Strategin är genialisk: IES går ihop med ett byggföretag och presenterar en färdig lösning för kommunen. Det enda de behöver är tillgång till kommunal mark och helst fördelaktiga villkor för att klara av den högre hyran.
När bostadsområdet Södra Änggården byggs i Göteborg kommer fastighetsbolaget Platzer att färdigställa en ny skola åt IES. I Upplands Väsby samarbetar IES med fastighetsbolaget Altira Väsby. När bostadsområdet Sigtuna Stadsängar skapas bygger fastighetsbolaget Fondamentor en skola åt IES. I Härryda har kommunen avsatt kommunal mark så att Skanska kan bygga en ny skola åt IES.
Den högre hyreskostnaden för nya IES-skolor får skattebetalarna ofta ta.
Den högre hyreskostnaden för nya IES-skolor får skattebetalarna ofta ta. I Trelleborg har kommunen gått med på att subventionera mellanskillnaden mellan den genomsnittliga hyra som skolor får betala och hyran för en nybyggd skola som IES kommer att betala till fastighetsbolaget Hemsö. Enligt kommunens beräkningar handlar det om en subvention på fyra miljoner om året.
Försäljning av kommunal mark regleras inte av lagen om offentlig upphandling. Det är tillåtet att välja ut ett skolföretag och en byggfirma och ge dessa bättre villkor än andra skolföretag och byggfirmor. Detta testades av Förvaltningsrätten i Malmö efter att IES i Landskrona fått samma typ av hyresrabatt av Landskrona kommun som är aktuell i Trelleborg.
Trelleborgs kommun för i sitt beslutsunderlag ett resonemang om huruvida det är förenligt med likabehandlingsprincipen att frångå kommunens policy att ersätta friskolor med kommunens genomsnittshyra och istället erbjuda IES bättre villkor än andra friskolor. Kommunen menar att det är så och hänvisar till praxis från Högsta domstolen som tagit ställning i ett mål som rörde medlemmar i en bostadsförening och kommit fram till att “medlemmar inte får behandlas olika om det inte finns sakliga skäl”. Trelleborgs kommun anser att det är ett sådant sakligt skäl att få IES att starta en skola i kommunen.
När IES etablerar sig i en kommun är risken överhängande att de dränerar den kommunala skolan på högpresterande elever.
Rättsläget är dock långt ifrån solklart. I Vallentuna överklagade en socialdemokratisk politiker det hyresavtal som skrivits mellan kommunen, IES och ett fastighetsföretag eftersom de ansåg att avtalet innebar ett otillåtet riktat stöd till en enskild näringsidkare. I september kom Förvaltningsrättens dom och rätten går på den socialdemokratiska politikerns linje. Några synnerliga skäl som motiverar undantagsbestämmelser vad gäller IES hyra ansågs inte ha framkommit i målet.
När IES etablerar sig i en kommun är risken överhängande att de dränerar den kommunala skolan på högpresterande elever. Enligt Skolverkets statistik har IES skolor högre andel föräldrar med hög utbildningsbakgrund, lägre andel nyinvandrade elever och högre andel flickor än den kommunala skolan. Tre variabler vi vet gör att en skola behöver mindre resurser och som sannolikt kommer sig av att en stor del av undervisningen genomförs på engelska.
Svensk skola befinner sig i kris med stora nedskärningar och accelererande lärarbrist men en av de viktigaste skolfrågorna – aktiebolagsdrivna skolors rätt att göra vinst på skolpeng – får inte diskuteras under innevarande mandatperiod. Istället utökar IES sin andel av skolmarknaden, ofta med hjälp av kommunpolitiker som gör en kreativ tolkning av lagar och regler för att skapa extra goda förutsättningar för just IES.
Det är upp till alla oss som värnar om svensk skola att granska marknadsskolan och visa på dess skadliga biverkningar. En sak som behöver belysas och problematiseras mer är de juridiska aspekterna i Internationella Engelska Skolans expansion i alliansstyrda kommuner, samt hur IES nyetableringar påverkar likvärdigheten för elever och arbetsbelastningen för lärare i den svenska skolan.