I tisdags skickade utbildningsdepartementet och utbildningsminister Mats Persson ut två förslag om nya regler för omställningsstudiestödet på remiss. Bakgrunden till att det relativt nya systemet redan ska göras om – endast ett år efter starten – är välkänd.
Det handlar om att ett mycket stort antal ansökningar, en kort tid för införande av reformen och ett komplext regelverk tillsammans har skapat mycket långa handläggningstider för dem som vill ta del av det generösa studiestödet.
Efter ett år av omfattande kritik presenterar nu utbildningsdepartementet skarpa förslag som ska råda bot på trögheten.
Den ena remissen består av förslag som CSN skickade till utbildningsdepartementet i november 2023, och som Arbetsvärlden tidigare berättat översiktligt om.
Men nu kommer dessutom utbildningsdepartementet med ytterligare ett förslag i ett separat pm.
Har varit för svårt att få stöd
I promemorian ”Ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för personer inom bristyrken” föreslår departementet att det enbart ska vara arbetsmarknadens behov av den nya eftersökta kompetensen som CSN ska beakta. Det ska inte längre spela någon roll vilket yrke den sökande har i dag.
Dagens regler har tolkats som att den sökandes yrke i regel inte får vara ett bristyrke. Detta har lett till att det blivit mycket svårt för till exempel lärare, de som arbetar inom sjukvården eller inom andra bristyrken att få ta del av stödet.
Det har visserligen funnits en möjlighet att i vissa fall göra avsteg från denna linje, men det har enligt promemorian visat sig vara betydligt svårare för en person inom ett bristyrke att beviljas omställningsstudiestöd, än vad varit fallet för dem som inte jobbat inom ett bristyrke.
I en kommentar till förslaget säger utbildningsminister Mats Persson (L) att detta är ett problem som måste åtgärdas.
– Det här medför att det kan bli svårt för till exempel hälso- och sjukvårdspersonal och lärare att ställa om till ett nytt yrke, även om det finns behov av arbetskraft inom det nya arbetsområdet. Det behöver vi ändra på, säger Mats Persson i en presskommentar.
I linje med PTK:s önskan
Konsekvensen av förslaget blir att CSN, och även omställningsorganisationerna som ska yttra sig till CSN om varje ansökan, inte längre ska bry sig om ifall den sökande arbetar inom ett bristyrke.
Denna förändring kan till viss del sägas ligga i linje med vad man från fackföreningsrörelsen efterlyst. Den fackliga samarbetsorganisationen PTK, en av arkitekterna bakom reformen, har flera gånger lyft fram att trygghetsöverenskommelsen främst går ut på att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Enklare administration för CSN
Konsekvenserna av förändringarna väntas leda till att administrationen blir lättare för såväl omställningsorganisationerna som CSN, vilket i sin tur borde betyda kortare väntetider.
Men de som i dag arbetar inom bristyrken kan inte räkna med att bli mer förmånligt behandlade redan till de kommande höst- och vårterminerna. Just dessa regler föreslås träda i kraft först den 1 januari 2025, för att sedan kunna tillämpas för ansökningar som avser studier som påbörjas efter den 30 juni 2025, enligt utbildningsdepartementet.
Av utbildningsdepartementets PM framgår också att den övre åldersgränsen för omställningsstudiebidraget höjs med ett år så att omställningsstudiebidrag ska kunna lämnas till och med det kalenderår den studerande fyller 63 år, i stället för dagens 62 år.
Detta för att reglerna ska vara harmoniserade med de nya reglerna för när man först får ta ut allmän pension.