Debatten om kortad arbetstid har blossat upp på nytt. Några fack driver på för lagstadgad förkortning, andra vill se förändring via avtal och resten följer debatten med stort intresse. Socialdemokraterna signalerar nu att man vill se en reformagenda för kortare arbetstid. I omvärlden har frågan varit aktuell under längre tid. Samtidigt hävdar motståndare till arbetstidsförkortning att det skulle bli orimligt dyrt och hota personalförsörjningen till välfärden.
Det finns en lång rad goda skäl att korta arbetstiden men också utmaningar som behöver beaktas och komma fram i debatten. Vi på tankesmedjan Futurion har nyligen belyst frågorna i rapporten Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen, vilka kan sammanfattas i följande punkter:
Goda skäl att korta arbetstiden
- Hållbara jobb. Många yrken, särskilt i vård, skola och omsorg upplevs av de anställda som omöjliga att förena med god hälsa. Arbetsrelaterad stress är också ett vanligt skäl till att många vill gå ned i arbetstid – eller i vissa fall till och med lämna yrket. Förkortad arbetstid skulle sannolikt göra många jobb och yrken mindre slitsamma och bidra till en mer uthållig och hälsosam arbetskraft.
- Attraktiva jobb. På många delar av arbetsmarknaden har arbetsgivare svårt att rekrytera kompetent personal. Ett sätt att göra jobben mer attraktiva är att korta arbetstiden, till exempel genom att erbjuda fyradagarsvecka med full lön. Det finns alltså goda skäl även för arbetsgivare som vill ha en mer motiverad personal att beakta arbetstidens längd som ett verktyg för att höja attraktivitet och produktivitet.
- Mer värdeskapande jobb. Om arbetstiden kortas leder det till att även andra delar i arbetsorganisationen behöver uppdateras. I många jobb kan kortare arbetstid leda till att arbetet till exempel förläggs på ett sätt som gör de anställda mer produktiva eller att investeringar används mer kostnadseffektivt. En sådan produktivitetsökning kan i många fall betala hela eller vissa delar av en arbetstidsförkortning.
Utmaningar med att korta arbetstiden
Men samtidigt som det finns potentiellt stora positiva effekter av en förkortad arbetstid är det också förenat med vissa risker – om förkortningen genomförs för snabbt eller ogenomtänkt.
- Bibehållen produktivitet. I Sverige liksom i USA är den lagstadgade arbetstiden 40 timmar per vecka, men medan svensken jobbar i genomsnitt 1450 timmar per år, jobbar amerikanen 1800 timmar. Skillnaden beror delvis på frånvaro och mer generösa ledigheter i Sverige, men även på att många amerikaner tvingas ha ett extrajobb på grund av låga löner. Om det totala antalet arbetstimmar i ekonomin skulle minska som en följd av en arbetstidsförkortning krävs att detta kompenseras av ökad produktivitet. Annars riskerar slutresultatet bli minskat välstånd.
- Lagar eller parter. Den svenska partsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare gör upp i avtal, särskilt i frågor som handlar om hur löneutrymmet ska användas. Eventuella kostnader för en arbetstidsförkortning är en del av löneutrymmet och därför naturligt en viktig del av förhandlingsfrågorna. Om politiken väljer att korta arbetstiden i lagstiftning utan att parterna är involverade skulle detta innebära ett visst ingrepp i avtalsrörelserna, vilket vore olyckligt om det inte kompenseras på andra sätt. Detta skulle hursomhelst förutsätta en nära dialog med parterna.
- Jobbens olika förutsättningar. På basis av ovanstående anser många att parterna ska sköta arbetstidsförkortning i avtal. Men verkligheten är sådan att en del jobb kan effektiviseras mer än andra. Bilverkstaden i Mölndal införde tvåskift, varvid personalen fick sex timmars arbetsdag med full lön. Det räckte ändå till ökad lönsamhet. Äldreboendet, däremot, tvingades nyanställa när arbetstiden kortades. Kostnaderna ökade. Risken är att vissa grupper kan få både kortare arbetstid och löneökningar, medan andra grupper tvingas välja.
Fler och fler fackförbund bedömer nu förkortad arbetstid som en prioriterad arbetslivs- och välfärdsreform, vilket det finns goda skäl att instämma med. En sådan reform kommer dock innebära risker, och huruvida den är värd att genomföra blir en fråga om prioriteringar och om de positiva effekterna av arbetstidsförkortningen överstiger de negativa. Denna avvägning är central i diskussionen och ett beslut om sex timmars arbetsdag behöver föregås av gedigen debatt där alla perspektiv får höras, varför Futurion den senaste tiden arrangerat en seminarieserie för att lyfta fram olika synpunkter på hur en sådan reform lämpligen kan se ut. Parterna och politiken behöver hantera hur prioriteringen sker. Det är upp till oss andra att delta i en aktiv debatt där alla perspektiv kommer till tals.
Allt fler vill arbeta för att leva och inte bara leva för att arbeta.
Allt fler vill arbeta för att leva och inte bara leva för att arbeta. Viljan att ta ut vår ökade produktivitet även i form av kortare arbetstider framöver kommer inte att minska. Nu är det upp till oss att diskutera hur en kommande arbetstidsförkortning bör ske för att på bästa sätt förena arbetstagarnas önskemål med verksamheternas behov.