Där IES skolor subventioneras fram slår kommunens igen Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans och Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan. Foto: TT.

Debatt Där IES skolor subventioneras fram slår kommunens igen

Runtom i Sverige fortsätter Engelska skolans expansion med hjälp av kommunala subventioner. Samtidigt får kommunala skolor stänga. Det är först när etableringen är nära, som föräldrar förstår konsekvenserna, och att politikerna inte sagt hela sanningen, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.
3 dec 2020
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

För drygt ett år sedan skrev jag en debattartikel om att kommunpolitiker ger Internationella Engelska Skolan (IES) extra lokalersättning för att IES ska välja att etablera sig i deras kommuner. På det sättet kan IES hyra nybyggda skolor utan att det innebär någon ökad kostnad för koncernen. Artikeln skapade en nödvändig debatt om rimligheten i att använda skattepengar för att stötta just IES. Men någon förändring i politisk praktik kan inte skönjas runt om i landet. Snarare växer IES så att det knakar.

IES kommer de kommande åren att etablera sig i bland annat Växjö, Värmdö, Ekerö, Sigtuna, Kungsbacka, Upplands Bro, Norrtälje och Solna. I andra kommuner befinner man sig fortfarande i förhandlingsstadiet. Där är kommunpolitiker nu på väg att klubba igenom fördelaktiga villkor för att IES ska komma även till deras kommuner.

Enligt kommunens befolkningsprognos skulle IES skola istället skapa ett lokalöverskott på drygt 700 platser.

I Härryda kommun finns ett färdigt förslag att ge IES extra lokalkostnadsersättning med 5 163 kronor per elev och år. Totalt skulle det innebära att IES får cirka 3,3 miljoner extra per år i lokalkostnadsersättning för den planerade skolan i orten Mölnlycke. Men det finns inget behov av en ny skola i Mölnlycke. Enligt kommunens befolkningsprognos skulle IES skola istället skapa ett lokalöverskott på drygt 700 platser. Tomma bänkar kostar pengar och kommunen kommer att få välja mellan nedskärningar på de egna skolorna eller att stänga en kommunal skola.

I Värmdö kommun får IES startbidrag av kommunen för att starta sin nya skola. Men inte heller i Värmdö finns det underlag för en till skola. Bland annat som konsekvens av IES etablering ska nu en kommunal skola läggas ner, till föräldrarnas stora protester. Och Värmdö utgör inget undantag. Solna kommuns skolnämnd väntas på nästa möte besluta att lägga ner mellanstadiet och högstadiet på den skola som ligger närmast IES kommande etablering. Det finns inte elevunderlag för den kommunala skolan när IES bygger nytt.

Politiker och representanter för IES presenterar ofta nyheten att de ska komma till kommunen med att IES innebär ett komplement till den kommunala skolan, inte en konkurrent. Men skolmarknaden fungerar inte så. Kommunala och fristående skolor tävlar om samma elevunderlag. Då finns inga komplement, då finns bara konkurrens. Men det är ofta först när IES etablering närmar sig, som konsekvenserna blir kända för föräldrar och elever. Det är då det visar sig att politikerna inte berättat hela sanningen.

Nu använder kommunpolitiker lagen för att underlätta skolkoncernernas expansion.

När undantag för IES lokalkostnader väl är klubbade öppnas vägen för andra skolkoncerner. I Upplands Bro finns t ex en ansökan från JENSEN om att starta grundskola till extra lokalkostnadsersättning, baserat på regler som antogs för att bana väg för IES etablering i kommunen.

Det var den förra rödgröna regeringen som gav kommuner möjligheten att ge extra lokalkostnadsersättning till friskolor (en möjlighet som enligt den statliga utredningen “En gemensam angelägenhet” utgör ett otillåtet statsstöd). Förändringen motiverades bland annat med att små huvudmän inte har råd att investera i nya skolor om de inte får full täckning för högre lokalkostnader och att kommuner skulle slippa bygga så många egna skolor. Men nu använder kommunpolitiker lagen för att underlätta skolkoncernernas expansion. Det här är typiskt för hela friskolereformen. Tanken var att små huvudmän skulle skapa ökad pedagogisk mångfald, men istället har de stora koncernerna tagit över.

I dagarna köpte den tidigare huvudägaren, Luxemburgregistrerade riskkapitalfonden Paradigm Value Fund, ut IES från börsen. I maj 2019 kostade en IES-aktie 53 kronor och 40 öre. Riskkapitalfonden betalade – bara ett och ett halvt år senare – 82 kronor per aktie. Den som köpte aktier i maj 2019 sålde alltså med 35 procents vinst.

Nyheter

Med ett skolpengssystem som överkompenserar friskolor, ett mindre resurskrävande elevunderlag än den kommunala skolan och nybyggda skolor till priset av gamla skolor går det inte att misslyckas på den svenska skolmarknaden. Det här har skolentreprenörer med mycket kapital förstått. Frågan är om det går att få skattebetalarna att förstå det absurda i nuvarande styrning av skolan, innan det är för sent att vända skutan.

De stora tidningarnas ledarredaktioner har de senaste veckorna satt fokus på marknadsskolan. Det är en bra start, men mycket mer behöver göras för att ledande rikspolitiker ska tvingas att ta nya beslut. Under tiden fortsätter IES och de andra skolkoncernerna att växa – på de kommunala skolornas och de små enskilda skolhuvudmännens bekostnad.

Inga andra länder har valt det här sättet att styra skolan. Jag förstår dem.

Relaterad läsning

Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans
3 dec 2020
Visa artikelns 4 kommentarer
Kommentera
  1. Av Stefan björk 3 dec 2020:

    Bra krönika om en viktig fråga. En liten sak dock

    Du skriver

    ”I dagarna köpte den tidigare huvudägaren, Luxemburgregistrerade riskkapitalfonden Paradigm Value Fund, ut IES från börsen. I maj 2019 kostade en IES-aktie 53 kronor och 40 öre. Riskkapitalfonden betalade – bara ett och ett halvt år senare – 82 kronor per aktie. Den som köpte aktier i maj 2019 sålde alltså med 35 procents vinst.”

    Du har råkat räknat % vinsten på fel siffra
    Den korrekta är 55% (= 29/53)

  2. Av Håkan Johansson 4 dec 2020:

    Har du aldrig funderat på varför Engelska skolan är aktrativ för föräldrarna. Jag hade en kollega som invandrat från ett av världens fattigaste länder. Efter något år i Sverige ställde han sina barn i kö till Engelska skolan då han ansåg att den kommunala skolan erbjöd en undermålig studerandemiljö.

  3. Av Birgitta Skånberg 5 dec 2020:

    Min kommentar
    Se till att den kommunala skolan blir lika bra som den engelska, så tror jag att många väljer den kommunala.

  4. Av Jonny Wester 9 dec 2020:

    Mycket bra artikel! En viktig (men i sammanhanget liten!) detalj är dock felaktig.
    Det förmedlas en bild (från många håll) att ”det var inte meningen att det skulle bli såhär”! ”Det skulle bli pedagogisk mångfald och ”små” eldsjälar som startade skolor!

    Vid SAF(numera Svenskt Näringsliv) bolagstämma 1983 fastslogs att ”hundratals miljarder ligger och väntar på oss i välfärden”. Detta är också beskrivet i skriften ”Den nya frihetstiden” från 1987.

    Det finns alltså skäl att misstro beskrivningen ”det var inte meningen att det skulle bli såhär”!

    Det sägs ju att ”segrare skriver historien” och det kan ligga något i det.

    MVH

    Jonny Wester

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar