I den nya boken “Privatizing Welfare Services. Lessons from the Swedish Experiment”, har de svenska forskarna Henrik Jordahl och Mårten Blix vid Institutet för Näringslivsforskning granskat de studier som finns som rör välfärden efter den privatisering som har gjorts. Rapporten visar att privatiseringen är 26 procent inom gymnasieskolan och 15 procent inom grundskolan. Om man väger ihop alla välfärdstjänster görs ungefär en femtedel i privat regi i dag.
Syftet med boken har varit att ge en samlad bild av den forskning som finns.
− Det finns många som tycker olika saker om skolan, men det är viktigt att ha kunskap om hur det faktiskt ser ut, säger Henrik Jordahl.
Henrik Jordahl
Han är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och leder forskningsprogrammet tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning.
Skillnad i resultat mellan friskolor och kommunala skolor
I boken har han och kollegan Mårten Blix bland annat tittat på skolorna och skillnaden i resultat på gymnasiet mellan friskoleelever och elever från kommunala skolor.
Mårten Blix
− I grundskolan har friskolor stärkt resultaten och friskolorna har bland annat bättre resultat på de nationella proven, säger Henrik Jordahl.
På gymnasiet ser det annorlunda ut.
− På gymnasiet är bilden inte alls lika tydlig. Friskolor har bättre resultat och eleverna där är mer benägna till högre studier efter gymnasiet, men när man låter utomstående personer rätta prov presterar friskoleelverna i stället sämre, säger Henrik Jordahl.
Om man kontrollrättar de nationella proven presterar friskoleeleverna något sämre
Friskoleelever presterar sämre vid extern bedömning
I boken går författarna igenom den forskning som finns och här nämns bland annat en studie som Björn Tyrefors Hinnerich och Jonas Vlachos har gjort. Deras publicerade studie heter “The Impact of Upper-Secondary Voucher School Attendance on Student Achievement: Swedish Evidence using External and Internal Evaluations”. Den visar att elever vid fristående skolor uppnår sämre resultat enligt externa bedömningar. Skillnaderna i resultat är särskilt stora för elever med relativt låga grundskolebetyg.
Dessa elever är också de som är mest benägna att studera vid fristående gymnasier. Studien visar också att de interna bedömningarna av proven är generösare på friskolor än på kommunala skolor.
Detta skulle kunna vara en effekt av att de som rättar de nationella proven mer generöst säger Henrik Jordahl.
− Om man kontrollrättar de nationella proven presterar friskoleeleverna något sämre, säger han.
Frågan är också hur nationella prov och betyg ska förhålla sig till varandra.
− I någon mån presterar eleverna från friskolor bättre, de tar oftare examen i tid och går vidare till högre studier. Men eleverna kan i det ha hjälp av att de har blivit mer generöst bedömda tidigare, säger Henrik Jordahl.
Problematiskt att skolan själv bedömer eleven
Han menar att det är en märklig ordning internationellt sätt att Sverige har vinstdrivande företag och ett omfattande skolval där pengarna följer eleven samtidigt som det är skolan själv som bedömer eleven helt och hållet.
− Det kan vara så att man rättar snällt, det är ett systemfel som säkert påverkar många skolor, säger han.
Henrik Jordahl tillägger att forskningen också visar att skolvalen har ökat segregationen.
Hårdare granskning av privat och offentlig välfärd
Han och forskarkollegan Mårten Blix säger vid en presentation av boken att nästa steg i det svenska välfärdsexperimentet borde vara en hårdare granskning av privat och offentlig välfärd. I dag ansvarar kommuner själva för delar av granskningen, men enligt Henrik Jordahl är den granskningen relativt tandlös och resurssvag och handlar ofta om att kryssa i rutor och berätta att man gör rätt samt att ta emot föranmälda besök.
− Det skulle med fördel kunna göras fler oannonserade besök. En hårdare granskning och mandat för en sådan behövs och exempelvis skulle Riksrevisionen kunna ansvara för detta. Det måste också bli enklare att stänga dåliga verksamheter även när de är kommunala, säger Henrik Jordahl.
Han har dock inte diskuterat frågan med Riksrevisionen.
− Nej det har jag inte gjort. En annan möjlighet är att inrätta en nya granskningsmyndighet, säger han.
Riksrevisionen har i dag inte mandat att bedriva en sådan granskning. Eftersom Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till hur, hur effektivt de används och hur de redovisas ligger det inte inom ramarna för deras uppdrag i dag.
Tre lärares bild av friskoleelevers prestationer
Håller lärarna med om att elever från friskolor presterar sämre än elever från kommunala skolor när de kommer till gymnasiet? Arbetsvärlden har intervjuat tre lärare som arbetar eller nyligen har arbetat vid gymnasieskolor i Stockholms innerstad. De har valt att vara anonyma av omsorg om de elever de ansvar för.
En av lärarna har arbetat i flera år på en gymnasieskola och har dessförinnan undervisat på universitet.
− Jag tycker mig se att vissa friskolor har elever som har fått för höga betyg och att det också är stor skillnad mellan friskolorna, säger läraren.
Hen har tidigare arbetat på två kommunala gymnasier tidigare.
