Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lars Calmfors: Behövs enklare jobb med utbildning – Vår analys säger att enklare jobb kan vara en väg in på arbetsmarknaden för lågutbildade, men samtidigt säger den tydligt att det inte är någon mirakelmedicin, säger Lars Calmfors, ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Foto: Simon Markusson, Anders Wiklund

Lars Calmfors: Behövs enklare jobb med utbildning

Arbetsmarknadsekonomiska rådet Atypiska sysselsättningsformer hotar inte den traditionella anställningen, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport. De senaste tio åren har atypiska sysselsättningsformer ökat i andel med bara ett par procentenheter. Samtidigt rekommenderar rådet införandet av enklare jobb med utbildningsinsatser för att öka sysselsättningen bland lågutbildade.
21 Mar 2018

Två huvudfrågor står i fokus i Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport som presenterades på onsdagen. Dels en analys av arbetsmarknaden vad gäller de atypiska anställningarnas utbredning på arbetsmarknaden och dels hur enkla jobb kan förbättra sysselsättningen för lågutbildade.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som är oberoende men finansieras av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, börjar med att fäkta bort oron för att otrygga anställningar skulle vara på väg att ta över arbetsmarknaden genom att titta tillbaka till år 2005 och konstatera att atypiska sysselsättningar knappt ökat i andel sedan dess.

Det hävdas ofta att arbetsmarknaden håller på att förändras i grunden med nya, flexibla och atypiska sysselsättningsformer.

Rådet definierar en typisk sysselsättning efter fyra kriterier: den har ett anställningskontrakt, täcks av ett kollektivavtal, är tillsvidare, och den anställde både utför arbete åt och är anställd av ett och samma företag. Den här typiska sysselsättningen, konstaterar rådet, utgör fortfarande norm på den svenska arbetsmarknaden.

– Det hävdas ofta att arbetsmarknaden håller på att förändras i grunden med nya, flexibla och atypiska sysselsättningsformer. Men det man slås av är att de här sysselsättningsformerna har legat ganska stilla över tid, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och rådets ordförande.

Visstidsanställda utgör ungefär 15 procent av de sysselsatta, företagare och anställda utan kollektivavtal ungefär 10 procent vardera, och de med flera olika sysselsättningar runt 9 procent.

– Det vi ser är en liten uppgång av atypiskt sysselsatta på 2–3 procentenheter. Ryktet om de traditionella anställningarnas död är betydligt överdrivet, säger Lars Calmfors.

… Men otrygga anställningar ökar ändå

Även om andelen visstidsanställda har legat ganska konstant runt 15 procent det senaste decenniet så har det dock skett vissa förändringar inom den här gruppen.

– De mest flexibla och otrygga visstidsanställningarna, alltså behovs- och timanställningar, har ökat i omfattning, liksom det man kallar allmän visstidsanställning – ALVA – där det inte finns några särskilda skäl för visstidsanställning. Vikariat har däremot minskat, säger Lars Calmfors.

Samuel Engblom, TCO.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, välkomnar att Arbetsmarknadsekonomiska rådet hjälper till att förtydliga debatten.

– Vi har också observerat att de atypiska sysselsättningsformerna i princip inte ökar men att de ändrar karaktär. Det är bra att vi får rätt debatt: tillsvidareanställningarna är inte på väg bort, däremot ser vi att otrygga anställningar som behovs- och timanställningar ökar, och det ställer nya krav på trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken, säger Samuel Engblom till Arbetsvärlden.

Han lyfter också fram att det framför allt är LO-kvinnor som drabbas av att behovs- och timanställningarna ökar.

– Vi behöver förbättra möjligheterna att studera flexibelt så att personer inte fastnar i de här otrygga anställningarna utan kan gå vidare, säger Samuel Engblom.

Språngbräda till fast anställning

I en ekonometrisk analys kommer rådet fram till att visstidsanställningar fungerar som en språngbräda på arbetsmarknaden: de ökar chansen till att få en fast anställning. Det är dock jämfört med arbetslöshet.

Effekten visar sig vara ännu större för utomeuropeiskt födda än för inrikes födda.

– Utomeuropeiskt födda har en större relativ fördel av att få en visstidsanställning jämfört med att vara arbetslös än vad inrikes födda har. Det gäller för alla typer av visstidsanställningar utom för provanställningar. Det pekar på att det finns en fara med att försöka begränsa omfattningen av visstidsanställningar, säger Lars Calmfors.

Föreslår enklare jobb med lägre lön

När rådet tittar närmare på sin andra huvudfråga, nämligen huruvida enklare jobb kan främja etablering för personer med låga kvalifikationer, blir utslaget positivt.

