I Skåne kan du få betala för skolmaten på gymnasiet

En majoritet av Sveriges kommunala och fristående gymnasieskolor har hittills erbjudit sina elever mat. Detta trots att de inte är tvungna enligt lag att göra så. Det vanligaste när inte pandemin har krävt distansundervisning, är att skolmaten serveras och äts i skolan. Vissa skolor ger också matbidrag istället där eleverna själva kan välja var de vill handla sin mat.

En del gymnasieskolor tar ut en avgift från eleverna för skolmaten.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

I gymnasieskolan är det elevens hemkommun som bestämmer om eleverna ska få gratis skolmat eller inte. I Livsmedelsverkets kartläggning i rapporten “Fakta om offentliga måltider” från 2018, uppgav 20 procent av kommunerna att de inte erbjöd kostnadsfria luncher till elever i gymnasieskolan, eller att de inte visste om de gjorde det. Men Arbetsvärldens uppföljning visar att de flesta kommuner som svarade så, inte hade en gymnasieskola 2018 och därför svarat nej på frågan. Däremot ersatte de elevernas lunch via skolpeng till grannkommunen.

Genom att istället använda en enkät som SVT gjorde 2019, hittade vi fyra kommuner som tagit ut avgifter på mellan 500 till 800 kronor per termin för skollunchen.

Närliggande kommuner tar ut avgift

När Arbetsvärlden granskar hur det ser ut 2021 i några kommuner, framgår att exempelvis Kävlinge, Lomma, Vellinge och Staffanstorp fortfarande tar ut en avgift av sina gymnasieelever för skollunchen. I normalfallet får gymnasieeleverna i dessa kommuner betala 800 kronor per termin och elev för lunch i gymnasiet. Undantag från detta har dock gjorts under pandemin.

Gunilla Nilsson är utbildningshandläggare i Vellinge kommun. Hon svarar i ett mejl: ”Det är ett gammalt politiskt beslut från 1995. Jag känner inte själv till hur tankarna kring detta beslut gått. Men jag tror att en del är att gymnasieskolan är en frivillig skolform och att lunchen inte är obligatorisk.”

I Lomma kommun svarar Martin Persson, förvaltningchef och skolchef i ett mejl: ”Skolmåltidsavgiften för gymnasieeleverna är en politisk fråga, majoriteten är för och minoriteten är emot. Skillnaderna beror på hur de ser på hur välfärden ska betalas, majoriteten anser att skattefinansiering bör kompletteras med avgifter där det går och minoriteten anser att så gott som all välfärd ska finansieras med skattemedel.”

I protokollet från kommunfullmäktiges beslut i Kävlinge kommun år 2020, framgår att Moderaterna, Miljöpartiet och SD är för en avgift för skolmaten, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet yrkar avslag. Kommunstyrelsens förslag gick igenom. 19 personer röstade ja och 6 röstade nej.

I Staffanstorp togs beslutet om avgifter 2019. I beslutet hänvisas till att flera närliggande kommuner tar ut en avgift för skollunchen i gymnasiet.

Plusresultat i kommunerna

Tre av de fyra kommunerna i Skåne hade ett positivt resultat för 2020. Kävlinge kommun budgeterar för 2021 ett positivt resultat med 16,4 miljoner kronor, men året innan gick kommunen back ekonomiskt med 68,2 miljoner kronor, vilket berodde på inlösen av pensionsåtaganden. Lomma gjorde 2020 ett ekonomiskt positivt resultat med 91,4 miljoner kronor. Vellinge gjorde 2020 ett ekonomiskt positivt resultat på 81,4 miljoner kronor. Staffanstorp gjorde 2020 ett ekonomiskt positivt resultat på 70 miljoner kronor.

En  annan gemensam nämnare är att Moderaterna är största parti i kommunerna. I Kävlinge och Lomma styr Moderaterna tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och KD, medan Moderaterna är i majoritet i Vellinge. I Staffanstorp styr Moderaterna tillsammans med SD.

