Det larmas ofta om att anställda på myndigheter utsätts för hot och hat, utifrån.
Samtidigt får organisationer som Naturskyddsföreningen och ST, fackförbundet som organiserar anställda på myndigheter och statliga bolag, in allt flera fall om statsanställda som blir ifrågasatta av och på den egna arbetsplatsen.
– För oss som organisation blir det märkligt att gå ut och försvara myndigheter men situationen börjar bli konstig, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Han började gräva i varför medlemmar i miljöorganisationer, som jobbar på myndigheter, plötsligt började ifrågasättas på jobbet.
Som biologen som jobbade på en länsstyrelse och på fritiden inventerade skog, där han kunde hitta rödlistade arter på skogsbolagens marker. En bisyssla arbetsgivaren ville förbjuda eftersom det kunde skada förtroendet. Fallet tog en rad juridiska turer och slutade med att länsstyrelsen drog tillbaka förbudet mot vissa krav. Mannen har nu lämnat länsstyrelsen.
”Myndigheter borde stå upp för sina anställda”
Oscar Alarik nämner också tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten, där en fick en tillsägelse av en chef för att ha ventilerat oro över klimathoten.
Och anställda på Migrationsverkets som utmålades som asylaktivister.
Enligt honom blir allt flera misstänkliggjorda för ”helt rimliga fritidssysselsättningar”.
– Det är ganska farligt för samhällstilltron att hävda att myndigheterna är infiltrerade av aktivister. I grunden pratar vi om tunga föreningsfrihetliga grundlagsskyddade rättigheter arbetstagarna faktiskt har, säger Oscar Alarik som kallar reglerna för bisyssla ”väldigt gummiartade”.
Han har spårat fenomenets början till en forskningsartikel från 2011 om anställda på myndigheter och deras gröna engagemang, som sedan delvis misstolkades och fick spridning i vissa medier, och så småningom till politiken.
Från KD, M och SD kom sedan motioner och frågor i riksdagen om tjänstemannaaktivism på myndigheter och att tjänstemannaansvaret måste skärpas.
– Myndigheter borde bli bättre på att stå upp för sina anställdas rättigheter i stället för att bekräfta den storytelling som spridit sig, anser Oscar Alarik.
ST: ”Säkerhetsprövningar ökat dramatiskt”
Fackförbundet ST ser också hur säkerhetsprövningarna börjat användas allt oftare arbetsrättsligt. Som senast i fallet med ”Anna” på Energimyndigheten, som inte fick sin provanställning förlängd efter omprövning av säkerhetsklassningen.
Dagens Nyheter har nyligen rapporterat om hur prövningar för säkerhetsklassning sorterar bort människor med dubbelt medborgarskap, iranskt och svenskt, på olika arbetsplatser.
Och i förra veckan sades tre civilanställda poliser i Skåne upp, för att de är släkt med varandra. De blev av med sina säkerhetsklassningar i december, men utan motivering enligt de själva. Och handlingarna går inte att granska då de är maskade.
Tre klasser av säkerhet
Säkerhetsprövning ska göras innan en person anställs eller ”på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet”. Men det kan även ske när man redan är anställd. Man är inte skyldig att svara på frågor som är integritetskränkande, men om man inte svarar kan det påverka bedömningen.
Det finns tre säkerhetsklasser:
- Den som i en omfattning som ”inte är ringa” får del av kvalificerat hemliga uppgifter, eller har möjlighet att orsaka ”synnerligen skada” för svensk säkerhet. Kräver svenskt medborgarskap om jobbet är på myndighet.
- Den som i en omfattning som ”inte är ringa” får ta del av hemliga uppgifter. Kräver svenskt medborgarskap om jobbet är på myndighet.
- Den som får ta del av konfidentiella uppgifter, och i ringa omfattning hemliga
Arbetsvärlden har tidigare också skrivit om hur säkerhetsprövning även används mot den med fackliga uppdrag.
Säkerhetsprövningar omfattas av sträng sekretess. Hur många anställningar varje myndighet har som är säkerhetsklassade är hemligt.
Britta Lejon, ordförande på ST, säger att prövningarna ökat ”dramatiskt” sedan säkerhetslagen ändrades 2019. Bakom ny lagstiftning låg bland annat att ju mer digitaliserade vi blir, desto fler anställda får tillgång till känslig information.
– Alla avdelningar hos oss rapporterar om en ökad oro. Och väldigt många är osäkra på vad som är okej att göra på sin fritid. Är det okej att vara med i en förening eller delta i en manifestation? Man har börjat idka en självcensur vilket är väldigt oroande.
Allt fler prövas, och prövningarna görs oftare.
ST har tagit del av fall där både vaktmästare och löneadministratörer på myndigheter som inte uppenbart förknippas med rikets säkerhet, nu ska säkerhetsprövas.
”Det handlar om rikets säkerhet”
Hanna Schmidt, chefsjurist på Arbetsgivarverket, säger att de inte mäter antalet men kan konstatera att frågor som handlar om säkerhetsprövningar ökat efter att lagen ändrades 2019. Något som lett till fler prövningar i Arbetsdomstolen.
Före 2019 hade man få sådana avgöranden.
– Jag förstår att det kan leda till frustration om man bara får svaret att det inte gick. Men det handlar ju också om rikets säkerhet. Så det blir en intresseavvägning. Och det blir en krock mellan säkerhetsskydds-lagstiftning och den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Britta Lejon på ST säger att säkerhetsprövningar självklart ska göras, men inte så ofta och inte omfatta så många.
Och att HR måste vara inblandat, inte enbart säkerhetsavdelningar, som enligt Britta Lejon inte alltid kan annan lagstiftning som rör statsanställda.
– I dag är det sådant fokus på säkerhet och upprustning. Vi glömmer vad det är vi ska försvara – demokratin. Inte nedmontera den. Det kräver att man är väldigt vaksam på de grundlagsskyddade rättigheter även statsanställda har, säger Britta Lejon.
Utredning efter sommaren
En statlig utredning om säkerhetsprövningar ska vara klar i mitten av augusti. Den ska bland annat titta på vilka krav som kan ställas i prövningen och om det ska finnas möjlighet att överklaga besluten. Vilket man inte kan i dag.
Men också om det ska bli möjligt att stänga av statligt anställda som inte längre godkänns vid prövningen.
– Vi hoppas att man hittar något sätt att kunna genomlysa säkerhetsprövningar. Det skulle underlätta i den arbetsrättsliga hanteringen, säger Arbetsgivarverkets chefsjurist Hanna Schmidt.
”Munkavlekultur på myndigheterna”
Oscar Alarik, Naturskyddsföreningens chefsjurist, säger liksom Britta Lejon att det som oroar mest just nu främst är något ickejuridiskt – självcensur.
– Det blir en munkavlekultur inne på myndigheterna. Samtidigt finns en obalans för den andra sidan beskrivs aldrig som aktivistiskt. Du kan vara medlem i en branschorganisation eller äga aktier i Lundin Oil utan att få tillsägelser.
Han tycker att vi just nu befinner oss ”i ett sluttande plan”.
– Vi ska väl inte förbjuda något, varken klimatoro eller aktieinnehav. Vi kanske ska låta människor vara människor, med olika åsikter och bakgrunder och förstå att de har ett liv vid sidan av jobbet.