtjänstverksamhet. En del av de, vars arbete nu skulle skötas av andra företag erbjuds arbete där, men i samma veva försvinner även andra tjänster. De som företaget anser ska bort erbjuds samma typ av avgångserbjudande. Unionen stämmer Klarna för brott mot medbestämmandelagen.
När dammet hade lagt sig hade hälften av Unionens dåvarande styrelse försvunnit från företaget tillsammans med många av klubbens medlemmar, något SVT tidigare rapporterat.
– Det skedde en riktad insats mot styrelsemedlemmarna. 30 procent av företaget fick lämna, men de som utmärkt sig som fackligt aktiva var överrepresenterade, säger den tidigare fackmedlemmen på Klarna ”Loa”.
Sebastian Siemiatkowski förklarade själv varför i det stormöte där han också liknade facket vid grisar, vilket Arbetsvärlden avslöjade tillsammans med Arbetet.
”Det var uppenbart för oss att det här var en grupp som var mer fackligt engagerade, vilket är logiskt för mig eftersom de inte själva kontrollerar arbetsbördan och på den fronten är vi inte bra, vilket var anledningen till att vi också gjorde outsourcningen.”
I ett protokoll från en förhandling inför Unionens stämning i juni 2022 skriver Klarna:
”Endast Unionen hade medlemmar bland de anställda som skulle kunna komma att bli uppsagda på grund av arbetsbrist”.
Klubbordföranden på väg ut även denna gång
Även vid detta tillfälle fick Sen Kanner samma erbjudande, men tackade nej och höll sig kvar.
– Sen fick ett sådant erbjudande, men stannade kvar och blev satt i ett hörn med arbete som inte hade något med hennes kompetens att göra. Hela 5 av 8 som var engagerade i klubben 2022 erbjöds att köpas ut. Att det skulle ha varit en slump att så många i klubben drabbades håller inte matematiskt. Men det var en effektiv signal om priset för att engagera sig fackligt, säger Kim Öberg, tidigare fackligt aktiv på Klarna.
– Efter att hon pekats ut på mötet och sedan fick utköpserbjudande gjorde det uppenbart att de ville ha bort henne. När sedan de flesta av oss i styrelsen fick det var det tydlig att de ville bli av med alla aktiva, säger den tidigare styrelsemedlemmen som dock själv var en av två som inte fick något utköpserbjudande, säger ”Mika”.
Normalt sett kan en klubbstyrelse väljas om eller bytas vid årsmötet. Men enligt flera av Arbetsvärldens källor sökte klubben på Klarna ständigt nya ledamöter eftersom de försvann i så hög takt.
– Man förväntar sig av de flesta företag att de undviker att uppfattas som att de diskriminerar fackliga. Det var motsatt förhållande på Klarna. De brydde sig inte. Fackligt aktiva blev måltavlor. Hur ska det annars uppfattas när man ger oproportionerligt många av styrelsemedlemmarna avgångserbjudanden?, säger ”Loa”.
Är Klarna fackfientligt?
Samtliga Arbetsvärldens källor anser att Klarna agerat direkt fackföreningsfientligt under hela den tid som klubben existerat på företaget. Det var aldrig tillåtet att hålla möten i företagets lokaler. Men efter att klubben började göra motstånd mot uppsägningarna 2022 förbjöds även den ”fackliga fika”, vilken innebar att Sen Kanner var tillgänglig för frågor om facket under lunchtid i lunchrummet.
– De meddelade att det inte var tillåtet eftersom Unionen var ett ”externt företag”, säger ”Robin”.
I de handlingar som Unionen lämnat in till Arbetsdomstolen beskriver förbundet Klarnas agerande i samband med nedskärningen som ”en omständighet av flera som visar på Bolagets tydligt fackföreningsfientliga inställning”. I handlingarna beskriver förbundet hur Klarna ”försvårat” för facket att verka och att ”facket fråntagits dess rätt till medbestämmande och inflytande”.
Men kanske är det inte facket som sådant Klarna är fientliga till, så resonerar åtminstone den tidigare Klarna-juristen vi kallar ”Sam”.
– Man får nog se det ur ett större perspektiv. Det är inte bara en organisation som hatar facken. Det är någon sorts nyliberalt startupvansinne som råder. Alla regler att förhålla sig till är av ondo. Allt som inskränker underbarnen och kreativa entreprenörer är fel. Där är facket bara ett exempel på en sådan begränsning.
