Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så hjälper Europas stater krisande näringsliv Coronavirusets spridning i Europa har genererat en rad krispaket till stora kostnader. Foto: TT samt Stefan Hörberg/Rithuset.

Så hjälper Europas stater krisande näringsliv

Krispaket Arbetsvärlden kartlägger hur Europa hanterat coronakrisen. Regeringarna i EU:s medlemsländer ställer upp med mer än 500 miljarder kronor i stöd när företag tvingas permittera eller införa korttidsarbete.
Carl von Scheele
27 mar 2020

– Man får lov att leta upp lågt hängande frukter och plocka dem. Det är vad vi kan göra i den tidspress som råder, säger Maria Häggman, internationell chef på STTK, den finländska motsvarigheten till TCO.

Över hela Europa genomförs åtgärder som liknar varandra. Genom korttidsarbete eller permitteringar med statligt stöd försöker land efter land bevara arbetstillfällen och rädda löntagarnas inkomster under coronakrisen.

– Man kan hitta variationer i metoderna, men det är samma saker som regeringar och arbetsmarknadens parter talar om i de olika länderna, säger Maria Häggman.

Finland tillhör ett av de 18 länder i EU som redan innan krisen hade regler för permitteringar eller korttidsarbete. Sverige räknas till gruppen, även om vår lag, som infördes 2014 och som nyligen i hotet från coronasmittan justerades, inte tidigare har använts.

Krispaket i Norden

Finland
I Finland är permitteringar ett av de viktigaste inslagen för att rädda jobben. Till skillnad från Sverige har landet en omfattande lagstiftning som styr detta verktyg.

Den permitterade i Finland får arbetslöshetsersättning. De fem karensdagarna i A-kassan slopas och de dagar man är permitterad räknas inte in i maxtiden för arbetslöshetsersättning.

De ändrade permitteringsreglerna gäller näringslivet men inte stat och kommuner.

Norge
Här införs ett kraftigt statligt stöd vid permitteringar. Den som drabbas ska få full lön i 20 dagar och därefter får de en förhöjd dagpenning, som blir 80 procent av lönen upp till en årsinkomst på 300 000 norska kronor (ca 275 000 skr). På inkomster därutöver utbetalas den normala dagpenningen på 63 procent av lönen.

Regeringen har också sänkt trösklarna för att få ersättning.

Ytterligare en åtgärd är stöd till de lärlingar som mister platsen på grund av pandemin. De får behålla en inkomst som motsvarar lärlingslönen.

Danmark
I landet har man inte samma permitteringsregler som i övriga Skandinavien och Finland, men i mitten av mars gjorde arbetsmarknadens parter upp med regeringen om stödåtgärder till de anställda som tvingas gå hem.

Företag som behöver varsla minst en tredjedel av sina anställda eller mer än 50 anställda kan om de inte genomför uppsägningarna få statligt stöd på 75 procent av medarbetarens lön, men inte mer än 23 000 danska kronor per månad och anställd (ca 33 500 Skr).

För timanställda kan bidraget blir 90 procent av lönen, men med ett tak på 26 000 danska kronor per månad (ca 37 900 Skr).

Den anställde som får del av stödet måste också göra en insats och använda 5 dagar av sin semester under perioden som man är hemsänd.

 

+ Expandera

Europas regeringar skjuter till enorma summor i de räddningsinsatser som sätts in på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga syftet är att undvika uppsägningar. Genom statliga stödåtgärder garanteras arbetstagarna hela eller en stor del av lönen när de inte kan sysselsättas.

I vissa länder kopplas dessa ersättningar till arbetslöshetskassorna, i andra länder får arbetsgivaren stöd för sina lönekostnader.

Stora kostnader i Europa

Den tyska centralorganisationen DGB säger att en beräkning av de sammanlagda kostnaderna för dessa stödinsatser är omöjlig. Däremot uppskattar organisationen den totala summan till omkring 50 miljarder euro (ca 550 miljarder svenska kronor). Siffran kan växa om krisen drar ut på tiden, spår organisationen som använt sig av fakta från EU-kommissionen.

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får inget medlemsland ha ett budgetunderskott som är större än 3 procent av landets BNP. Statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP. De krisåtgärder som medlemsländerna nu sätter in ska inte omfattas av denna begränsning, enligt beslut av EU:s finansministrar.

Danmark: ”Knyt underskott till arbetsmarknadens parter”

I Danmark vill Fagbevægelsens Hovedorganisation, FH, att EU villkorar ökade budgetunderskott.

– Det skulle vara bra om EU hade som förutsättning att länder bara får ha ett större underskott på grund av dessa hjälp- och stödpaket om det knyts till avtal med arbetsmarknadens parter, säger Bente Sorgenfrey, vice ordförande i FH, till Arbetsvärlden.

Bente Sorgenfrey menar att det danska avtalet kan tjäna som förebild för Europa. Foto FH.

FH, som är danska motsvarigheten till LO och TCO, gjorde sitt utspel i förra veckan vid en presskonferens om landets trepartsavtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Företag som behöver göra sig av med minst 30 procent av sin personal eller minst 50 anställda kan få stöd av staten med 75 procent av lönen, enligt avtalet. Personalen kan skickas hem, men får inte sägas upp.

– Vi har översatt avtalet till engelska och sänt det till våra europeiska kollegor. Det kan vara en förebild för avtal som sluts i Europa och har blivit det i vissa fall, säger Bente Sorgenfey.

Storbritannien, Spanien, Irland och Italien är länder som följt efter, enligt Sorgenfey, som upprepar att hon vill se starkare kopplingar till arbetsmarknadens parter i det som sker.

– Jag vet att arbetsmarknadsministrarna på ett möte i EU har diskuterat detta med utgångspunkt från de danska och svenska avtalen.

Finland: Dagpenning från första dagen

I Finland, vars arbetsmarknad är hälften så stor som den svenska, omfattas redan 158 000 arbetstagare av permitteringar. De flesta av dem går hem den 1 april. Finnair har till exempel permitterat all personal.

Finland skiljer sig från övriga nordiska länder genom sin nationella lagstiftning om permitteringar som är väl utvecklad, förklarar Maria Häggman för Arbetsvärlden.

Parternas avtal handlar i Finland om att göra vissa tillfälliga ändringar i lagstiftningen, menar Maria Häggman på finländska TCO, STTK. Foto: STTK

I Sverige är parterna på sin vakt mot lagstiftning på arbetsmarknaden och väger sådana åtgärder mot hur de påverkar den svenska förhandlingsmodellen. I Finland, där också ett trepartsavtal är alldeles färskt, reagerar man på ett annat sätt, enligt Häggman.

– För oss är lagstiftning en lösning som vi kunde komma vidare med väldigt snabbt. Parternas avtal handlar uttryckligen om att göra vissa tillfälliga ändringar i lagstiftningen.

Bland annat har tiden mellan lokal förhandling och permitteringens ikraftträdande förkortats till fem dagar. Vid permitteringar på grund av coronakrisen får individen dagpenning från första dagen, i normalfallet på omkring 60 procent av lönen.

Finland löste egenföretagares problem med a-kassa

I Sverige kämpar Journalistförbundet hårt för stöd till frilansande journalister och fotografer när jobben sinar i coronasmittans spår. Dessa egenföretagare måste lägga ner företaget eller sätta det vilande för att få A-kassa, vilket försvårar en återstart efter krisen.

Detsamma gällde i Finland fram till nyligen, men en innovativ lagtolkning av hur egenföretagarens inkomster klassas löste problemet.

– I den här krisen behandlas dessa som sidoinkomster. Det är en liten teknisk förändring som innebär att i den här situationen är verksamheten inte huvudsyssla. Därför kan man omfattas av A-kassa, säger Maria Häggman.

Norge: Subventionering av frilansare

I Norge finns ytterligare en alternativ lösning av detta problem. I landets krispaket finns ett kraftigt stöd till frilansare och självständiga näringsidkare. De garanteras 80 procent av den genomsnittliga inkomsten de tre senaste åren, men garantin är begränsat till högst 600 000 norska kronor (cirka 565 000 Skr).

Europa: permitteringsstöd

Arbetsvärlden har fått ta del av material sammanställt av den tyska centralorganisationen DGB över hur EU-länderna agerar.

Alla medlemsländer möjliggör för företag med ekonomiska svårigheter att tillfälligt minska arbetstiden för de anställda som i sin tur får statligt inkomststöd för de timmar de saknar arbete.

Nyheter

Poängen är att anställningsförhållandet kvarstår även om arbete saknas helt.

De nio EU-länder som inte tidigare haft stöd till permitteringar eller korttidsarbete har infört eller håller på att akut införa åtgärden.

Analysen visar att alla former av arbetstagare brukar omfattas, som heltid, deltid, tillfälligt anställda och timanställda. I vissa länder som Spanien och Irland är stödet kopplat till rätten till arbetslöshetsersättning, vilket gör att en del löntagare inte kan få del av stödet.

Tidsgräns på tre månader

I EU-länderna är stödet till företagen och löntagarna tidsbegränsat. I vissa fall är perioden endast 3 månader, men med möjlighet till förlängning.

Stödet kan skifta utifrån hur stor reduceringen av arbetstiden är. Ett krav för stöd kan vara att arbetstiden minskas med minst 10 procent, i andra fall 30 eller 50 procent.

I vissa länder begränsas stödet till ett visst antal subventionerade timmar, till exempel 1 000, under en viss tidsperiod.

Arbetsgivarna kompenseras helt eller delvis för sina lönekostnader. Arbetstagarna får i de flesta stöd mellan 60 och 80 procent av lönen när de inte arbetar.

Korttidsarbete i europeiska länder

Tyskland
Landet har ett system för korttidsarbete sedan tidigare, men villkoren har mjukats upp. Ett företag kan få stöd om 10 procent av arbetskraften minskar sin arbetstid med minst 10 procent.

Ersättningen till företaget är mellan 60 och 67 procent av lönen. Maximal varaktighet: 12 månader. En förlängning upp till 24 månader är möjlig.

Frankrike
Även Frankrike har ett system sedan tidigare, men med uppmjukade villkor under coronakrisen. Varje företag vars verksamhet påverkas, inklusive de för vilka det finns en laglig skyldighet att stänga helt, har rätt till stödet.

Anställda får en ersättning som är 84 procent av sin nettolön, dock minst lika med minimilönen i landet. Inga extra kostnader för företag. Företagens löneutgifter återbetalas till fullo av staten upp till bruttolöner på 6 927 euro i månaden (cirka 76 000 Skr). Stödet ges i 6 månader med möjlighet till förlängning.

Spanien
Enklare villkor för att ta del av landets system har införts. Alla företag, oavsett storlek, har rätt att använda korttidsarbete. Alla arbetare, både permanent anställda och kontrakt för viss tid, kan dra nytta av detta. Stödet till löntagarna motsvarar arbetslöshetsersättningen och är 70 procent av den anställdas bruttolön, begränsad till 1 098 euro i månaden (ca 12 100 Skr).

Företag behöver inte betala lönen. Små och medelstora företag slipper också betala sociala avgifter på korttidsanställda. För större företag sätts de sociala avgifterna ner med 75 procent.

Ingen tidsbegränsning på stödet är ännu satt.

Italien
Villkoren i landets system har mjukats upp och omfattar fler. Nu ges stödet tillfälligt till alla företag som har minst en anställd. Den anställde ska ha arbetat minst en dag i företaget. Ersättningen är 80 procent av lönen (egenföretagare får 600 euro, ca 6600 Skr, skattefritt per månad).

Stödet kan enligt tidigare regler ges i ett år till företaget. De småföretagare som nu kan få stöd har det i upp till 9 veckor.

Storbritannien
I förra veckan infördes speciella regler med anledning av coronasmittan. Företag som tvingas permittera anställda under krisen får stöd till deras löner med 80 procent av lönekostnaderna. Ett tak är satt till 2 500 pund i månader (ca 30 000 Skr).

Alla företag är berättigade till stödet och det omfattar alla anställda, även timanställda. Däremot får inte egenföretagare del av stödet.

Källor: DGB, EU-kommissionen, ETUC, STTK, FH, TUC, TCO och Fri Fagbevegelse (norska LO:s nättidning).

+ Expandera

Carl von Scheele
27 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.