Tullverket är en myndighet vars verksamhet omfattas med både sekretess och särskild säkerhetsklassning. Men vad väger tyngst? Säkerhetskyddslagen eller den grundlagsstadgade föreningsrätten? Frågan har nu kommit att ställas på sin spets när Tullverket nekar ett fackligt ombud tillgång till den information som krävs för att representera sina kollegor.
– Rikets säkerhet ska väga tungt, men det måste säkras upp ur en rättslig synpunkt. Det kan inte vara vilda västern hur man hanterar grundlagar, säger Ulf G Persson, andra vice ordförande för tullfacket Tull-Kust.
Det kan inte vara vilda västern hur man hanterar grundlagar.
Det var i våras som fackmedlemmarna på en av Tullverkets arbetsplatser valde in sin kollega till en av Tull-Kusts avdelningsstyrelser. Uppdraget innebär att han ska representera enskilda anställda i förhandling med arbetsgivaren Tullverket. Det i sin tur innebär att han kommer att få hantera sekretessklassad information. Men när Tullverket därför lät göra en säkerhetsprövning underkändes han. Skälen behöver inte och har heller inte redovisats till varken facket eller den berörde förtroendemannen. Resultatet är att hans uppdrag omöjliggörs.
– Det blir omöjligt att verka som förtroendevald. Det blir ett ingrepp i den grundlagsskyddade föreningsrätten. Om det är skäligt utifrån nationellt säkerhetsperspektiv det är en annan fråga, som vi inte kan avgöra i nuläget, säger Ulf G Persson.
Ett rött skynke för facket
Frågan är principiellt känslig på många plan. Att fritt få utse sina fackliga företrädare och att dessa ska få verka för sin fackförening är inte bara en grundsten i den svenska modellen, i grundlagen utan även i mänskliga rättighetsdeklarationer på europeisk och global nivå. Att arbetsgivare ska kunna påverka valet av fackliga ombud är ett fackligt rött skynke.
– Drar man ut tråden här kan det i princip bli så att man låter säkerhetsklassa ett ombud man vill bli av med. Vi har då ingen möjlighet att kolla om det finns skäl att invända. Den ena har all information den andra får ingen, säger Ulf G Persson.
Drar man ut tråden här kan det i princip bli så att man låter säkerhetsklassa ett ombud man vill bli av med.
Ulf G Persson, andra vice ordförande, Tull-Kust
Det var Tullverket som själva meddelade facket om den nekade säkerhetsklassningen, ett besked som tog facket på sängen. Det var första gången det hänt. Men just nu implementeras en lagändring från 2021 i flera myndigheter. En sondering bland andra fack som kan ha mött problematiken kammade noll. Tull-Kusts begäran om att få diskutera situationen, skäl och lösning på problemet möttes med hänvisning till sekretess. Ulf G Persson beskriver det som en ”kafka-liknande situation”. ”
– Vi har haft synpunkter på att det inte finns gemensamt organ för att kommunicera bakgrunden och bedöma om det varit ett skäligt förfarande. Det är ju inte Säpo som beslutar om säkerhetsklassningen utan Tullverket. Det är väldigt svävande och vi är kritiska mot att det är så locket på, att frågan inte ens kan diskuteras under sekretess, trots att det gäller grundlagen, säger han.
Tullverket: ”kommer inte berätta varför”
När Arbetsvärlden kontaktar Tullverket vill de inte ställa upp på intervju. Istället skickar de ett skriftligt uttalande, i vilket de bekräftar händelsen. Myndighetens säkerhetschef Hans Kemkes konstaterar att myndighetens beslut fått ”resultatet att personen inte får ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom myndigheten.
”Beslutet innebär inte att myndigheten lägger sig i vem som väljs som facklig förtroendevald, bara vilka uppgifter som den personen ska få ha tillgång till. Tullverket kommer inte berätta varför personen inte klarade säkerhetsprövningen. Dessa uppgifter är sekretessbelagda och gäller i samtliga fall där en säkerhetsprövning görs.”, skriver Hans Kemkes i ett mejl till Arbetsvärlden.
Säkerhetskyddslagen
Säkerhetskyddslagen gäller för verksamheter och platser som skulle kunna vara sårbara såsom vissa myndigheter och flygplatser.
Lagen innebär att bland annat att anställda kan behöva genomgå en säkerhetsprövning.
Det är arbetsgivaren och/eller ansvarig myndighet som fattar beslut om prövning och följd av resultatet.
Beroende på nivån av säkerhetsklassning kan kraven för godkänd säkerhetsprövning vara hårdare.
Prövning görs inte bara av den enskildes brottsregister, ekonomi och personliga kopplingar till andra personer som gör den olämplig eller sårbar för påtryckning. Prövning kan också omfatta närståendes motsvarande omständigheter och historia.
Det finns inget krav på att skälen för underkännande ska redovisas för den som prövats.
Sedan lagens tillkomst 2018 har den skärpts vid flera tillfällen.
2021 infördes den senaste skärpningen och just nu implementeras ändringarna i flera av de berörda verksamheterna.