Sebastian Siemiatkowski nekar intervju
Arbetsvärlden har upprepade gånger försökt få till en intervju med Sebastian Siemiatkowski och skickat frågor per mejl. Men via Klarnas kommunikationschef, Joel Hedin, nekar Klarna-vd:n intervju, men också att lämna skriftliga svar.
Enligt kommunikationschefen kan företaget som arbetsgivare, och av respekt för enskilda individer, inte kommentera uppgifterna i denna artikel. Istället skickar han med ett allmänt uttalande.
”Klarna har tecknat kollektivavtal med BAO och Finansförbundet och Saco. Det är vi glada över. Vi ser det som väldigt positivt att ha kunnat träffa ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet, och som våra medarbetare är nöjda med. Vi har redan implementerat kollektivavtalet i vår organisation och lokala klubbar har bildats.”, skriver Joel Hedin i ett mejl.
Facken har en annan syn
Arbetsvärlden har vid flera gånger varit i kontakt med företrädare för Unionen. De har då uttryckt att Klarna lovat att klubben skulle kunna fortsätta verka tills Finansförbundet tagit över.
Men i ett mail till Arbetsvälden skriver Unionens kommunikationsavdelning: ”Unionens uppfattning är att Klarna har fullföljt det som de åtagit sig att göra.”
I en intervju i samband med denna granskning säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt att ”det kan vara tufft” att var förtroendevald på ett företag utan kollektivavtal. Han är stolt över att ett avtal nu är på plats.
Att hela styrelsen är borta och att det inte heller är första gången styrelsen drabbas beror, enligt honom, på stora organisationsförändringar som arbetsgivaren har rätt att göra. Han har inte uppfattat att det skett en antifacklig utrensning.
– Vi har inte gjort bedömningen att det har varit ett föreningsrättskränkande syfte i de åtgärder arbetsgivaren har vidtagit, säger Martin Wästfelt.
Han säger dock att han inte kan kommentera de individuella överenskommelserna eller omständigheterna när Sen Kanner lämnade Klarna.
– Om en förtroendevald hamnar i en situation och det uppstår en frivillig diskussion, då är vår uppgift att hjälpa den att ta ett väl avvägt beslut. Men vi sätter oss inte över individen och säger att nu ska du säga nej till det här för att ta strid för andra. Det är jag stolt över, det sättet vi har gjort på Klarna, men på många andra ställen också, säger Martin Wästfelt.
De två kvarvarande Unionen-ledamöterna, däribland den tilltänkta ordföranden Jon-Artur Maddock-Holte, gick över till Finansförbundet. Finansförbundet uppger till Arbetsvärlden att deras inställning är att de båda lämnade Klarna i ”samförstånd och vänskaplighet” med företaget. Sedan de två lämnade har inga styrelseledamöter lämnat Klarna.
Uppmuntran till nya klubben – känga till den gamla
2023, den 9 november. De anställda är tillbaka, ihoptryckta för ett nytt stormöte i samma rum där vi började. Det blev ingen strejk. Det blev kollektivavtal, men inte med Unionen. Men stämningen är ändå inte bättre.
Det är en delad personal som står längs väggarna och sitter på golvet. De som stött företagets hållning i motståndet mot strejk och kollektivavtal är här, såväl som de som aktivt tagit ställning för strejken. Båda parter är förvirrade. De ena för att det som tidigare beskrivits som något som skulle kunna innebära slutet för Klarna nu ändå har hänt. De andra för vad som ska hända när deras fack gör uttåg från företaget och ersätts med ett annat.
Vd:n är upprymd. Han inleder med att säga att han inte vill tacka de som stod upp för företaget mot ”det här”. Det vore ytterligare splittrande, säger han. Han lyckas dock ändå göra de tre gånger innan det över en timme långa talet är slut. Mötet blir sedan känt på grund av den liknelse han gör mellan facket och grisarna i boken Djurfarmen.
Han uppmanar alla att engagera sig i den nya fackklubben som nu kommer att bildas på företaget och som ska ersätta Unionenklubben. Men han hinner också med en sista känga till styrelsen i den gamla. ”Det här tycker jag är viktigt”, säger han, och berättar om ett möte han hade med en av fackklubbens representanter. Enligt vd:n kallade den icke namngivna representanten personalnedskärningen 2022 för ”uppsägningar”. Det var ”unreasonable” ett ord som kan betyda både ”orimlig”, såväl som ”oresonabel” på svenska.
”Jag vill engagera mig med folk som är resonabla och när jag börjar ha sådana samtal känner jag typ: Det kommer att bli svårt att ha en produktiv relation för det här är inte längre resonabelt, det här är drivet av något annat”.