På torsdagen växlade Arbetsgivarna och motparten Facken inom industrin sina avtalskrav. Det är det första steget i förhandlingen om ett nytt industriavtal som sedan sätter märket för resten av arbetsmarknaden. Men arbetsgivarna vill inte prata lön utan tid och medbestämmande på presskonferensen efteråt. Något motbud mot fackens krav på 4,2 procents löneökningsutrymme gavs inte utan bemöttes enbart med negativa framtidsprognoser för svensk industri.
– Det vi ska teckna avtal för är framtiden, inte det som redan har hänt. Och det ser inte särskilt bra ut, sade Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, men tillade senare:
– Vi inser att den här avtalsrörelsen kommer att sluta med löneökningar.
Vill avskaffa arbetstidsförkortning i avtalen
Det har höjts röster om att lagstifta om sänkt generell arbetstid. Facken inom industrin tryckte dock på presskonferensen på att de istället vill se en uppgörelse i kollektivavtalen. Därför ställer facken krav på ökade avsättningar i de system för arbetstidsförkortning som redan finns i avtalen.
Det rör sig om att en anställd kan samla timmar i tidsbanker och det rör sig om deltidspensionsystem. Pengarna till dessa avsättningar ska tas från de 4,2 procenten man kräver.
– Vi fortsätter med våra system och det är också ett sätt att visa att parterna tar ansvar för att reglera arbetstiden. Man måste anpassa arbetstidsförkortningen för olika branscher och det gör man bäst med kollektivavtal, sade Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, på presskonferensen.
Men det är inte en krok som arbetsgivarna fastnar på. Istället kräver de nu ett avskaffande av systemen i avtalen.
– Vi kan inte jobba på den risknivån att teckna avtal och så får vi risk för lagstiftningsändring. Därför har vi med ett yrkande att avveckla de här systemen om det blir lagstiftning. Det kommer att vara en väldigt prioriterad fråga för oss, sade Tomas Undin.
Det är direkt motsatt strategi för hur facken har hanterat ett hot om lagstiftning i strejkrätts- och anställningsskyddsfrågan. Där inleddes istället förhandlingar med argumentet att det är bättre att förhandla om det.
På en fråga ifrån de närvarande journalisterna om varför de inte vill förhandla för att motverka lagstiftning svarade Tomas Undin:
– Man kan vända på det och säga att det minskar risken. Finns det många som har att förlora på att det blir lagstiftning kommer många jobba för att det inte blir det.
Vill förhandla mindre med facken
Arbetsgivarna planerar också att gå på offensiven när det gäller medbestämmande. Teknikföretagen kommer i avtalsrörelsen att ställa krav på att färre frågor ska behöva förhandlas med facken. Detta främst i techbranschen och genom att göra undantag från medbestämmandelagen, mbl.
– Det blir ofta omständligt och riskerar dra ut på tiden och gör det ganska ofta. Vi behöver hitta former för samverkan mellan arbetstagere och arbetsgivare som också håller i framtiden. Mbl är snart 50 år gammal och det är dags att vi uppdaterar regelverket, sade Anna Nordin, teknikföretagens biträdande förhandlingschef.
Att fackligt inflytande och förhandlingsplikt hämmar företagens behov av snabba beslut är ett argument som framförts från techbranschen. Mbl ger utökad förhandlingsplikt, särskilt för de företag som har kollektivavtal.
Arbetsvärlden har tidigare beskrivit hur det var ett bärande argument mot kollektivavtal från techbolaget Klarna.
Kravet i avtalsrörelsen gäller främst Teknikföretagens egna arbetsgivarorganisation för techbranschen, nyligen omdöpt till Tech Alliance. Om det inte finns klubb på ett företag vill arbetsgivarna istället göra upp med de anställda direkt, förutom i särskilt viktiga frågor.
Samma krav på undantag från mbl ställdes redan av Almega i förra avtalsrörelsen. Den här gången har det alltså även förts in i industriavtalsförhandlingarna.
Facken ställer krav på låglönesatsning
Förutom kravet på generell löneökningsutrymme på 4,2 procent så kräver Facken inom industrin också en individgaranti. I de fallen där avtal har bestämmelser om lägsta eller högsta löneökning ska det också skrivas in att den lägsta ökningen ska vara 800 kronor per månad.
Som Arbetsvärlden tidigare rapporterat så kräver facken också anpassningar som följer EU-beslut. Det rör sig bland annat om att en deltidsanställd ska få full övertidsersättning om den arbetar fler timmar än vanligt och inte som idag den lägre mertidsersättningen.
Teknikföretagens svar ville inte ge något förhandsbesked om deras inställning. Det är ”en förhandlingsfråga”, sade Tomas Undin.
Samma svar gav han på frågan om avtalets längd, där facken utgångspunkt är ett ettårigt avtal.
– Vi yrkar inte på någon längd. Det får ge sig under förhandlingens gång, sade Tomas Undin på presskonferensen.