Över ett år har passerat där människor mitt i livet kunnat nyttja omställningsstudiestödet, ett generöst ekonomiskt stöd från staten. I alla fall i teorin.
I verkligheten har stödet kantats av problem. Kötiderna har varit enorma, och människor väntar fortfarande på besked fast de tänkta studierna redan börjat. För närvarande står 27 000 i kö, enligt Kollega.
Hon fick inte bli grafisk kommunikatör
- Den praxis som ligger till grund en lagändring är ett fall från Överklagandenämnden för studiestöd, den instans en sökande kan överklaga till om man fått avslag från CSN.
- Kvinnan som sökt omställningsstudiestöd hade länge jobbat inom vården som arbetsterapeut och ville studera grafisk kommunikation på yrkeshögskolan.
- Från ett jobb med hög efterfrågan på personal, till ett i samma läge eftersom yrkeshögskoleutbildningar ska innebära att det finns gott om jobb.
- Nämnden ansåg att det var nödvändigt att jämföra hennes framtida yrke, med det hon hittills sysslat med för att avgöra om hon anses ”stärka sin ställning” på arbetsmarknaden. Hon fick avslag.
- Nämnden skrev bland annat att utbildningen hon sökt inte leder "till ökade möjligheter för att hon ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden på grund av att arbetsmarknadsläget för det yrkesområdet där hon redan är etablerad är så bra”.
En annan kritik riktar sig mot den praxis CSN, som administrerar stödet, använt för den som jobbar i ett bristyrke och sökt stödet. Den vill regeringen nu ändra på, vilket Arbetsvärlden tidigare berättat.
Kortfattat kan man säga att den som nu jobbar i vad som brukar kallas för bristyrke, säg sjuksköterska, har en svårare väg till stödet om hen vill bli, säg lärare, ett annat bristyrke.
Den föreslagna lagändringen går ut på att CSN i sina bedömningar ska se till arbetsmarknadens behov i yrket som personen vill studera till. Inte vad personen tidigare sysslat med.
Och den lagändringen har nu varit ute på remissrunda.
”Flyttar bara brist från ett området till ett annat”
Bland kritikerna finns Företagarna som säger nej till hela förslaget. Diana Vasiliou är organisationens utbildningsexpert och säger att de hellre velat se insatser för den som inte är etablerad på arbetsmarknaden.
Så många fick stödet
- Förra året, som var det första med omställningsstudiestöd, fick 5 191 personer som studerade med det.
- CSN:s budget förra året hade räckt till 8 800 studerande, men myndigheten har legat back då söktrycket varit enormt och varje ansökan måste tas i turordning.
- Vid årsskiftet hade 15 000 personer fått avslat.
- Yrkeshögskola var det mest populära alternativet av de som sökte.
– Vår allmänna kritik mot omställningsstudiestödet är att det endast gynnar de som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Att gå från ett bristyrke till ett annat förbättrar inte kompetensförsörjningen utan flyttar bara bristen från ett arbetsområde till ett annat.
Parterna: ”Lagändring brådskar”
LO, PTK och Svenskt Näringsliv har skrivit ett gemensamt remissvar. De är ju också arkitekterna bakom las-överenskommelsen, där omställningsstudiestöd är en viktig del.
De är starkt kritiska till den praxis där CSN bedömer jobb den sökande har eller har haft, kallar det ”djupt problematiskt” och anser att tillämpningen saknar stöd i lag och förarbeten.
”Parterna anser därför att det är mycket angeläget och brådskande att genom ett förtydligande i lag och motivtexter säkerställa att arbetsmarknadsläget i den sökandes nuvarande arbetsområde inte ska beaktas”, står det i remmissvaret.
De tre vill, till skillnad från till exempel Företagarna, alltså se en lagändring men vill att den ska bli ännu skarpare än den regeringen föreslår.
KI: Ingen uppenbar samhällsekonomisk nytta
Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) är positiv till förslaget, och skriver att det kan underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och även göra det lättare för den individ som vill utbilda sig till något nytt.
Medan Konjunkturinstitutet kallar regeringens argumentation ”aningen vagt” och ser inte vad målet skulle vara. Myndigheten säger nej till hela förslaget, och är inne på samma spår som Företagarna.
”Är det kompetensförsörjningen som är det centrala eller är det individens frihet att få byta yrke? Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte uppenbart att det är samhällsekonomiskt effektivt att individer som är etablerade på arbetsmarknaden inom bristyrken ska byta yrke senare i livet till ett annat”, står det i KI:s remissvar.
– Vi förväntar oss att små och medelstora företags reella behov ska stå i centrum för en omställningsorganisation. Därför vore det mer gynnsamt att använda medlen till att underlätta för företag att till exempel bekosta kompetensutvecklande insatser, säger Diana Vasiliou på Företagarna.
Lagändringen föreslås träda i kraft den första januari nästa år. Och börja tillämpas för studier som drar igång efter den 30 juni.