Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Karl-Petter Thorwaldsson vill storsatsa på samhällsbygget Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, vill att regeringen lägger i en högre växel i samhällsbygget. Foto: Caroline Tibell

Karl-Petter Thorwaldsson vill storsatsa på samhällsbygget

Valårsintervju 2018 Trots rådande högkonjunktur naglar sig en dyster framtidssyn fast i LO-kollektivet, där SD sedan ett antal år blivit en utmanare till S. Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, vill förmå regeringen att skapa framtidstro genom ambitiösa investeringar i välfärd och infrastruktur. Stora delar ska finansieras med lån, och de som har mest ska bidra med mer.
22 Mar 2018

LO:s valplattform 2018 är fullsmockad med satsningar på välfärden, infrastruktur och bostäder.

Tålamodet för pessimism har sinat hos LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som ser att en helt annan verklighet är möjlig.

– Vårt viktigaste förslag är att man ska tillföra den offentliga sektorn 70 nya miljarder under kommande år för att förbättra barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg, säger han tvärsäkert till Arbetsvärlden.

Kommande (S-)regering bör därför slopa statens överskottsmål, menar han, inte vara rädd att låna, och investera rejält för att återuppväcka det 1,5 miljoner medlemmar starka LO-kollektivets optimism för samhällsbygget.

Karl-Petter väljer:

Dessutom efterlyses satsningar på pensionen så att den garanterat ligger på 70 procent av lönen till 2028. I dag får en LO-medlem under 60 procent i pension.

För att lyckas få upp pensionerna ska staten pytsa in mer i pensionssystemet – närmare bestämt två procent extra på alla inkomster.

– Vi kan dessutom förhandla om extra pensionstillägg i våra kollektivavtal som Unionen gjorde förra året, det är inga större problem att få igenom om vi tar ur vårt löneutrymme. Men vi har också sagt att man måste kunna tänka sig att jobba något år till, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetsvärlden.

Optimismen behövs. LO har i dag flera utmaningar att tampas med.

Få fler att gå med i facket

Organisationsgraden för arbetare sjunker: enligt professor Anders Kjellbergs siffror är den nere på 61,1 procent 2017, en minskning med en procentenhet från 2016. Trenden är sjunkande sedan mitten av 1990-talet, och märks framför allt bland unga.

Sju av tio anställda i åldern 16– 24 år har ett arbetaryrke, enligt Anders Kjellberg. Samtidigt har mer än varannan anställd i åldersgruppen ett tidsbegränsat jobb. Jobb som ofta utförs kvällar och helger och varvas med perioder av arbetslöshet, något som av Lundaprofessorn betecknas ”ofrivillig, strukturell individualism”.

– Det är ett jätteproblem, medger Karl-Petter Thorwaldsson, men vill gärna nyansera bilden av organisationsgraden:

– I normala fall så går de här ungdomarna på gymnasiet eller på universitetet, men är då sysselsatta enligt statistiken eftersom de jobbar låt säga en helg i månaden på Ica Maxi. Vi har aldrig gjort någon stor ansträngning för att de ska bli organiserade. I dag är många ungdomar på teoretiska utbildningar ute i arbetslivet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

I de yrkesförberedande utbildningarna vet ungdomarna vad för förbund som finns, vad de ska jobba med

Det korta arbetstidsmåttet som används i statistiken gör med andra ord att siffrorna för LO-gruppen ser dystrare ut än vad de i verkligheten är. Gymnasieungdomar på teoretiska linjer med extraknäck i LO-yrken kan räknas som icke-organiserade arbetare.

De som är på praktisk utbildning träffar LO däremot mer naturligt på deras yrkesutbildningar.

– Och där har vi också bra organisationsgrad redan på gymnasiet. I de yrkesförberedande utbildningarna vet ungdomarna vad för förbund som finns, vad de ska jobba med, så där är vi duktiga, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Karl-Petter Thorwaldsson och LO vill se extra satsningar på 70 miljarder kronor på välfärden de kommande åren, och dessutom satsningar på pensionen så att den garanterat ligger på 70 procent av lönen till 2028.
Foto: Caroline Tibell

LO har också en utmaning i att lyckas organisera utlandsfödda i högre grad. Mellan åren 2006 och 2017 sjönk organisationsgraden för utlandsfödda arbetare i privat sektor dubbelt så mycket som de svenskföddas. Ett tapp på hela 26 procentenheter.

Karl-Petter väljer:

Det hänger ihop med periodvis hög invandring där många nyanlända ska etablera sig samtidigt, menar Karl-Petter Thorwaldsson. Att snabba på etableringen, och alltså vägen till tillsvidareanställning, är en nyckelkomponent för LO.