Vi har möjlighet att göra det och då tog vi det beslutet. Det är också en principfråga att när man börjar närma sig vuxen ålder så kommer man att behöva betala, det är en pedagogisk tanke med det

En pedagogisk tanke

Åsa Ekstrand (M) är ordförande i utbildningsnämnden i Staffanstorp och jobbar till vardags som lärare i grundskolan. På frågan om varför beslutet om att ta ut en avgift på 800 kronor per elev och termin för skolmaten togs 2019 svarar hon:

– Vi har möjlighet att göra det och då tog vi det beslutet. Det är också en principfråga att när man börjar närma sig vuxen ålder så kommer man att behöva betala, det är en pedagogisk tanke med det, säger Åsa Ekstrand.

Under pandemin har Staffanstorp valt att inte ta ut avgiften, “det kändes som fel tajming” enligt Åsa Ekstrand. Istället har eleverna erbjudits att hämta matlådor. Hon tillägger att kommunen står för 70 procent och eleverna för 30 procent av kostnaden för skolmaten. På frågan om de har fått några reaktioner på beslutet säger hon att det var en livlig debatt i fullmäktige och att det har kommit reaktioner också från allmänheten.

Staffanstorp är en av fyra kommuner som tar ut en avgift för skollunch i gymnasieskolan.
Foto: Johan Nilsson / TT

– Vi har fått reaktioner från föräldrar och allmänhet. En del har varit kritiska, säger Åsa Ekstrand.

Kommunen har gjort ett ekonomiskt överskott 2020 på 70 miljoner kronor, så det är inte en ekonomisk fråga att vända minus till plus som gör att avgiften tas ut. Istället görs en omfördelning av pengarna inom utbildningsnämnden och mer resurser läggs på exempelvis förskolan.

Men om kommunen går med överskott, måste en avgift då tas ut av gymnasieeleverna för skollunchen?

– Man kan tro att det är gratis, men det är inte gratis. Någon betalar, säger Åsa Ekstrand.

Om smittoläget i höst gör att eleven kan återvända till gymnasieskolorna kommer avgiften att tas ut som vanligt.

– Beslutet ligger fast och om läget är normalt så verkställs det då.

Hur tänker ni kring de som inte har råd att betala för skolmaten?

Det finns annat stöd som socialbidrag. Jag förstår att det kan vara svårt för vissa, alla har inte samma förutsättningar, säger Åsa Ekstrand.

Kostnadsfri skollunch en förutsättning för lika möjlighet till lärande

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är kritisk mot kommunernas beslut att ta betalt för skollunchen. Att eleverna på gymnasiet bör erbjudas gratis skolmat är självklart, anser hon.

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet. Fotograferat vid och i Nolaskolan i Örnsköldsvik Foto: Izabelle Nordfjell

– Det är en likvärdighetsfråga. Vi menar att för vissa elever kan skolmaten vara det enda riktiga mål mat man får. Det finns andra kostnader hos huvudmännen som kan prioriteras bort innan skolmaten. Hungriga elever är ingen bra förutsättning för lärande, säger Johanna Jaara Åstrand.

Att måltiderna spelar en viktig roll under skoldagen bekräftas av Emelie Eriksson som är projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg vid Livsmedelsverket. Hon menar att en bra skollunch är viktig för en jämlik folkhälsa och för att eleverna ska orka prestera.

– En god och näringsriktig skolmåltid är grundläggande för att barn och ungdomar ska orka prestera under hela dagen. Att den serveras i en trivsam miljö är en förutsättning för att den ska ätas upp. En hungrig elev har svårt att lära. Skolmåltiden är kostnadsfri och näringsriktig både i grundskolan och i gymnasiet, även om det inte är lagstadgat att det ska vara så i gymnasiet, säger Emelie Eriksson.

Emelie Eriksson.

Långsiktig effekt av skollunch

När gratis skolmat i grundskolan infördes så påverkade det eleverna på längre sikt, visar en ny svensk studie publicerad i tidskriften The Review of Economic Studies. Den bygger på registerdata för drygt 1,5 miljoner barn från hela Sverige som gick i grundskolan någon gång under åren 1959 och 1969. Forskarna har kunnat jämföra dem som fick skolmat med dem som inte fick det från samma årskull, eftersom reformen med gratis skolmat rullandes ut i etapper. Enligt studien skaffade de som fick gratis skolmat sig mer utbildning och gick i högre utsträckning på universitetet. De tjänade också tre procent mer under sin livstid, än de som inte fick gratis skolmat. Utöver detta blev de en centimeter längre i genomsnitt än de som inte fick gratis skolmat. Studien visar också att reformen gynnade samtliga barn, men i synnerhet de från sämre socioekonomiska förhållanden.

Skolmaten utjämnar skillnader

Emelie Eriksson menar att skolmåltiden också utjämnar skillnader i matvanor och hälsa.

– Skolmåltiden är för de allra flesta barn och unga den mest näringsriktiga måltiden som de äter på hela dagen, men särskilt viktig är den för ungdomar med sämre socioekonomiska förutsättningar som har sämre möjligheter att äta bra hemma, säger hon.

Livsmedelsverkets har inte uppgifter på detaljnivå om hur det ser ut för de som inte erbjuds gratis skollunch i gymnasiet.

– Man kan anta att för de elever som behöver ta med sig mat hemifrån eller betala för maten så riskerar eleverna att få svårare att få i sig en bra lunch, säger Emelie Eriksson.

Föreslår lagändring

Hon och hennes kollegor på Livsmedelsverket tycker att det vore bra med en lagändring för att allas rätt till en likvärdig skolmåltid och därmed likvärdig rätt till inlärning på så sätt skulle säkras.

– Vi ser positivt på om man skulle utreda om också gymnasieskolor skulle omfattas av skollagens krav på kostnadsfri och näringsriktig måltid. Det kan vara viktigt om skolorna behöver prioritera, säger Emelie Eriksson.

Hon menar också att det är viktigt att öka skolledares och beslutsfattares medvetenhet om hur skolmåltider kan användas för bättre skolresultat och med större elevdelaktighet.

– Om det skulle bli en prioriteringsfråga så tror jag inte att man har tillräcklig kunskap om att skolmåltiderna har stor påverkan både på prestation och på situationen i klassrummet. Vi tycker att det är viktigt att politiker och skolledare förstår de långsiktiga vinsterna för elever, vårdnadshavare och skolan. Bra skolmåltider kan höja nivån på hela skolverksamheten, säger Emelie Eriksson.

Näringsriktig skolmat är viktig för lika möjlighet till inlärning.
Foto: Jessica Gow / TT

Livsmedelsverket om framtiden

I höst visar beräkningar att 200 000 svenskar kommer att vara långtidsarbetslösa. Under pandemin har många familjer dessutom fått det sämre ekonomiskt eftersom många föräldrar har förlorat jobbet eller tvingats gå ner i arbetstid på grund av krisen som utlösts under den ökade smittspridningen av covid-19. Barnfattigdomen har därför ökat och många barn och unga har längtat tillbaka till skolan med både social trygghet och skolmat varje dag. Det är dock långt ifrån säkert att det blir så, eller rättare sagt. Det beror på var eleverna bor.

Eftersom det är kommunerna som avgör om skolmaten ska vara kostnadsfri på gymnasiet, kan effekten av pandemin och en ansträngd ekonomi bli att fler kommuner bestämmer sig för att ta ut en avgift för skollunchen i gymnasiet.

 Vad krävs för att kommuner ska prioritera skolmat också till gymnasieeleverna om de tvingas till besparingar?

– Det behövs mer kunskap om skolmåltiden och vilka positiva effekter den ger, men också en kombination av flera saker. Vi har också tittat på möjligheter att införa EU:s skolfruktstöd som inte införts i Sverige. Det är bra om det blir tydligt vad lagstiftningen omfattar, det vill säga vilka skolmåltider som skolan är skyldig att tillhandahålla, säger Emelie Eriksson.

Tror du att betalda skolluncher på gymnasiet blir vanligare?

– Jag hoppas verkligen inte det, för fördelen med vårt skolmatssystem är att det inte gör skillnad på elever utan alla ges samma möjligheter. Det utjämnar skillnader i dag och det är viktigt att det gör det framåt när pandemin riskerar att påverka så att det blir större skillnader mellan kommuner och hur man har det hemma, säger Emelie Eriksson.