Jag tillhör inte dem som sett friskolornas vinster som det avgörande problemet med skolmarknaden. För mig har alltid segregationen varit problemet. Att friskolorna lockar studiemotiverade elever och kommunala skolor blir kvar med de svaga.
Men nu har flera politiker bestämt att det är vinstöverföringarna från den löpande verksamheten som är problemet. Det är ändå en funktionell inställning.
Men – utredningen som idag lämnades till utbildningsminister Simona Mohamsson (L) om ”skärpta villkor för friskolesektorn” tillsattes ursprungligen av en socialdemokratisk regering för att stoppa vinstutdelningar. Sedan fick den nya direktiv av den borgerliga regeringen om att istället stoppa oseriösa aktörer. Resultatet får sägas vara just det rejäla slag i luften som direktiven efterlyste.
Vinststoppen ska begränsas till de första fem åren för skolor som nystartas eller får nya ägare. Det ska också ställas hårdare krav på dem som vill starta eller ta över friskolor.
Skoldiscot är över
Problemet som det här förslaget ska lösa ligger flera år tillbaka i tiden. Vilda västern i skolsverige handlade aldrig om att det var särdeles lönsamt att driva en skola. Däremot att sälja vidare eller börsnotera en skolkoncern. Därför gällde det att snabbt starta och köpa stora mängder skolor för att skapa koncerner som blev attraktiva att sälja vidare eller sätta på börsen.
Idag när räntan kommit upp och riskaptiten avtagit har den här utvecklingen stannat av. Lamporna har slocknat på det stora skoldiscot. Ett bolag som Atvexa som kan antas haft som fokus just ”att växa”, har till exempel lämnat börsen. Tellusgruppen, kända för en förskola där barnen serverades knäckebröd och där tidigare utbildningsminister Lotta Edholm (L) satt i styrelsen hade 2023 leasingskulder för huvudsakligen hyreskontrakt som var 25 gånger högre än det egna kapitalet, enligt SVT:s granskning. Man gjorde allt för att säkra expansion. Det var en speciell tid.
3 friskolor startades 2025
Vad hade då hänt 2025? Jo, förra året godkände Skolinspektionen tre stycken nya friskolor i Sverige. Alla tre startades av koncerner. Det är alltså det här nya landskapet som lagstiftningen ska hantera. Det är förstås alldeles för sent att stoppa oseriös expansion.
Idag går knappt hälften (43 procent) av alla 423 000 barn i friskolor i någon av de tio största koncernernas skolor. Marknaden är hyfsat konsoliderad.
I praktiken gynnar utredningens förslag, precis som direktiven föreskriver, etablerade aktörer, på bekostnad av de som vill starta nya skolor. Det är endast nystartade eller nyförvärvade skolor som ska regleras. Möjligen kommer vi fortfarande kunna få en ytterligare konsolidering fram till att de nya reglerna börjar gälla 2028. Sedan är det nog definitivt slut på rörelserna på skolmarknaden. Och de stora koncernerna extra skyddade genom den nya lagstiftningen. Givet de starka kopplingarna mellan politiken och skolbranschen är nog få förvånade.
Slår hål på myt om skadestånd
Men en intressant del av utredningen är en juridisk genomgång av möjligheten för skolkoncernerna att begära skadestånd av staten ifall vinsterna skulle begränsas. Enligt en rapport från Lärarnas riksförbund (idag Sveriges lärare) från 2022, så skulle privata skolor kunna kräva kring 20 miljarder i skadestånd enligt EU-rätten. Det här argumentet dyker fortfarande upp i debatten. Men utredningen konstaterar istället att ”Det finns stöd i EU-domstolens praxis för att vinstförbud i välfärden, det vill säga totalförbud mot vinstdrivande aktörer, kan anses nödvändiga för att förbättra välfärdssystemen.”
Myten om att det skulle kosta stora pengar att förbjuda vinstutdelning i skolan, borde därför kunna avlivas. Om staten kan visa att vinstbegränsningar innebär förbättringar, så har den grönt ljus.
Värdeöverföringar borde förbjudas
Nyligen vann också Uppsala kommun rätten att begränsa sin upphandling till idéburna aktörer. Vårdföretagen förlorade i domstol. Ett heltäckande värdeöverföringsförbud i skolan skulle innebära att alla huvudmän i praktiken blev idéella. Kan Uppsala så kan Sverige.
Utredningen visar, trots sina begränsningar, att en sådan reform inte kostar något. Men den skulle göra mycket för att höja svensk skola. Utbildningsminister Simona Mohamsson borde låta sig inspireras.