Unionen: Partsmodellen räddade Sverige genom krisen Coronakrisen lamslog många delar av samhället och har inte minst slagit hårt mot utelivet. Men den svenska partsmodellen har dämpat krisen, menar Unionen. Foto: Anders Wiklund / TT

Unionen: Partsmodellen räddade Sverige genom krisen

Coronakrisen Högre arbetslöshet, sämre matchning och långsammare återhämtning. Det skulle ha varit effekterna för Sverige om inte partsmodellen funnits på plats under coronakrisen, enligt en ny rapport från Unionen som särskilt lyfter fram vikten av korttidsarbete, inkomstförsäkringar och trygghetsorganisationer. Professor Ola Bergström, expert på omställningssystemet, ger också parternas trygghetsorganisationer högsta betyg.
11 mar 2021

När regeringen sjösatte reformen med korttidsarbete den 16 mars visade arbetsmarknadens parter prov på att man inte alls var några långsamma kolosser.

De följande dagarna tecknades kollektivavtal om korttidsarbete i rasande takt. Redan den 19 mars omfattades 350 000 av Unionens medlemmar, från att ha varit noll.

Coronakrisen har visat partsmodellens livskraft och styrka, enligt Unionens nya rapport ”Krockkuddar i kristider”.

Vad för skillnad blir det på korttidsarbete med eller utan kollektivavtal?

– Kollektivavtalen gör så att möjligheterna till korttidsarbete blir betydligt mer flexibla. Utan kollektivavtal behövs godkännande från 70 procent av driftsenheten och alla på driftsenheten måste omfattas av korttidsarbetet i samma utsträckning. Med kollektivavtal blir det möjligt att anpassa korttidsarbetet efter företagets behov, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och rapportförfattare.

Tack vara kollektivavtalen har företagen kunnat behålla kompetens

Följden blir, enligt Victor Bernhardtz, att osäkerheten för företagen minskar och därmed behöver de inte lägga lika breda varsel.

Victor Bernhardtz, utredare Unionen.

– Det gör också så att lika många varsel inte verkställs än vad som annars skulle varit fallet. Tack vare kollektivavtalen har företagen kunnat behålla kompetens och slipper ytterligare rekryteringskostnader vilket möjliggör en snabbare återhämtning. Det ser vi inte minst om vi tittar på rekylen under hösten 2020. Den hade inte varit möjlig om företagen inte haft kvar sin personal, säger Victor Bernhardtz.

I en artikel i Dagens Nyheter ger LO och Svenskt Näringsliv också regeringen godkänt för dess insatser under coronapandemin, med en nota på hittills 389 miljarder kronor för krispaketet, varav 52 miljarder kronor gäller korttidspermitteringarna.

– Den stora bilden är att stöden uppfyllt sitt syfte och att vi har kunnat undvika en mycket värre kris. Om vi inte haft den här typen av åtgärder så hade vi haft mycket fler konkurser och uppsägningar, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i DN.

I Unionens rapport dras också slutsatserna att löntagare tack vare korttidsarbete kunnat upprätthålla sin konsumtion samtidigt som staten har sluppit kostnader kopplade till arbetslöshet.

En annan viktig komponent är de partsgemensamma trygghetsorganisationerna som TRR och TSL, som ger stöd till personer som förlorar eller kommer förlora jobbet.

Vad har trygghetsorganisationerna för fördel gentemot Arbetsförmedlingen?

– Eftersom TRR/TSL är partsgemensamma vet de vilka som kommer bli av med jobbet i förväg och kan direkt börja sätta in omställningsinsatser innan uppsägningstiden löpt ut. På Arbetsförmedlingen börjar insatserna först när du är arbetslös, säger Victor Bernhardtz.

Sverige bäst på omställning

Han får medhåll av professor Ola Bergström, som är expert på det svenska omställningssystemet.

– Det här systemet med omställningsorganisationer, som bygger på kollektivavtal, finns ingen annanstans i världen. Det utgår från att facken bedömt att det är värt att avstå 0,3 procent av lönekostnaderna, som annars hade kunnat ges som löneökningar, till att ge bra stöd när företag säger upp. Och det fungerar jättebra. Sverige är världsbäst på omställning, säger Ola Bergström till Arbetsvärlden.

När ett företag ska säga upp börjar organisationerna hjälpa arbetstagarna redan innan de är arbetslösa.

– Ofta behöver du inte ens bli arbetslös en enda dag och ha a-kassa. Ungefär 9 av 10 går vidare till en ny lösning inom 7–8 månader, och det gäller även under kris. En ”ny lösning” är den benämning som trygghetsorganisationerna använder och betyder oftast ett nytt jobb, och i ungefär 10 procent av fallen en längre utbildning, säger Ola Bergström.

I Frankrike, som inte har några omställningsorganisationer, är det kanske 30 procent

Vid uppföljningar av de som fått jobb uppger också en stor del att deras nya anställning är likvärdig eller bättre än jobbet de hade innan. En stor majoritet av arbetstagare i Sverige täcks i dag av omställningsavtal, och i parternas las-överenskommelse finns förslag på att staten ska införa en särskild myndighet som tjänar samma funktion för de som inte har kollektivavtal.

”Andra länder kommer inte nära Sverige”

Ola Bergström hänvisar till jämförelser som OECD gjort som stöd för att Sverige är en stjärna vad gäller omställning.

– När man tittar på hur stor andel av de som förlorar ett jobb som har ett nytt jobb inom 12 månader så är Sverige i toppklass. Andra länder kommer inte i närheten. I Frankrike, som inte har några omställningsorganisationer, är det kanske 30 procent, säger Ola Bergström.

Inkomstförsäkring hindrar ”dominoeffekt neråt”

Under coronakrisen agerade regeringen och samarbetspartierna snabbt för att höja taket i a-kassan, men utöver det täcker också fackens inkomstförsäkringar upp till 80 procent av lönen.

– Den viktigaste funktionen för inkomstförsäkringarna är att yrkesverksamma som blir av med jobbet inte ska behöva ta det första jobbet de hittar, utan kunna söka sig till det jobb som bäst passar deras kompetens. De förbättrar alltså matchningen på arbetsmarknaden, säger Victor Bernhardtz.

Om en person tar ett jobb som ligger under dennes kompetensnivå är det inte bara ett slöseri med dennes kompetens, utan det tar också upp ett jobb från någon vars kompetensnivå bättre matchar mot det jobbet, menar han.

– Det blir en dominoeffekt neråt.

11 mar 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan