Det svenska ordförandeskapet har hamnat i blåsväder. Anledningen är förslaget till direktiv mot munkavlestämningar. På engelska kallas de för strategic lawsuits against public participation, Slapp och har även drabbat svenska journalister.
I ministerrådet har Sverige lagt fram ett kompromissförslag. Det innehåller så stora ingrepp i direktivet att det går på tvärs mot syftet med lagstiftningen och undergräver dess andemening, hävdar kritikerna.
40-tal organisationer protesterar
Ett fyrtiotal internationella organisationer har gått samman i protesterna mot urvattningen av direktivet.
Bland dem finns tunga organisationer som Europeiska Journalistfederationen, Internationella Pen-klubben, Civil right defenders, Index of censorship och Reportrar utan gränser.
De har tillsammans vänt sig direkt till det svenska ordförandeskapet genom sitt samarbetsorgan Case och framfört kritiken.
– Vi är chockade över att detta kompromissförslag läggs fram av Sverige, som var det första landet i Europa och världen som antog en lagstiftning till skydd för medierna och det skedde för flera hundra år sedan, säger Flutura Kusari, juridisk rådgivare på Europeiska centret för press- och mediefrihet.
Hon är också en av de huvudansvariga i samarbetsorganet Case, som samlar ett fyrtiotal organisationer i arbetet mot munkavlestämningar.
Vi är verkligen besvikna. Ärligt talat, för oss har detta varit chockerande
Flutura Kusari, Europeiska centret för press- och mediefrihet
Hon menar att politikerna nu sviker tidigare löften om en lagstiftning mot Slapp-stämningar. När den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia mördades på Malta 2017 hade hon över 40 mål emot sig.
– Vi har fått många löften från politiker om att de ska bekämpa SLAPP. Vi vill att de genomför vad de lovade släktingarna till Daphne. De lovade att andra journalister inte ska bli stämda som hon blev.
Trodde att Sverige skulle stärka mediefriheten
Med Sverige vid rodret i EU fanns ett verkligt gott tillfälle att stärka mediefriheten i Europa enligt den bedömning Kusari och andra juridiska experter gjorde.
– Vi är verkligen besvikna. Ärligt talat, för oss har detta varit chockerande, upprepar hon.
För ett år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag till direktiv som skulle förhindra så kallade munkavlestämningar. Dessa drabbar vid sidan av journalister många aktiva i ideella organisationer som arbetar med frågor som stör makthavare i politik och näringsliv.
Enligt EU-kommissionen ska ogrundade Slappstämningar snabbt kunna avvisas av domstolarna och den stämmer tvingas betala motpartens alla rättegångskostnader och dessutom skadestånd till den drabbade.
Avskräckande böter för munkavlestämningar skulle också förhindra dem. Medlemsländer skulle heller inte godkända Slapp-domar utfärdade i länder utanför EU.
Svenska skrivningar har urvattnat förslaget
Mycket av detta har suddats ut av det svenska ordförandeskapet. Flutura Kusari och Case pekar ut tre viktiga exempel:
De svenska skrivningarna urvattnar regeln om hur länder kan avvisa munkavlestämningar. Endast tio procent av de över 570 fall som Case har registrerat skulle kunna avvisas om den svenska kompromissen går igenom.
Det ursprungliga förslaget från EU-kommissionen var mycket starkt
Reglerna om vad som ska anses som en gränsöverskridande munkavlestämning har tagits bort i kompromissen, liksom den speciella regeln om skadestånd till dem som drabbas.

– Detta försätter oss i en mycket svår position. Det ursprungliga förslaget från EU-kommissionen var mycket starkt och gav oss en bra utgångspunkt i arbetet med en ännu starkare lagstiftning. Nu måste vi i stället kämpa för ett grundläggande skydd, säger Flutura Kusari.
Svenska regeringen har inte svarat
Det svenska ordförandeskapet och regeringen har inte svarat på det mycket skarpa brev som skickades från Case för över en månad sedan. Enligt Kusari har Tyskland nu en nyckelroll för om det ska bli ett starkt direktiv eller inte.