– Många nyanlända har gått in i en visstidsanställning som vi varit sämre på att organisera. Nu har vi halverat tiden för etablering på arbetsmarknaden från tio till fem år, delvis på grund av förändrade avtal och snabbspår. Vi undertecknade också nyligen en överenskommelse om etableringsjobb som efter två år övergår i fast anställning, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Nej tack till enklare jobb

LO har länge varit en hård motståndare till idéer om att införa enklare jobb med lägre löner för att underlätta etableringen – för att undvika lönedumpning – och ser överenskommelsen om etableringsjobb som en stor facklig seger på just det området.

Här får LO medhåll från oväntat håll, den marknadsliberala tankesmedjan Timbro; Siri Steijer, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor, gratulerade LO i en ledare och kallade arbetsgivarsidan för grundlurad.

Karl-Petter väljer:

– Det här är det första seriösa systemet i Sverige som styr mot svenska kollektivavtal i den här typen av landfinansiering av jobb. Här är det tvååriga anställningar som är en kombination av jobb och utbildning och det är bara på heltid, det finns inget deltidsträsk i vårt förslag. Den enskilde får lika mycket pengar som från ett heltidsjobb i våra avtal men staten betalar 54 procent och arbetsgivaren 46 procent, säger Karl-Petter Thorwaldsson nöjt.

En annan viktig del i etableringsjobben är att en partsgemensam nämnd kommer sköta kontrollen av anställningsformen. Och bara arbetsplatser med kollektivavtal kan komma på fråga.

– Om det skulle bli så att arbetsgivare använder sig av bidragsanställningar, säger upp och sedan tar in nya så har vi för första gången en rättighet att vara med och kontrollera inflödet så att vi kan säga nej till att man släpar bort en och tar in en annan. Det ger oss ett enormt ökat inflytande över vilka som ska bli anställda och inte, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Vi kommer göra allt i vår makt för att stoppa en sådan utveckling

Etableringsjobben är alltså ett sätt för LO att motverka utvecklingen som motparten, och de borgerliga partierna, vill se – en arbetsmarknad med flera enklare jobb med lägre krav, och löner, än dagens lågkvalificerade arbeten.

På onsdagen rekommenderade också Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som är oberoende men finansieras av Svenskt Näringsliv, just enklare jobb som ett sätt att förbättra etableringen och minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda.

Sådant får Karl-Petter Thorwaldsson att dra öronen åt sig.

– Vi kommer göra allt i vår makt för att stoppa en sådan utveckling. Jag frågade många av mina motparter vad det är de ser framför sig och det är typiskt extremt enkla jobb man pekar på: att man ska packa kassar på Ica eller bära in människors väskor på hotell. Det kan inte vara framtiden på den svenska arbetsmarknaden, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Karl-Petter Thorwaldsson lyfter fram överenskommelsen om etableringsjobb som en stor facklig seger.
Foto: Caroline Tibell

I LO:s valplattform för 2018 beskriver centralorganisationen Sverige som rikare än någonsin, men ändå handlar plattformen om trygghet och lanserades under namnet ”Trygghet för vanligt folk.”

Anledningen är, enligt Karl-Petter Thorwaldsson, att klyftorna ökar.

– Det sprider sig ganska mycket hopplöshet. Det är en klyfta mellan stad och land; en enorm skillnad beroende på var du bor. En klyfta mellan man och kvinna; extremt mycket lägre löner och sämre villkor för kvinnlig arbetsmarknad. Rikedom som inte är beskattad över huvud taget längre – vi har blivit ett skatteparadis för rika i Sverige – medan andra knappt har tillräckligt för att gå runt hela månaden, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Det är en majoritet av LO:s medlemmar som tycker att den svenska utvecklingen går åt fel håll

De här ökande klyftorna kan också ligga till grund för den pessimism som man ser hos LO-medlemmarna.

– Det är en majoritet av LO:s medlemmar som tycker att den svenska utvecklingen går åt fel håll. Trots att vi är nära full sysselsättning och har säkert två miljarder i budgetöverskott så är inställningen extremt negativ. Jag är jätteorolig för den pessimismen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Det är alltså den här pessimismen som LO vill byta ut mot framtidshopp genom att lägga in en högre växel i samhällsbygget. LO har exempelvis redan uppvaktat regeringen om att låna pengar för att bygga stambanor för snabbtåg i världsklass, med en tidshorisont på 20 år – snabbtåg som ska kunna gå i 320 km/t i stället för de 250 km/t, som var Trafikverkets förslag i fjol.

Motståndaren: SD

Pessimismen blir också en jordmån för Sverigedemokraterna som fått starkt fäste bland LO-medlemmarna. Ett spöke som LO har kämpat med under många år nu.

I slutet av 2015 pryddes tidningarna av nyhetsrubriker som sade att Sverigedemokraterna ersatt Socialdemokraterna som största partiet inom LO-kollektivet. Så ser det inte längre ut, men SD förblir stora bland LO-medlemmarna och Karl-Petter Thorwaldsson sticker inte under stol med vilka som är LO:s politiska motståndare:

– Valet för LO-medlemmar står mellan S och SD. Det är väldigt tydligt att det är de två man väljer mellan och vårt uppdrag är att fram till september få så många som möjligt att välja S i stället för SD, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Vårt uppdrag är att fram till september få så många som möjligt att välja S i stället för SD

På det sättet beskriver han LO:s valrörelse som ganska enkel: Målet och utmaningen är tydligt identifierad, metoden på plats. LO satsar 30 miljoner i valrörelsen och en stor del går till en ringkampanj där LO har som mål att föra en halv miljon samtal med medlemmarna. Allt färre LO-medlemmar konsumerar tidningar och nyhetssändningar på TV – det personliga samtalet står i centrum. Karl-Petter Thorwaldsson har själv redan ringt de första av de samtalen och är optimist.

Karl-Petter väljer:

Han berättar att man har prövat sig fram och har hittat en bättre strategi för att bemöta Sverigedemokraternas framväxt.

– Vi bytte strategi för 1,5 år sedan. Fram till dess hade vi huvudsakligen investerat tid och möda i att beskriva Sverigedemokraternas nazistiska och främlingsfientliga rötter. Det verkar ha bitit väldigt lite bland våra medlemmar. Så för drygt ett år sedan började vi beskriva deras ganska extrema förslag vad gäller arbetsmarknaden, skatter och välfärd. Det har visat sig fungera mycket bättre under det senaste året.

LO gjorde exempelvis en granskning av Sverigedemokraternas arbetsmarknads- och välfärdspolitik 2015 – där man inte betonade främlingsfientlighet utan löntagarfientlighet.

Då var nog många i Sverige rädda för att den stora invandringen tränger undan andra saker i välfärden

Sådant som låg SD i fatet var en positiv hållning till vinster i välfärden, ändringar i las, skattesänkningar för höginkomsttagare och att partiet ställde sig negativt till slopad stupstock i sjukförsäkringen.

Men LO har också tagit intryck av migrationsvågen 2015, då Migrationsverket fick in 163 000 asylansökningar – en nivå på invandringen som man menar var för hög och ställde till med problem.

– Då var nog många i Sverige rädda för att den stora invandringen tränger undan andra saker i välfärden. Vi har ingen annan åsikt än den överenskommelse man gjorde över blockgränsen 2015 om en bromsning av utvecklingen – även om vi är kritiska till att man inte får permanent uppehållstillstånd eftersom vi tror att tillfälliga uppehållstillstånd missgynnar etableringen på arbetsmarknaden och gör att många fler hamnar i utanförskap, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Inga vinster i skolan!

En annan fråga som är viktig – eller jätteviktig, som Karl-Petter Thorwaldsson gärna säger, är att stoppa vinster i välfärden. Han värjer sig mot nidbilden som meningsmotståndare velat föra in i debatten, att LO skulle vara negativa mot att saker går med vinst. Däremot ska vinsten i välfärden återinvesteras i verksamheten. Han tar skolans värld som exempel, där han menar att det inte kommit ut något bra över huvud taget av förändringarna som gjorts sedan början av 1990-talet.

Karl-Petter väljer:

– Det har blivit sämre för de sämre, sämre för de bästa, sämre för de mittemellan och det har blivit större skillnader mellan olika samhällsklasser. Arbetarungar klarar sig mycket sämre än de gjorde 1993. Det finns inte en enda vinnare, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

SVT har i en rad granskningar visat att olika skolor – såväl friskolor som kommunala skolor – sätter olika betyg på samma provresultat på nationella proven. Karl-Petter Thorwaldsson är övertygad om att vinster i skolan leder till betygsinflation, att skolorna i princip konkurrerar med att sätta höga betyg snarare än med att rusta eleverna med stora kunskaper. Han ser också att det leder till klassdiskriminering.

Vinster i skolan ger fel drivkrafter, säger Karl-Petter Thorwaldsson: Elev måste vara elev och kan aldrig vara kund.
Foto: Caroline Tibell

– Det är klart det gör det! SVT har också förtjänstfullt visat att rektorerna till och med går in och rättar lärarnas betygsättning för att skolans snitt ska gå upp. Då kan man tycka att de är några jävla skurkar de här rektorerna, men å andra sidan har de bakom sig ägare och riskkapitalister som vet att om du inte väljer just min skola så går inte den här skolan med vinst, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han understryker: en elev måste vara elev och kan aldrig vara kund.

– Vi har relativt lång skolplikt och det man har plikt att genomföra, det måste det offentligas inriktning vara det som bestämmer. Det här har blivit en marknad som fungerar väldigt dåligt och de stora förlorarna är våra elever, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

News
22 Mar 2018
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 27 Mar 2018:

    Mina och andras skattepengar skall inte vara ett startkapital för privata företag eller privata investerare, som gör vinst på skattepengar. Hur svårt kan det vara att fatta detta!
    Privata utförare får skaffa sitt startkapital någon annanstans. eller så får man ta betalt från dem som vill köpa deras tjänster, punkt.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.