Under 2013 begärde arbetsgivare ut registerkontroller från Säpo i 73 400 fall.
Förra året hade det mer än fördubblats, till 160 000 fall.
Och bara under årets första fem månader har 72 535 registerkontroller begärts ut av arbetsgivare. Det vill säga nästan lika många som under hela året 2013.
Det visar statistik som Arbetsvärlden begärt ut från myndigheten.
Visserligen har antalet anställda ökat något under samma period, men inte i närheten av ökningen av registerkontroller.
Kontrollerna kartlägger individen utifrån sådant som belastnings- och misstankeregister, i samband med tjänster som kräver säkerhetsprövning. Och det är Säpo som gör dem.
Om det handlar om anställningar i någon av de två högre säkerhetsklasserna kontrolleras också maka, make eller sambo.
Tre klasser av säkerhet
Säkerhetsprövning ska göras innan en person anställs eller ”på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet”. Men det kan även ske när man redan är anställd. Man är inte skyldig att svara på frågor som är integritetskränkande, men om man inte svarar kan det påverka bedömningen.
Det finns tre säkerhetsklasser:
- Den som i en omfattning som ”inte är ringa” får del av kvalificerat hemliga uppgifter, eller har möjlighet att orsaka ”synnerligen skada” för svensk säkerhet. Kräver svenskt medborgarskap om jobbet är på myndighet.
- Den som i en omfattning som ”inte är ringa” får ta del av hemliga uppgifter. Kräver svenskt medborgarskap om jobbet är på myndighet.
- Den som får ta del av konfidentiella uppgifter, och i ringa omfattning hemliga
Kontrollen innebär också att den som sökt tjänsten, eller redan jobbar i en verksamhet men nu ska byta till arbetsuppgifter som innebär att man tar del av säkerhetsklassad information, finns kvar hos Säpo.
Får myndigheten ny information om personen ska de rapportera till arbetsgivaren.
”I grunden handlar allt om Sveriges säkerhet”
– Huvudförklaringen till ökningen är världsläget. Och att man blivit uppmärksam på de skyldigheter som finns och som tidigare kanske inte tagits på jättestort allvar, säger Tommy Iseskog, jurist med arbetsrätt som expertområde och författare till bland annat Säkerhetskyddslagen, som kom ut förra året och hur den går ihop med arbetsrättsliga frågor.
Han är väl medveten om kritiken som handlar om att säkerhetsprövningar överanvänds, eller nyttjas på ett godtyckligt sätt och att besluten är hemliga.
– De synpunkterna kan var välgrundade i enskilda fall. Samtidigt är det svårt att tänka sig en annan ordning. I grunden handlar allt om Sveriges säkerhet och då måste ju regelverket kopplas till bedömningar om personer.
Dubbelt medborgarskap – risk för generalisering
Tre centrala begrepp i bedömningarna är lojalitet, pålitlighet och sårbarhet. Där ingår sådant som dubbelt medborgarskap.
– Är det någon som ofta åker till Ryssland och föräras med ryskt medborgarskap så är det ganska självklart att man inte blir godkänd. Men om man däremot har rötter i ett annat land och därför har dubbelt medborgarskap finns det kanske inte anledning. Men det är en faktor man kommer få frågor om.
Tommy Iseskog säger att det redan idag är förbjudet för arbetsgivare att hålla på med schabloner, som att den med både iranskt och svenskt medborgarskap aldrig skulle kunna få godkänt.
Men att lagen borde konkretiseras här, för att undvika att sådant händer.
Att begreppen lojalitet, pålitlighet och sårbarhet är för abstrakta. Det hoppas han att den utredning om säkerhetsprövningar som ska presenteras i mitten av augusti tar upp.
– Lagen behöver kompletteras med hur säkerhetsprövningar ska gå till. I dag kan man lägga in för mycket i de där tre begreppen. Den praktiska hanteringen skulle vara betjänt av en konkretare reglering. Lagstiftningen kan sjävklart bli bättre.
Säkerhetsprövningar går inte att överklaga
Utredningen ska också se över om det ska bli möjligt att överklaga ett beslut om man inte blir godkänd i säkerhetsprövningen.
För i dag har den anställda ingen rätt att få veta varför man inte blev godkänd.
Om det inte går så långt som att man blir av med jobbet, och det blir en process i Arbetsdomstolen. Där har domstolen varit tydlig med att arbetsgivaren måste motivera uppsägningen.
Men Tommy Iseskog har svårt att se hur en överprövning skulle se ut i praktiken.
Eftersom det ofta handlar om nya anställningar, och att en överprövning skulle dra ut på tiden till exempel.
– Ska man då vänta med att anställa tills det är överprövat och utrett? Självklart tycker jag som jurist alltid att beslut ska kunna överprövas, det är en viktig rättssäkerhetsfråga. Så i princip är det bra, men i praktiken är det svårt att se hur det ska gå till.
Utredningen ska presenteras den 15 augusti.