Elever från Engelska skolan presterar sämre
− Överlag tycker jag mig se att en oproportionerligt stor del som har svårt att klara sig kommer från Engelska skolan. Det är inte språket utan undervisningsmetoden som gör det svårt för eleverna.
Lärarens bild är att eleverna i gymnasiet som tidigare har gått i Engelska skolan har lärt sig mycket utantill.
En oproportionerligt stor del som har svårt att klara sig kommer från Engelska skolan
− Bristerna låg inte i att de fått undervisning på engelska och hade svårt med undervisning på svenska, utan i att de hade svårt att analysera och lösa problem. De hade arbetat mycket med utantillinlärning men så fort undervisningen kom utanför detta så blev det svårt.
Läraren säger att hen “Lider med eleverna, för de har tidigare inte gjort något fel”.
− Men de har inte tillräckliga förmågor för att klara skolan sedan. Vårdnadshavare har fått höra att allt har gått jättebra och så går det inte jättebra. Ibland kan det vara det rent språkliga som ställer till problem. Eleverna har inte alltid ett akademiskt språk. De kan säkert konversera på engelska men inte skriva bra.
Läraren har ställt frågor till eleverna som har stött på problem i gymnasiet om vilka skolor de har gått i tidigare.
− Då har det verkat som att en oproportionerligt stor del kommer från Engelska skolan. Vårdnadshavarna är supernöjda som kunder. De får mycket mer återkoppling och eleverna får studiero.
Läraren undervisar nu på högskoleförberedande program.
− Mitt intryck är att de kommunala gymnasieskolorna ger sämre betyg. Jag ser att eleverna kommer in med höga betyg och kommer ut med sämre betyg. På gymnasiet räcker det inte med att rapa upp information, det krävs mer än så och det blir knepigt med öppna frågor och att söka egen information om man inte är van vid det.
Press att vara konkurrenskraftiga
En annan lärare som också arbetar på ett annat gymnasium i Stockholms innerstad säger att hen menar att alla utbildade lärare har som en del i sin profession att sätta betyg på ett professionellt sätt och att hen har svårt att tro att lärare sätter glädjebetyg. Däremot har läraren upplevt en press i att skolan ska försöka få så många godkända elever som möjligt och att det är skolan som ska sörja för att man får minst godkänt.
− Min bild är att det största problemet är att vi från huvudmannens håll måste konkurrera med andra skolor och därför måste visa upp goda resultat. Det pressar oss kanske lite att tänka på att elever måste få godkänt för att klara gymnasiet.
Det skulle vara intressant att se om det skiljer sig åt mellan olika skolor när det gäller glädjebetyg
Läraren funderar på om coronan kan ha påverkat betygsättningen.
− Många menar att vi satte för höga betyg i förhållande till vad elever presterar och vad vi hade för underlag. Kanske stämmer det till viss del. Det har varit ett pressat läge under pandemin, säger läraren.
Oavsett vilken skolform eleven har valt så ska det finnas en likvärdighet, menar läraren.
− Men de nationella proven ställdes in förra året och i år, ska man ha en något jämförande statistikform så har vi inte det.
Att vara lärare i dag är en ganska utsatt roll menar hen.
− Om lärare får berätta hur de arbetar med bedömning skulle det gynna samtalet, det är i dag en ganska utsatt roll från föräldrar, skolornas ledning, läroplaner som fråntar oss rollen att vara den som professionellt kan avgöra om en elev har lyckats lära sig något eller inte.
Läraren menar att skolor skaffar sig ett selekteringsverktyg när de styrs av ett vinstintresse.
− Det skulle vara intressant att se om det skiljer sig åt mellan olika skolor när det gäller glädjebetyg, för privata skolor kan se oerhört olika ut. Är det yrkesförberedande skolor med 300 elever eller högskoleförberedande skolor med 1400 elever som ger glädjebetyg?
Ett annat problem som läraren har sett är att elever som inte kommer till skolan får vara inskrivna så länge som möjligt även om de inte presterar något.
− Kanske är det för att få behålla skolpengen, den betalas ju ut per elev, säger läraren.
Elever från Kunskapsskolan har det svårare
Ytterligare en lärare som nyligen har slutat arbeta efter många år som gymnasielärare på ett gymnasium i Stockholms innerstad säger att det har varit en tydlig skillnad mellan elever på friskolor och kommunala skolor.
De elever som fått för höga betyg i högstadiet kunde ha fått A eller B på Kunskapsskolan, när de sedan fick E hos mig.
− Men det beror på vilka friskolor det handlar om. De som har skilt ut sig mest är elever från Kunskapsskolan, de hade svårt att anpassa sig till ett vanligt gymnasium.
Lärarens uppfattning är att detta beror på ett pedagogiskt koncept som koncernen har som sätter handklovar på lärarna som är anställda där.
− De elever som fått för höga betyg i högstadiet kunde ha fått A eller B på Kunskapsskolan, när de sedan fick E hos mig. Det skilde aldrig så mycket när det gällde elever från kommunala skolor. Att eleverna från friskolor ofta fick för höga betyg och sedan fick svårare att klara sig handlade om hur undervisningen i friskolorna bedrevs. Friskolorna har också en högre andel obehöriga lärare, säger läraren.