Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Engelska skolan har allt att vinna – men för vem är det bra?” Hur används våra skattepengar egentligen, undrar Jenny Maria Nilsson. Foto: Janee.

Krönika ”Engelska skolan har allt att vinna – men för vem är det bra?”

Krönika Billig tomtmark och hyresrabatter. Internationella engelska skolan har allt att vinna på att kommunerna går dem till mötes, men gäller samma sak kommuninvånarna? undrar Jenny Maria Nilsson.

I en replik på en av mina artiklar i HD-Sydsvenskan skrev Hans Bergström, delägare i Internationella engelska skolan (IES), något som jag har fortsatt fundera på. Hans och Barbara Bergström (Barbara grundade IES) donerar som privatpersoner pengar till klimatförnekare, abortmotståndare och Donald Trumps valkampanj, förmodligen då dessa vill ha ett skolsystem som skapar en bättre marknad för IES i USA.

Samtidigt är paret Bergström ute och debatterar för att ta bort slöjd och modersmålsundervisning i svensk skola

Samtidigt är paret Bergström ute och debatterar för att ta bort slöjd och modersmålsundervisning i svensk skola, det är möjligen dyra lektioner för den som driver skola – men enligt min mening bra för våra elever.

Nå, jag kritiserade parets donationer och Hans Bergström svarade: ”Det ägarvärde som Barbara Bergström har skapat under ett kvarts sekel av framgångsrikt entreprenörskap går för övrigt i allt väsentligt in i en amerikansk stiftelse för att stödja projekt för upplysning, forskning och utbildning i Sverige.” Och, skrev Bergström, andra satsningar är tidskriften Kvartal och ett pris för vetenskaplig journalistik.

Visst, de bidrar även med medel till lovvärda ändamål. Men eftersom Barbara Bergströms hela ägarvärde kommer från skolpengen, och huvuddelen av IES sålts till ett amerikanskt riskkapitalbolag – är då inte detta en omfördelning av skattepengar till en privatperson som sedan portionerar ut dem till verksamheter hon gillar?

”Lobbyism värnar bolagens vinster”

Givetvis är det stor skillnad på att förse terrorister med pengar (som Vetenskapsskolan har gjort) jämfört med forskning, men borde det inte finnas en diskussion om att välfärdsbolag blir mäktiga aktörer utifrån den samhällspåverkan de får genom till exempel lobbyism som värnar bolagens vinst och möjlighet till expansion?

I Sverige är IES i en växande fas, nya skolor öppnas över hela landet, vilket Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans har skrivit om. Allianskommuner ger skolan fördelar: hyresrabatt, billig tomtmark och skyndsam hantering av ärenden. Det tycks i vissa fall kunna passera gränsen till att vara olagligt .

Men, låt dem! Om IES kan ordna bättre utbildning för mindre pengar är det bra för alla! Så låter det ofta, men dels kan de inte det, dels har man då inte förstått hur vinst i skolbolagen blir till. Skolor får inte pengar över. Att tro det är lika naivt som när vänstern talar om ”till var och en efter behov” – inte ens alla nödvändigheter kan täckas av budget och skolpeng. Sverige kan inte och bör inte beskatta medborgare så högt att det blir pengar över. Inom välfärden gäller alltid prioritering och IES vinst beror bland annat på lättundervisade elever och utländska lärare med lägre löner som undervisar mer.

Förmodligen har kommunerna gått på friskolornas PR-spinn

Förmodligen har kommunerna gått på friskolornas PR-spinn; att de representerar ordning och reda, studiero och bra betyg. Myter hörs om att marknadsutsättningen var nödvändig för att rå på flum-skolan och IES har blivit friskoleförespråkarnas flaggskepp.

Men, innan privatiseringarna hade Sverige en av de bästa skolorna i världen – och IES tycks inte vara bättre än andra skolor med snarlik elevsammansättning.

Journalisten Kristoffer Örstadius lyckades avanonymisera några skolors Pisa-prov. Pisa är ett mer oberoende test än nationella prov: högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena. Dessutom är det så att friskolor sätter fler glädjebetyg. Utifrån Skolinspektionens elevenkäter ligger studieron i IES skolor ungefär kring kommungenomsnittet, det vill säga över i studiero på några skolenheter och under på lika många.

Har ansvar för alla elever

För Hans Bergström verkar det självklart att det ägarvärde Barbara Bergström skapat är bra, men för vem?

Kommunerna har ansvar för alla elever medan det amerikanska riskkapitalbolag som äger IES ansvarar inför sina aktieägare, ägarvärdet kan till och med tjäna på ett skolkaos.

IES har allt att vinna på att kommunerna går dem till mötes, det är inte säkert att detsamma gäller kommuninvånarna.

18 nov 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan