Direktiv klart: EU vill stoppa  munkavlestämningar mot journalister Tiemo Wölken ger presskonferens efter överenskopmmlesen om nya regler för att stoppa SLAPP-stämningar. Foto: Europaparlamentet.

Direktiv klart: EU vill stoppa munkavlestämningar mot journalister

Natten till torsdagen blev EU:s direktiv som ska försvåra och i många fall stoppa internationella munkavlestämningar mot journalister och aktivister klart. Stämningarna hotar demokratin, konstaterar Tiemo Wölken, Europaparlamentets förhandlare i frågan.
Carl von Scheele
30 nov 2023 | 15:20
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Det var en trött men mycket nöjd förhandlare Tiemo Wölken som vid lunchtid på torsdagen höll en kort presskonferens om det nya direktivet. I en grön hoodie, huvtröja, konstaterade han att natten hade varit lång, men den nya lagstiftningen mot munkavlestämningar, SLAPP-stämningar, var i hamn.

– De hotar och underminerar demokratin. Därför måste de bekämpas, säger han.

Det nya direktivet gäller enbart SLAPP-stämningar över gränserna, inte sådana där båda parter kommer från samma land och stämningen sker i landets domstol. Men en sådan stämning kommer ändå att räknas som gränsöverskridande om den har betydelse för fler än ett enda medlemsland.

Just detta såg den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, som en stor framgång.

Oskäliga SLAPP-stämningar ska avvisas

Vid internationella SLAPP-stämningar ska den som drabbas kunna få domstolen att snabbt avvisa en obefogad stämning. Om en sådan begäran kommer in måste den stämmande parten visa att det finns skälig grund för stämningen.

Om detta inte finns ska domstolar också kunna utdöma avskräckande påföljder mot den som lämnar in stämningsansökan, som vanligtvis är företag, lobbygrupper eller politiker.

Ska ge psykologstöd

De som drabbas av SLAPP-stämningar, vilket är journalister men också civilsamhällets organisationer och individer som försvarar mänskliga rättigheter, ska få kompensation för tillfogad skada. Medlemsländerna ska också ha olika former av stödåtgärder för dem, inklusive ekonomiskt bistånd, rättshjälp och psykologiskt stöd.

Allt fler stämningar

Munkavlestämningar kallas SLAPP-stämningar, vilket står för Strategic lawsuits against public participation. Journalister är särskilt utsatta för angrepp som ska tysta dem. Sedan 2015 har i EU: 15 journalister dödats 144 misshandlats 241 trakasserats Sedan 2010 har i EU: 570 kända stämningar i europiska domstolar riktats mot journalister. Det exakta antalet är okänt.

+ Expandera

De senare handlar om att enskilda individer stäms på miljonbelopp, hundratals miljoner förekommer, och måste lägga mycket tid, energi och pengar på försvaret. Syftet med SLAPP-stämningar är ofta att utsätta den drabbade, till exempel journalisten, för så mycket obehag att vidare granskningar stoppas.

Medlemsländerna ska också se till att ogrundade SLAPP-domar mot deras medborgare i länder utanför EU inte erkänns. Den som utsätts för stämningar i tredje land ska kunna vända sig till sin nationella domstol och kräva ersättning för kostnader och för uppkommen skada.

– Vi har fortfarande viktigt arbete framför oss, men i går tog vi ett stort steg. Jag hoppas att nattens resultat ses som en milstolpe i försvaret av våra värden som en europeisk union, säger Tiemo Wölken.

Nyhetsbrev

Stoppar inte nationella munkavlestämningar

När Europaparlamentet för några år sedan tog initiativet till ett direktiv på området ville ledamöterna se en lagstiftning som omfattade alla munkavlestämningar, alltså även sådana som skedde nationellt. Så långt har man inte nått.

SLAPP-stämning i Sverige

Ett känt fall gäller den mördade maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia. Vid sin död hade hon ett 40-tal SLAPP-stämningar mot sig från korruptionsanklagade politiker.

Ett känt svenskt fall är stämningen mot tre journalister som arbetade för ekonomisajten Realtid. De stämdes på 100 miljoner kronor i London av den svenske affärsmannen Svante Kumlin. Stämningen slutade i en kritiserad kompromiss där sajten bad om ursäkt samtidigt som Kumlin betalade en del av deras advokatkostnader.

+ Expandera

I ett land som Ungern där mediefriheten inskränks och även regeringen riktar stämningar mot journalister stoppas inte agerandet av direktivet

Tiemo Wölken konstaterar att EU nu står på samma sida som de drabbade.

– Jag vill poängtera att vi anser journalistiska aktiviteter, frivilligarbete och de som försvara mänskliga rättigheter som avgörande och vi vill skydda deras rättigheter i EU, eftersom de är så viktiga för vår demokrati.

Medlemsländerna har nu två år på sig att införa direktivet i sin nationella lagstiftning.

Carl von Scheele
30 nov 2023 | 15:20

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev