Pensionsgruppen, som består av representanter från samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, har enats om att höjningen börjar redan 2020, från 61 år till 62 år. Gränsen höjs ytterligare ett år 2023 och 2026.
I korthet
År 2020
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år.
- Las-ålder höjs från 67 till 68 år.
- Möjligheten för arbetsgivare att säga upp arbetstagare utan saklig grund blir permanent över Las-åldern
År 2023
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år.
- Ålder för garantipension höjs till 66 år.
- Las-ålder höjs från 68 till 69 år.
- Kringliggande trygghetssystem kopplas till riktåldern.
År 2026
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år.
- Ålder för garantipension knyts till riktåldern.
- Lägsta ålder för att ta ut tjänstepension ska även höjas från nuvarande 55 år. Detaljerna för detta ska dock först utredas vidare.
Vid 2026 har alltså den lägsta pensionsålder höjts med tre år, och därefter kommer den fortsätta höjas kopplat till medellivslängden. Samtidigt följer trygghetssystemen som sjukförsäkringen och a-kassan med åldersgränsen uppåt.
De är förlorarna i dag. De som inte orkar fram till pensionsåldern.
Och den övre gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar enligt Las höjs också från dagens 67 år till 69 år.
I dag är den genomsnittliga åldern för att börja ta ut pension 64,6 år i Sverige enligt Pensionsmyndigheten. Genomsnittsåldern för att lämna arbetsmarknaden är dock något lägre: 64 år. Trenden är också en ökande tudelning: en grupp går allt tidigare, och en annan grupp jobbar längre.
Pensionsgruppen
Ledamöterna i pensionsgruppen utöver socialminister Annika Strandhäll (S) (som är ordförande) är:
- Fredrik Lundh Sammeli (S)
- Teresa Carvalho (S)
- Lars-Arne Staxäng (M)
- Solveig Zander (C)
- Mats Persson (L)
- Lars Gustafsson (KD)
- Rickard Persson (MP).
Källa: Regeringen
– Det är en trend som är extremt tydlig. För ett 15-tal år sedan började 90 procent ta ut sin pension vid 65 år. Nu är det ungefär 50 procent som gör det, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, till Arbetsvärlden. Han säger också att det finns indikationer på att det framför allt är de med bra inkomster som går tidigt i pension.
Från 2026 föreslås pensionsåldern att fortsätta höjas med koppling till medellivslängden, och en kvalificerad gissning är enligt Ole Settergren att höjningen av pensionsåldern följer medellivslängden med två tredjedelar.
I grova slänger räknar man med att medellivslängden ökar med ett år per decennium
– Man vill behålla proportionerna mellan arbete och pension. I dag arbetar vi ungefär 40 år och är pensionärer i ungefär 20 år, säger Ole Settergren.
Det skulle innebära att pensionsåldern från 2026 höjs med åtta månader för varje år som medellivslängden ökar.
– I grova slänger räknar man med att medellivslängden ökar med ett år per decennium, så då skulle det bli en höjning med pensionsåldern på åtta månader per decennium, säger Ole Settergren.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt uttrycker däremot stark kritik mot pensionsöverenskommelsen på torsdagen för att den i hans mening slår mot de som har de tyngsta jobben.
– Kommunals medlemmar pensioneras i genomsnitt vid 63 års ålder. Hälften av medlemmarna kommer inte orka fram till pensionsåldern, säger Jonas Sjöstedt på en pressträff på torsdagen.
– Många har jobbat hårt länge, haft fysiskt tunga arbeten, jobbat skift, och känner att de inte kommer orka och har sett fram emot att kunna gå i pension – de är förlorarna i dag. De som inte orkar fram till pensionsåldern.
En sanning med modifikation, enligt Ole Settergren.
– Om du får förtidspension för att du inte kan jobba av medicinska skäl kan du få det upp till en högre ålder med den här förändringen. Förtidspension, sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring följer med åldersgränserna och det är väldigt ovanligt att man slutar att arbeta utan att omfattas av någon av de här försäkringarna, säger Ole Settergren till Arbetsvärlden.
LO ger Jonas Sjöstedt (V) bakläxa
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, håller inte med Jonas Sjöstedt och menar att Vänsterpartiets ledare missförstått pensionsöverenskommelsen.
– Det som vi har varit angelägna om är att sjukförsäkringar och arbetslöshetskassa följer med den här åldersgränsen – och det finns inskrivet i den här överenskommelsen. Det är 5-7 miljarder per år som man satsar på just de här grupperna. De med tunga yrken som inte orkar jobba längre får alltså kvarstå i sjukförsäkringen, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetsvärlden och poängterar att LO inte har någon stark åsikt på just den höjda lägsta åldern för pensionen.
