På Europaparlamentets begäran har EU-kommissionen lagt fram ett direktiv som ska förhindra munkavlestämningar mot journalister, på engelska strategic lawsuits against public participation, Slapp. Makthavare använder metoden för att hämnas och tysta journalister som granskar dem. Detta har även drabbat svenska journalister.
– Jag hoppas att det svenska ordförandeskapet skärper sig och att vi under förhandlingarna om direktivet kan avsevärt förbättra skyddet för journalister i EU, säger Tiemo Wölken, från den socialdemokratiska S&D-gruppen i Europaparlamentet.
Han har en nyckelroll som parlamentets förhandlare när den slutliga utformningen av direktivet ska tas fram i kommande överläggningar med ministerrådet.
– Olyckligtvis är inte det svenska ordförandeskapet villigt eller kapabelt att leverera på målet om ett starkare skydd. Det är en besvikelse.
Besviken på Sverige
Han instämmer i den kritik som ett fyrtiotal internationella organisationer riktar mot Sverige, sedan viktiga delar i direktivet strukits och andra omformulerats i ordförandeskapets texter.
Dessa förslag till förändringar är ett resultat av diskussioner i ministerrådet.
Wölken är medveten om att ministerrådet helt självständigt tar fram sitt ställningstagande inför förhandlingarna med parlamentet.
De överger journalisterna, som har en avgörande betydelse för våra demokratier
Tiemo Wölken, S&D-gruppen i Europaparlamentet
Han är ändå besviken på Sverige.
– Det är ett förslag utan ambitioner till ministerrådet. I princip har ordförandeskapet tagit bort alla delar som skulle skydda journalister bättre, säger Tiemo Wölken.
Han riktar även kritiken mot medlemsländernas justitieministrar som tillsammans har ansvaret för hur ministerrådet ska ställa sig till direktivet.
– De överger journalisterna, som har en avgörande betydelse för våra demokratier.
Även svenska parlamentariker är mycket kritiska till hur den svenska regeringen sköter ordförandeskapet.
– Sverige är ett ledande land när det gäller mediefrihet.
– Det är beklämmande och sorgligt att regeringen i ministerrådet inte mäktar med att försvara det förslag till direktiv som EU-kommissionen lagt fram, säger Abir Al-Sahlani (C).
Hennes kollega Evin Incir (S) ser ett bristande svenskt ledarskap för EU.
– Det gör givetvis ont i hjärtat att se ett tyst svenskt ordförandeskap. Jag hade önskat se ett Sverige som står upp för dessa rättigheter.
Svagt ordförandeskap kopplas till SD:s inflytande
Hon kopplar ihop det svaga svenska ordförandeskapet med Sverigedemokraternas inflytande över regeringen.
Foto: Fredrik Persson /TT
– Vi ser hur journalister och medier i vårt land blir hotade på olika sätt. Det största partiet i regeringskonstellationen, Sverigedemokraterna, drar sig inte för att ge sig på journalister och medier.
– Om regeringspartierna accepterar detta på hemmaplan av sin partner är det inte förvånande om de inte tar situationen på allvar runt om i Europa.
Evin Incir uttrycker oro inför de stundande förhandlingarna om direktivets slutliga utformning.
Detsamma gör Abir Al-Sahlani.
– Vi var glada över EU-kommissionens initiativ till direktiv, men ansåg ändå att det kunde utvecklas ännu mer. I land efter land ser vi hur mediefriheten blir inskränkt.
Sverigedemokraterna drar sig inte för att ge sig på journalister och medie
Evin Incir (S), EU-parlamentariker
Kommissionens förslag
EU-kommissionen har lagt fram förslaget till direktiv som ska stoppa munkavlestämningar. Nu diskuterar ministerrådet och Europaparlamentet sina respektive ståndpunkter om direktivet.
De ska sedan förhandla om den exakta utformningen av reglerna i direktivet. I dessa förhandlingar deltar också EU-kommissionen.
De viktigaste inslagen i förslaget till direktivet:
● Uppenbart ogrundade rättsprocesser ska kunna avvisas av domstolarna i ett tidigt skede.
● Den som stämmer, målsäganden, ska bära alla kostnader, även svarandens advokatkostnader, om ett mål avvisas med hänvisning till att det utgör rättegångsmissbruk.
● Skadestånd – de som blir måltavlor för munkavleprocesser ska ha rätt att begära och få full ersättning för materiell och ideell skada.
● För att förhindra rättegångsmissbruk ska domstolarna kunna utdöma avskräckande böter för dem som inleder sådana mål.
● Skydd mot domar i tredjeländer – medlemsstaterna bör vägra att erkänna domar som avkunnats i ett tredjeland mot sina egna medborgare om det handlar om en munkavlestämning.
Om ministerrådet står på sig och accepterar det svenska ordförandeskapets ändringar kan hela det tänkta skyddet mot munkavlestämningar urvattnas, enligt Al Sahlani.
– Då får vi i stället ett starkt skydd för tvivelaktiga regimer.
Förhandlingar ska starta i höst
Förmodligen startar de reella förhandlingarna tidigt i höst om tidsplanen håller.
Främsta kritiken mot Sverige
● Sverige föreslår skärpta krav för att ett mål ska kunna avvisas vilket leder till att väldigt få stämningar kan klassas som ogrundade.
● Sverige tar bort regeln om vilka stämningar som ska kunna anses som gränsöverskridande, vilket minskar antalet stämningar som faller under direktivet. EU:s lagstiftning kan på detta område bara omfatta gränsöverskridande stämningar.
● Sverige tar bort regeln om skadestånd för materiell och ideell skada.
Motståndet till direktivet finns inte enbart i länder som Ungern och Polen där regeringarna inskränker pressfriheten. Även andra länder, som Belgien och Frankrike, har problem med olika delar av förslaget. Ofta är de av teknisk natur, enligt Tiemo Wölken.
Arbetsvärlden har sökt justitieminister Gunnar Strömmer vid flera tillfällen för en kommentar och fortsätter att söka honom.