Beskedet att skola, vård och socialtjänst undantas i utredningen om anmälningsplikt möttes av lättnad från facken. Migrationsminister Johan Forssell bekräftade också att regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att göra undantag för dessa sektorer. Samtidigt fördöms lagförslaget i sin helhet av flera fackförbund.
– Lättad är den största känslan just nu. Det känns bra att något av allt man försöker hejda faktiskt är hejdat till stor del, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision som bland annat organiserar socialsekreterare, till Arbetsvärlden.
– Den stora fördelen för Visions medlemmar är att det inte är någon undersökningsplikt och ingen skyldighet att informera. Så våra bedömningar sker fortsatt utifrån vårt yrke.
Samtidigt menar Veronica Magnusson att lagen som helhet bör skrotas.
– Vi är mot angiverilagstiftning i sin helhet. För den enskilde är det svårt att veta vilken del av det offentliga som man har kontakt med. Vi vet att civilsamhällesorganisationer har sagt att bara den här debatten om förslaget gjort människor mer rädda att ta kontakt med det offentliga. Vi ser fortsatt risk för skadat förtroende och risk att man inte söker stöd, säger hon.
ST: ”Illavarslande förslag”
Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST som organiserar anställda på de myndigheter som enligt utredningen ska få anmälningsplikt kallar förslaget illavarslande.
– Det är bra att utredningen lyssnade på kritiken om vård, skola och socialtjänst. Samtidigt är förslaget väldigt illavarslande som det ligger, säger hon till Arbetsvärlden.
– Vi har stora medlemsgrupper som är oroliga för det här. Många har uttryckt oro för att göra saker som inte ingår i jobbet. Det var inte för det här som man sökte sig till jobbet.
Samtidigt bedömer ST att förslaget inte innebär att så många fler kommer att återvända.
Utredningen
Utredningen ”Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll”(SOU 2024:80) är slutbetänkandet av utredningen för stärkt återvändandeverksamhet. Utredningen har arbetat med frågan om hur man ska stärka återvändandeverksameten i två år, sedan den 30 juni 2002. Bakgrunden är att det enligt regeringens bedömning befinner sig ett stort antal människor i landet utan tillstånd, vilket man bedömer är olyckligt både för individerna och samhället, samt även migrationspolitiken, som blir ifrågasatt då många av dem som får avslag på asylansökan ändå stannar kvar i Sverige. Betänkandet ska nu skickas på remiss. Förslagen är tänkta att träda i kraft 1 juli 2026.
– Vår erfarenhet är att det är väldigt sällan som man hittar människor som inte har rätt att vistas i Sverige. Det är när man gör samordnade insatser för att hitta personer som vistas olagligt eller mot en bransch som krogbranschen eller en verkstad. Annars är det sällan.
Men ST bedömer ändå att skadan av förslaget är stor.
– Vi är rädda för allvarliga konsekvenser. Alla myndigheter måste jobba för att allmänheten har ett förtroende för dem Förslaget riskerar att sänka förtroendet för de här sex myndigheterna. Särskilt hos utsatta grupper i samhället och även hos dem som har rätt att vistas i Sverige.
Vårdförbundet: ”Framgång i vår påverkan”
Vårdförbundet lyfter undantagen som en framgång.
– Lagförslaget visar att vi har haft framgång i vår påverkan och i vårt motstånd. Vi har hela tiden lyft att det finns stora risker för samhället i stort om välfärden skulle omfattas av lagstiftningen. Utredaren bekräftar detta, riskerna går inte att överbrygga, säger Sineva Ribeiro, ordförande på Vårdförbundet i ett pressmeddelande.
Sveriges Lärare: ”En seger för oss”
Liknande tongångar hörs från Sveriges lärare.
– Det är en seger för oss. Vårt motstånd har gett resultat, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i ett pressmedelande.
DIK: ”Pyrrhusseger – grundproblemen kvarstår”
Men på DIK, som bland annat organiserar bibliotekarier, kallar man undantagen för en ”pyrrhusseger”.
– Att migrationsministern säger att bland annat folkbiblioteken ska undantas från anmälningsplikten är en pyrrhusseger. Grundproblemen med lagförslaget kvarstår trots undantag. Undantag kan dessutom dras tillbaka. DIK står fast vid att förslaget om anmälningsplikt i sin helhet ska slängas i papperskorgen, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK i ett pressmeddelande.
SKR: ”Undantag skapar osäkerhet”
Utanför den fackliga sfären, på Sveriges kommuner och regioner, är man glad att utredaren lyssnat på kritiken samtidigt som man ställs inför ett arbetsrättsligt dilemma.
− Det är positivt att utredaren lyssnat på alla oss som har kunskap om hur det fungerar i välfärdens verksamheter, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner i ett pressmeddelande.
Men SKR invänder mot att vissa yrken är undantagna av utredaren.
− Att göra skillnad på vilka yrken inom kommuner och regioner som ska ha informationsplikt och vilka som inte ska ha det kan riskera att skapa osäkerhet, såväl hos chefer som medarbetare.