Söker du nytt jobb?
Även om jag får ångest av att medge att jag tillbringat nästan 25 år i yrkeslivet så ger det mig ändå en del pondus när jag nu ska komma med lite goda råd. Jag lutar mig på min samlade erfarenhet som lönearbetare när jag nu listar ett par saker som är viktiga att ta reda på innan du tackar ja till ett nytt jobb. Jag vågar nästan garantera att det här inte täcks upp av de förnumstiga listor du kan hitta på nätet:
Det roligaste som händer syns garanterat inte på LinkedIn.
- Finns det möjlighet att byta sticklingar med arbetskamraterna?
- Har någon i ditt nya team ett lantställe som man kan ”höst-kick-off” på (läs kräftskiva)?
- Vem är smartast på arbetsplatsen, och har den personen utsetts på regelmässigt sätt: det vill säga genom ett ordentligt pubquiz?
Du kanske tror att det är viktigt att förhöra sig om det finns kollektivavtal, eller att försöka förhandla sig till en kortare provanställning. Men vad spelar kort provanställning för roll om du redan efter tre veckor inser att det inte finns någon som helst möjlighet att ha ett zoommöte bara för att diskutera vilka som gick vidare från semifinal 1 i Eurovision Song Contest? Ingen alls, om du frågar mig.
Att ställa en generell fråga om ”kulturen” på arbetsplatsen räcker inte. Aha, tänker du, jag kollar vad HR-avdelningen på nya företaget postar på LinkedIn! Men det är en opålitlig väg att vandra.
LinkedIn och HR är näringslivets motsvarighet till Instagram och småbarnsföräldrar. Om det i privatlivet gäller att framstå som en familj som får mycket frisk luft och lite skärm, så handlar det i företagsvärlden om att skicka signalen att ”oj så skoj vi har på jobbet”. Att läsa mellan raderna på LinkedIn kräver tålamod. De flesta bryter ihop redan efter ett par timmars scrollande genom ”SO PROUD TO BE ANNOUNCING” och ”AFTER 11 YEARS AS XXX, I FINALLY XXX”
Det roligaste som händer syns garanterat inte på LinkedIn (kanske för att det lätt får oss anställda att framstå som galningar). Det var till exempel ingen som postade en bild på de två flak energidryck som vårt team vann för att vi hade det roligaste lagnamnet i quizen förra månaden. En sort heter Flaming Mango, innehåller chili och är i det närmaste odrickbar. Men vårt team är ändå som gatflickan Beda Larsson i Karl-Bertil Jonssons julafton, som trycker den randiga sidenslipsen mot sin barm.
Flaming Mango kommer gå åt till sista burk.
Man kan inte tillbringa hela dagarna med att skicka giffar på slack.
Men nu hör ni kanske röst i huvudet. Det verkar vara samvetet som talar, och samvetet kan räkna.
“Du jobbar 40 timmar i veckan” säger rösten.
”Jag vet” säger du.
”Det blir drygt 2000 timmar per år”
”Oj” säger du.
”På fem år har du kommit upp i 10 000 timmar. Det är tillräckligt för att bli konsertpianist.” (Samvetet har tydligen också läst den där boken av Malcolm Gladwell om att man måste träna 10 000 timmar för att bli expert på något.)
”Men jag vill inte bli konsertpianist” säger du.
”Man kan också göra väldigt mycket nytta för världen på 2000 timmar per år” bullrar samvetet vidare.
Ok, samvetet har en poäng. Man kan inte tillbringa hela dagarna med att skicka giffar på slack. Så låt mig modifiera mina råd. Egentligen är det bara två frågor du behöver ställa dig själv innan du tackar ja till ett nytt jobb:
1: Känns det bra i magen att ägna 2000 timmar per år med att utföra det här jobbet?
Och 2: kommer du ha tillräckligt kul på de där 2000 timmarna så att du pallar att fortsätta göra det år efter år?
För oavsett hur viktigt ditt arbete är eller känns så är inte arbetsmotivationen på topp jämt. Det finns tillfällen när det är lite kämpigare.
Jag tycker till exempel att det är svårare att förstå poängen med arbete både när det slaskar horisontellt i februari och när Pressbyrån har halva priset på glass i maj. Men om man då har kollegor som är lika pepp som en själv på Magnum för 16 spänn så underlättar det något otroligt.