I stället vill han lyfta fram en annan fråga, nämligen den del av lönen som betalas in till pensionssystemet. Avgifterna är i dag för låga, enligt LO:
– Det är de här avgifterna som behöver höjas och det pratas det nästan ingenting om i dag. Det har tidigare rört sig om 18,5 procent av lönen som betalas in till pensionssystemet och i dag är det bara runt 17,5 procent. Det är därför pensionerna är så låga, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
I onsdags tog LO också ett styrelsebeslut om att man kommer kräva att de här avgifterna höjs med minst två procent.
– Då räknar vi att man kommer kunna få runt 70 procent av sin tidigare inkomst i pension, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Hur skulle du sammanfatta ditt intryck av pensionsöverenskommelsen?
– Bra, men vi är inte färdiga än, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Jonas Sjöstedt riktar också skarp kritik mot det arbetssätt som pensionsgruppen haft: med slutna förhandlingar som nu utmynnar i en presentation av en överenskommelse.
– Vi kommer absolut inte stödja den här överenskommelsen. Vi kommer rösta emot den här höjningen av pensionsåldern, det är helt självklart, säger Jonas Sjöstedt.
Vi kommer absolut inte stödja den här överenskommelsen.
Målet att fler jobbar längre uppnås enligt Vänsterledaren inte genom att ta bort möjligheten för personer med tunga jobb att gå tidigt i pension, utan genom arbetsmiljösatsningar.
– Det måste ske förbättringar i hälsa och arbetsmiljö så att folk faktiskt orkar arbeta längre. Betydelsen av en god arbetsmiljö för att orka med lyfts också fram av TCO i dag, säger Jonas Sjöstedt.
TCO och Saco vill se förslag för hållbart arbetsliv
TCO välkomnar liksom LO att åldersgränserna i a-kassan och sjukförsäkringen föreslås höjas. Men man saknar ett brett paket med konkreta förslag från pensionsgruppen för att förbättra arbetsmiljön och möjligheterna att kompetensutveckla genom arbetslivet. Dessutom kritiserar TCO hur plötsligt höjningen av den lägsta pensionsåldern ska införas.
– Det är inte rimligt att den som planerat att gå i pension om drygt två år över en natt får veta att målsnöret flyttats fram ett år. Här måste politikerna ta ansvar och tänka om. Det handlar trots allt om livsplanerna för människor som arbetat ett helt liv, säger Eva Nordmark, ordförande TCO, i en kommentar.
I pensionsöverenskommelsen ingår inrättandet av ett partsråd som samlar arbetsmarknadens parter för att utarbeta införandet av pensionsöverenskommelsen.
Saco är i stort positiva till pensionsöverenskommelsen men lyfter liksom TCO fram behovet av satsningar på arbetsmiljö.
– Vi tycker att mycket i den här överenskommelsen är bra. Saco var en av parterna som skrev under avsiktsförklaringen för ett år sedan och mycket från den finns med i den här överenskommelsen, säger Anna Odhner, pensionsutredare på Saco, till Arbetsvärlden.
Höjd pensionsålder är någonting som behövs för att säkra välfärden och pensionerna, enligt Saco.
– Den höjda lägsta pensionsåldern måste också följas av ett brett spektrum av åtgärder, bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Det är också bra att man tydliggör att arbetet ska ske i fortsatt dialog med parterna, säger Anna Odhner.
Socialminister Annika Strandhäll (S) noterar också att det behövs åtgärder för att motarbeta åldersdiskriminering.
– Vi vill också införa en delegation för äldre arbetskraft. Studier har visat att man redan blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden från 40-årsåldern. Vi måste kunna uppskatta den äldre arbetskraften mer och ta vara på den, säger Annika Strandhäll under torsdagens pressträff.
Du får 7–8 procent bättre pension resten av ditt liv med ett års längre arbetsliv
Lars Arne Staxäng, moderaternas ledamot i pensionsgruppen, säger till Ekot att pensionsöverenskommelsen lyckas bra med att belöna fler år i arbetslivet.
– Den innebär att du får 7–8 procent bättre pension resten av ditt liv med ett års längre arbetsliv, och uppemot 15 procent bättre pension med två år längre arbetsliv, säger Lars Arne Staxäng (M) till Ekot.
Det är siffror som stämmer, enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
– Anledningen till att det blir en så pass stark effekt är att du dels betalar in mer när du jobbar längre samtidigt som pensionen divideras på ett lägre antal år som pensionär, säger Ole Settergren till Arbetsvärlden.
Svenskt Näringsliv kritiska
Svenskt Näringsliv ställde sig inte bakom den tidigare avsiktsförklaringen om höjd pensionsålder och förhåller sig kritisk till dagens pensionsöverenskommelse. Höjningen av pensionsåldern i Las menar man stjälper snarare än hjälper äldre personer i arbetslivet.
– Att ge redan anställda en ensidig rätt att stanna kvar i arbete till 69 år gör det svårare för äldre personer att få tillsvidareanställningar. Redan med dagens regler är lagen om anställningsskydd ett betydande anställningshinder, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar.