– Det är för sorgligt. De tidsbegränsat anställda åker naturligtvis ut nu. De får inte förlängt. De bara försvinner från arbetsplatserna och detta syns inte i statistiken, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare hos IF Metall.
– Det är alldeles för lätt att visstidsanställa. Den allmänna visstiden borde tas bort och det ska vi försöka genomföra i förhandlingar med arbetsgivarna, säger han.
Före Corona-krisen fanns omkring 700 000 med en tidsbegränsad anställning. Av dem var nästan 300 000 tjänstemän och drygt 400 000 arbetare.
På hela arbetsmarknaden hade omkring 15 procent en tidsbegränsad anställning. Bland tjänstemännen var det omkring 10 procent och bland arbetarna nästan en fjärdedel av alla anställda arbetare.
Bland de tidsbegränsat anställda ökar dessutom gruppen med de allra mest otrygga anställningarna. Det är de som har behovsanställningar. De behovsanställda får jobba när arbetsgivaren behöver dem. När arbetsgivaren inte längre behöver dem slutar arbetsgivaren bara att höra av sig.
Även Tomas Undin, tillförordnad förhandlingschef hos Teknikföretagen, spår att många tidsbegränsat anställda blir av mina sina arbeten.
– Det är en uppenbar risk att tidsbegränsat anställda i stor omfattning friställs. Bland annat för att en förutsättning för statligt stöd vid korttidspermittering är att bolagen ska göra vad de kan för att minska arbetskraftskostnaden.
De tidsbegränsat anställda löper större risk att bli arbetslösa samtidigt som de har sämre skyddsnät.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tror att problemen med visstidsanställningar inte är lika stora för privatanställda tjänstemän som för arbetare och det beror på att det inte är möjligt med behovsanställningar hos arbetsgivare som har kollektivavtal med Unionen. Behovsanställningar är en slags allmän visstidsanställning.
– Vi har aldrig öppnat för allmän visstid, men för medlemmar som finns på företag som inte har kollektivavtal finns inget skydd mot sådana anställningar, säger Martin Wästfelt.
Hans bild är att de flesta tjänstemän som har en tidsbegränsad anställning är uppsägningsbara under anställningsperioden. Vid förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist vill Unionen då ha en gemensam turordning för de tidsbegränsat anställda och andra anställda.
Det gäller för tidsbegränsat anställda
I förarbetena till den nya lagen om korttidspermitteringen står bland annat att en arbetsgivare ska avsluta de tidsbegränsade anställningar hen kan för att minska arbetskraftskostnaderna innan företaget kan få del av det ekonomiska stödet i korttidspermitteringen.
Grundregeln för de tidsbegränsat anställda i LAS är att deras anställning inte kan avbrytas innan anställningen löpt ut.
För många visstidsanställda är det dock inte så i verkligheten. De behovsanställda blir av med jobbet när arbetsgivaren slutar höra av sig och många av dem med ett tidsbegränsat jobb har en hybridanställning som gör det möjligt att säga upp dem i förtid. De har en tillsvidareanställning som enligt anställningskontraktet som längst löper till ett bestämt datum
Med en sådan konstruktion kan arbetsgivaren säga upp dem om det exempelvis blir arbetsbrist.
Tidsbegränsat anställda som har en hybridanställning blir en del av förhandlingarna om uppsägning på grund av arbetsbrist. De syns då som varsel till Arbetsförmedlingen och de omfattas också av turordningsreglerna.
För provanställda finns särskilda regler. De kan sägas upp med 14 dagars varsel.
Källa: LO-TCO Rättsskydd och LAS.
– De tidsbegränsat anställda löper större risk att bli arbetslösa samtidigt som de har sämre skyddsnät. Det finns skäl att fortsätta kämpa för att de ska ha ett bättre skydd. Jag tänker mig att det i första hand ska bli lättare att kvalificera sig för a-kassaeersättning och att de tidsbegränsat anställda ska få omställningsstöd.
Det finns flera olika former av tidsbegränsade anställningar. Det är i första hand allmän visstid, vikariat, provanställning samt säsongsanställning. Gruppen med allmän visstidsanställning, där behovsanställningarna ingår, har blivit mycket större de senaste 15 åren medan exempelvis vikariaten minskat rejält.
Det handlar om deras möjlighet att försörja sig.
Det finns många tjänstemän med tidsbegränsade anställningar som arbetar med information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, offentlig förvaltning och i viss utsträckning med tillverkning. Den allra största gruppen finns dock inom utbildningssektor, som troligen inte säger upp anställda nu. Samma sak gäller förmodligen vård och omsorg, där det också finns många tidsbegränsat anställda tjänstemän.
En stor och växande grupp bland de tidsbegränsat anställda är heltidsstuderande och de arbetar i första hand i arbetaryrken.
Tommy Andersson är chef för avtalsenheten på LO. Han pekar på att den fackliga anslutningsgraden är låg bland de tidsbegränsat anställda och att många av dem inte har rätt till a-kassa.
– Det handlar om deras möjlighet att försörja sig. LO vill att det ska bli lättare att få rätt till a-kassa och att den ska höjas. Om regeringen inte gör det här så kommer kostnaderna belasta kommunerna som ökat försörjningsstöd.
LO kräver av regeringen att arbetsvillkoret ska ändras så att det blir lättare att få a-kassa och att grundbeloppet, den lägsta ersättningen, och ersättningen som bygger på tidigare inkomst ska höjas.
För några dagar sedan ställde TCO:s ordförande Therese Svanström liknande krav. Hon förespråkade även en tillfällig ökning av antalet a-kassedagar och att få räkna medlemstiden i a-kassan dubbelt för att snabbare få rätt till a-kassa.