Från höstterminen 2025 ska ämnesbetyg införas stället för kursbetyg på gymnasiet. Inför den nya skolreformen har skolämnens innehåll ”uppdaterats för att vara relevanta för sin samtid”, som Skolverket uttrycker det på sin hemsida.
Beslutet om innehållet i de nya ämnesplanerna togs av regeringen i samarbete med SD veckan före jul 2023.
Förändringarna möter nu kritik från LO och Handelsanställdas förbund för att viktiga avsnitt i de delar som behandlar arbetsmarknaden har strukits från tidigare läroplan.
Det blir godtyckligt vad som ska lyftas fram i ett ämne.
Istället för begrepp som arbetsmiljö och arbetsrätt innehåller nu läroplanen skrivningar som ”välfärd, grundläggande prisbildning, företagande och arbetsliv”.
Svårt värdera som ny lärare
Karin Aaseby legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap menar att det finns en fara i att lämna för mycket eget tolkande till den enskilda läraren.
– Det kan blir svårare att kvalitetssäkra undervisningen om det blir godtyckligt vad som ska lyftas fram i ett ämne. Som ny lärare kan det vara svårt att värdera.
Tidsbrist är en aspekt som kan komma att bli avgörande för vad som ska prioriteras till varje avsnitt tror William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Han ser en fara i att mindre tid kommer att läggas på det som inte står uttryckligen i läroplanen.
– Det är svårt som det är att hinna med det som står i det centrala innehållet. Så om något tas bort därifrån kommer lärare i allmänhet säkerligen lägga mindre tid, om någon tid alls, på att ta upp det i samhällskunskapsundervisningen.
Elever på yrkesprogram utan skyddsnät
Minskad kunskap i arbetsrätt kommer att slå hårdast mot dem som saknar självklar kontakt med den reglerade arbetsmarknaden, tror Karin Aaseby
– I yrkesprogrammen möter jag många nyanlända med föräldrar som i vissa fall jobbar på arbetsplatser utan schyssta villkor. Min erfarenhet är att många också saknar nätverk att få vanliga jobb. Risken att dessa ungdomar hamnar på en arbetsmarknad som är helt oreglerad är redan stor och en av våra största samhällsutmaningar.
Karin Aaseby ser också en trend inom skolan att ungdomar ska bli entreprenörer och egna företagare.
– Det är trots allt en liten del av arbetsmarknaden, de allra flesta kommer att vara anställda.
LO har reagerat
En av dem som reagerat på att arbetsmarknadsfrågorna strukits i nya läroplanen är Mattias Samuelsson, utredare på LO:s samhällspolitiska enhet med fokus på arbetsmarknads- och utbildningsfrågor.
”Det här är riktigt illa, inte minst med tanke på att det berör många elever som efter gymnasieskolan kommer att möta arbetslivets verklighet i praktiken.” skrev Mattias Samuelsson i LO:s blogg i förra veckan och uppmanade regeringen att göra om och göra rätt.
Det är missuppfattning att arbetsmarknadskunskaper har tagits bort.
Bekymrad är också Stefan Carlén, chefsekonom och utredningschef Handelsanställdas förbund, som reagerar på att beslutet smögs förbi just inför jul.
– Tyvärr kan man nästan se hela upplägget som en systematisk nedgradering av just arbetsmarknadskunskap. Jag förstår inte riktig varför, men det är en farlig väg de tar här.
– Minskar kunskapen om den svensk modellen blir naturligtvis effekten att löntagarnas positioner på arbetsmarknaden försvagas på sikt, säger han.
Facken framförde ingen kritik
Men Jonas Vig, enhetschef på gymnasieenheten på Skolverket, menar att arbetsmarknad kommer in ”naturligt” i undervisningen.
”Skolverket bedömer att området arbetsmarknad på ett naturligt sätt kan beröras i samband med undervisningen i detta centrala innehåll. Begreppet arbetsliv ses som ett vidare begrepp än arbetsmarknad.” skriver han till Arbetsvärlden.
Skolminister Lotta Edholms statssekreterare Katarina Lundahl menar att ”Det är missuppfattning att arbetsmarknadskunskaper har tagits bort.” Enligt henne bedömer Skolverket att arbetsrätt ingår både i punkten om rättsprinciper och rättsstaten och i punkten om välfärd, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet. I remissrundan med arbetsmarknadens parter framkom heller inga kritiska synpunkter, skriver hon.
Sveriges lärare: Ingen oro
Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare ser heller inte några problem med de nya formuleringarna angående arbetsmarknad. Ämnesplanerna måste läsas som en helhet, påpekar hon och skriver till Arbetsvärlden:
”Som fackförbund känner vi inte någon större oro över detta. Om man ska undervisa om ”arbetslivet” kommer man naturligen in på sådant som arbetsmarknaden, lönebildning, och så vidare.”