Den 31 mars löper Vårdförbundets avtal med SKL ut.
– Det är vårt största avtal som omfattar drygt 90 000 av våra medlemmar och berör alla våra medlemsgrupper: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.
Hon berättar att Vårdförbundet har lagt fyra yrkanden: två som gäller arbetstid och förläggning och två som gäller löner.
– Det är fyra yrkanden som tillsammans handlar om den framtida kompetensförsörjningen i vården. Alla våra yrken är bristyrken och vi behöver göra de här yrkena mer attraktiva för att kunna ha en bra vård för Sveriges invånare, säger Annelie Söderberg.
Vad vill ni åstadkomma på området löner?
– Vi vill ha en lönesatsning på 10 000 kronor i månaden till särskilt yrkeskunniga personer inom alla våra yrkesgrupper. Anledningen är att vi ser att löneutvecklingen i dag stagnerar efter att man fyllt 35 år och planar ut ännu mer efter 45 år. Erfarenhet belönas inte i dag.
Trots att Vårdförbundet har haft sifferlösa avtal sedan 2011, med individuell och differentierad lönesättning som ska tjäna till att uppmuntra verksamhetsutveckling, så har löneutvecklingen inte levt upp till fackets förhoppningar.
– Ingångslöner för sjuksköterskor kan i dag ligga på runt 27 000 kronor i månaden och ligger i slutändan, efter ett helt arbetsliv, kanske på 36 000 kronor, säger Annelie Söderberg.
Hur ska en sådan satsning införas?
– Det är en senare fråga som vi får prata om vid förhandlingsbordet. Vårt andra yrkande om löner handlar om att se till att vi inte åter igen hamnar i en situation med en sådan här framtung lönestruktur när vi väl har fått lönesatsningarna på plats, säger Annelie Söderberg, och menar alltså med ”framtung” att löneutvecklingen koncentreras till åldrarna innan 35 år, för att sedan plana ut.
Från den 1 juli 2019 blir bemanningsföretag i vården momspliktiga med 25 procent, vilket väntas innebära en rejäl fördyrning av hyrpersonal.
SKL har sedan länge haft en ambition att få ner sina kostnader för hyrpersonal i vården, och frågan är om momsfrågan nu kommer spela in i avtalsrörelsen. För Annelie Söderbergs del är ökade kostnader ytterligare ett argument för att göra arbetsplatserna tillräckligt attraktiva för att personal ska vilja stanna kvar som anställda.
Kommunerna på tur
När det kommer till arbetstid så vet Vårdförbundet precis vad de vill uppnå i den här avtalsrörelsen.
– År 2016 slöt vi avtal om kortare arbetstidsmått med vila och återhämtning för de som arbetar natt, men då var det bara landstingen och inte kommunerna som gick med på det. Nu vill vi att också kommunerna inför det här, säger Annelie Söderberg.
Det andra yrkandet handlar om att uppnå hälsosam arbetstidsförläggning.
– Dålig arbetsmiljö beror ofta på förläggningsfrågor: våra medlemmar får exempelvis hoppa in på extrapass, arbeta mycket övertid och får för liten dygnsvila. Dessutom har de svårt att få de sammanhängande semesterveckor de skulle vilja ha. Vården är igång 24 timmar om dygnet, alla veckans dagar. Det går inte att minska takten utan att äventyra patientsäkerheten, säger Annelie Söderberg.