– Lyckas vi övertyga Tyskland kommer hela EU bli övertygat.
Kommissionens förslag
EU-kommissionen har lagt fram förslaget till direktiv som ska stoppa munkavlestämningar. Nu diskuterar ministerrådet och Europaparlamentet sina respektive ståndpunkter om direktivet.
De ska sedan förhandla om den exakta utformningen av reglerna i direktivet. I dessa förhandlingar deltar också EU-kommissionen.
De viktigaste inslagen i förslaget till direktivet:
● Uppenbart ogrundade rättsprocesser ska kunna avvisas av domstolarna i ett tidigt skede.
● Den som stämmer, målsäganden, ska bära alla kostnader, även svarandens advokatkostnader, om ett mål avvisas med hänvisning till att det utgör rättegångsmissbruk.
● Skadestånd – de som blir måltavlor för munkavleprocesser ska ha rätt att begära och få full ersättning för materiell och ideell skada.
● För att förhindra rättegångsmissbruk ska domstolarna kunna utdöma avskräckande böter för dem som inleder sådana mål.
● Skydd mot domar i tredjeländer – medlemsstaterna bör vägra att erkänna domar som avkunnats i ett tredjeland mot sina egna medborgare om det handlar om en munkavlestämning.
Det är inte bara Polen och Ungern, med sina kända inskränkningar av pressfriheten, som motsätter sig direktivet. Även andra länder som till exempel Frankrike, Nederländerna och Finland har svårt att förena förslaget med sin nationella lagstiftning, enligt Kusari.
Ett starkt direktiv har stort stöd i Europaparlamentet. Nu inriktar sig de 40-tal organisationerna i Case på kontaktakter med olika regeringsföreträdare. Även i ministerrådet behövs stöd för ett starkt anti-Slapp-direktiv.
– Vi klassificerar munkavlestämningar som det tredje allvarligaste hotet mot journalistiken efter mord på journalister och fysiska hot.
Maktmissbruk riskerar att inte avslöjas
Många allvarliga fall av maktmissbruk kommer aldrig bli allmänt kända om journalister blir rädda för de rättsliga konsekvenserna av att ställa känsliga frågor till makthavare, understryker Kusari.
– Den yttersta skadan lider allmänheten, som inte kommer att bli informerade som de borde i frågor som har allmänt intresse.
Efter sommaren kan möjligen förhandlingar mellan ministerrådet och Europaparlamentet om direktivets slutliga utformning påbörjas. Enligt det svenska ordförandeskapet ska ministerrådets ståndpunkt bli klar i juni på ett möte med justitieministrarna.
Arbetsvärlden har sökt justitieminister Gunnar Strömmer vid ett par tillfällen för en kommentar och fortsätter att söka honom.
Det svenska ordförandeskapet har inte bara hamnat i en internationell kritikerstorm för sitt agerande.
Främsta kritiken mot Sverige
● Sverige föreslår skärpta krav för att ett mål ska kunna avvisas vilket leder till att väldigt få stämningar kan klassas som ogrundade.
● Sverige tar bort regeln om vilka stämningar som ska kunna anses som gränsöverskridande, vilket minskar antalet stämningar som faller under direktivet. EU:s lagstiftning kan på detta område bara omfatta gränsöverskridande stämningar.
● Sverige tar bort regeln om skadestånd för materiell och ideell skada.
Den allvarliga kritiken har följts upp av Svenska Journalistförbundet, som tillsammans med Tidningsutgivarna, svenska avdelningen i Reportrar utan gränser och svenska avdelningen av Civil Rights Defenders har skickat ett brev med samma innehåll som Case till regeringen.
Och på DN Debatt har två advokater med stora kunskaper i tryckfrihetsmål varnat regeringen för den inslagna vägen. Värnet av mänskliga rättigheter och demokrati är sällsynt dåliga ämne för kompromisser, dundrar de två juristerna.