Rådet har tittat på personer som har fått redan befintliga lågkvalificerade jobb (enligt standarden för svensk yrkesklassificering, SSYK) och följt upp deras senare lönenivåer och sysselsättning. Exempel på sådana enklare jobb är städare, snabbmatspersonal, tidningsdistributör och handpaketerare.

– Vi har följt tidigare arbetslösa, 25–54 år gamla, som hade sådana här enklare jobb i november 2005 och ej var i högskoleutbildning. Vi har följt dem tio år framåt i tiden och sett vad som händer med deras lön, inkomst och typ av jobb, säger Lars Calmfors.

Det visar sig att den årliga arbetsinkomsten för de här personerna efter en tioårsperiod fortfarande inte har kommit ikapp genomsnittet för personer med enklare jobb. Rådet betonar dock att gapet minskar.

De flesta som gick in på enkla jobb var kvar i den lägsta fjärdedelen av lönefördelningen

– De som kom in 2005 når nästan upp till samma arbetsinkomster hos de som redan hade sådana här jobb, säger Lars Calmfors.

– I lön kom de upp men när vi tittar på arbetsinkomster räknar vi också med de som inte längre hade sysselsättning.

I fjol publicerade Arbetsmarknadsekonomiska rådet en annan rapport med en företagsenkät som pekade på att det finns en efterfrågan på enklare jobb bland arbetsgivare – om de får betala löner på mellan 14–15 000 kronor för dem. En tredjedel av de svarande var beredda att anställa till de lönerna. De vanligaste uppgifterna för dessa hypotetiska nya anställda var avlastande arbetsuppgifter som handräckning, plock och pack, vaktmästare och allt-i-allo.

Många kvar i lågkvalificerade jobb

Av gruppen som i november 2005 kommit in på arbetsmarknaden i enklare jobb hade drygt 40 procent bytt till mer kvalificerade jobb tio år senare. Strax under 40 procent var kvar på lågkvalificerade jobb och omkring 20 procent var inte längre i sysselsättning.

– Vår analys säger att enklare jobb kan vara en väg in på arbetsmarknaden för lågutbildade, men samtidigt säger den tydligt att det inte är någon mirakelmedicin. Tittar man på lönefördelningen så rör man sig inte särskilt långt i den utan de flesta som gick in på enkla jobb var kvar i den lägsta fjärdedelen av lönefördelningen. Och när man rör sig till mer kvalificerade jobb så rör man sig bara till kategorin över, säger Lars Calmfors.

Vi måste ha en högre ambition för vår ekonomi och välfärd än så

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO, är positiv till fler vägar in på arbetsmarknaden men varnar för att enklare jobb inte är något sundhetstecken – tvärtom.

– Enklare jobb är i sig inte eftersträvansvärt utan pekar snarare på att vi inte har de höga förädlingsvärden i ekonomin som vi vill ha. Dessutom kan enklare jobb exempelvis ta bort incitament att investera i ny teknik. Vi måste ha en högre ambition för vår ekonomi och välfärd än så, säger han till Arbetsvärlden.

Resultaten i rapporten föranleder dock rådet att rekommendera att en ny typ av enklare jobb införs, med lägre permanent lönenivå, och att dessa kombineras med utbildningsinsatser.

Skulle ännu enklare jobb med lägre löneläge ha samma effekter som ingång i dagens lågkvalificerade jobb?

– Det kan vi inte veta. För att kunna säga någonting är det ändå bra att vi studerar vad som hänt tidigare. Det är troligt att nya typer skulle kunna ha liknande effekter, säger Lars Calmfors.

Har ni tittat på andra länder där den typ av enklare jobb ni vill införa finns och vad för effekter det har fått?

– Det har vi inte gjort. Vi har citerat i tidigare rapporter att det verkar finnas en samvariation där en större andel lågkvalificerade jobb tycks innebära ett mindre sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda i andra länder. Det finns ett par studier som tyder på det. Där finns det definitivt mer att göra, säger Lars Calmfors.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet upphör den 1 april eftersom Svenskt Näringsliv har beslutat att inte längre finansiera rådet. I inledningen av presskonferensen där den sista rapporten presenterades kommenterade Lars Calmfors vad han tror ligger bakom beslutet:

– Det beror förmodligen på att rådet har ifrågasatt om inte nuvarande system med att industrin sätter ett märke för löneavtalen i hela ekonomin behöver modifieras för att bättre motsvara dagens krav. Det har uppfattats som mycket kontroversiellt, säger Lars Calmfors.

21 Mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.