– Det här är en uppvisning av den svenska modellen, säger Unionens ordförande Martin Linder på parternas och regeringens gemensamma konferens på Bella Venezia på Rosenbad.
Bredvid honom står Therese Guovelin, vice ordförande LO, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen samt Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega.
Det man tillsammans kommit överens om är de så kallade etableringsjobben åt nyanlända och långtidsarbetslösa som tidigare aviserats i en principöverenskommelse, där staten står för drygt halva kostnaden för en anställd.
Vi arbetar nu för högvarv för att ta fram lagförslag till sommaren.
Problemet som ska lösas är att vi, trots en stark arbetsmarknad, har en stor grupp människor som står långt borta från arbetsmarknaden. Någonting som länge varit besvärligt för regeringen.
– Det här är parternas initiativ, jag har anpassat mig mycket efter parternas krav eftersom de kan det här bäst, säger Ylva Johansson.
Ny modell för utbetalning
Till skillnad från tidigare subventioner kommer den statliga ersättningen betalas ut till den anställda individen. Detta innebär att företaget inte behöver betala ut hela summan och sedan i efterhand ansöka om att få ersättning för den del som utgör subventionen. Totalt ska lönen i etableringsjobben uppgå till kollektivavtalens minimilön.
Den statliga ersättningen i räkneexemplet för 2019 uppgår till 9 870 kronor per individ och månad. Den disponibla inkomsten för den anställda hamnar då på omkring 15 600 kronor, och arbetsgivaren betalar totalt 8 400 kronor i månaden för den anställde – alltså inklusive arbetsgivaravgiften.
På frågan om vad den samlade kostnaden för staten blir presenterar Ylva Johansson dock ingen siffra.
– Det är dyrare att människor är arbetslösa än att de har arbete, säger Ylva Johansson.
Att ersättningen betalas ut direkt till den anställda i stället för företaget framhålls som ett sätt att undvika byråkratiskt krångel.
– Det ska vara enkelt och förutsägbart, säger Anders Weihe.
Tanken är att merparten av etableringsjobben efter två års tid ska övergå i fasta heltidstjänster. Däremot finns det ingen garanti för detta och arbetsgivaren kan alltså välja att inte anställa. Dock föreslås även möjligheter att validera det som den anställde lärt sig under etableringsjobbet.
Ambitionen är att etableringsjobben ska träda i kraft under andra halvåret 2019.
– Förslaget innebär låg eller obefintlig risk för arbetsgivaren till en rimlig kostnad, säger Anders Weihe.
Fullt utbyggt är målet att satsningen ska omfatta minst 10 000 individer. En partsgemensam nämnd, och alltså inte Arbetsförmedlingen, kommer ha ansvar för tillämpning och efterlevnad. Avsikten är också att privata aktörer ska stå för en väsentlig del av matchningen.
Ylva Johansson påpekar att ny lagstiftning behövs för att genomföra satsningen.
– Vi arbetar nu för högvarv för att ta fram lagförslag till sommaren. Det gäller exempelvis vilka regler som ska gälla när personer i etableringsjobb blir sjuka eller föräldralediga, säger Ylva Johansson.
Arbetsförmedlingen kommer inom kort få ett uppdrag att tillsammans med parterna utreda utformningen av en modell för upphandlad matchning till etableringsjobb.
Ambitionen är att etableringsjobben ska träda i kraft under andra halvåret 2019.
De kommer inte utgöra grund för uppehållstillstånd.