I Unionens kompetensundersökning bland privata tjänstemän uppger 7 av 10 att de ser behov av kompetensutveckling de närmaste två åren för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.
Men utvecklingen går åt fel håll, bland annat som en följd av coronapandemin. Hela 47 procent av de privata tjänstemännen svarar att de inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2019.
Om undersökningen
”Arbetsmiljö och kompetensutveckling under covid-19 perioden 2020” bygger på en undersökning som har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen i juni/juli 2020. Totalt deltog 2057 personer i undersökningen. De som svarat är tjänstemän i privat sektor.
Resultat
- Nära en av fem har under de senaste fem åren avstått från att söka jobb för att deras utbildning/ kompetens inte var tillräcklig.
- En av tre upplever inte att arbetsgivaren har en övergripande plan för att säkra upp att medarbetarna har den kompetens som företaget/organisationen behöver.
- Andelen som genomfört en kompetensutveckling de senaste tolv månaderna minskar med 6 procentenheter från 2019.
- Sju av tio ser behov av att uppdatera sina kompetenser inom de närmsta två åren för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.
- 16 procent anser att Covid-19 pandemin hittills ökat deras behov av kompetensutveckling.
Källa: Unionen
Och coronapandemin har gjort att behoven ökat för 16 procent av tjänstemannakåren.
Nu varnar Unionen för att underanvändningen av kompetensutveckling hotar Sveriges konkurrenskraft. Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, menar att intresset bland de anställda finns och att det nu är upp till arbetsgivare och staten att ta sitt ansvar.
Har man missat en chans till kompetensutveckling i samband med korttidsarbetet?
– Ja, det skulle jag säga. Korttidsarbetet är ett gyllene tillfälle att kompetensutveckla eftersom det största hindret, som är lönekostnaden när arbetstagaren är arbetsbefriad, är löst. Vi ser också att intresset bland tjänstemännen ökat för kompetensutveckling under krisen och det engagemanget är också en viktig del, då är det olyckligt att missa den chansen, säger Martin Wästfelt till Arbetsvärlden.
Man skulle kunna införa Anders Ferbes förslag tidigare, exempelvis från första oktober
Hundratusentals löntagare är till följd av coronakrisen i korttidsarbete i olika omfattning, vilket innebär att de går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd.
Om korttidsarbete
- Lönetaket för stödet är 44 000 kr i månaden.
- En arbetsgivare kan få stöd i sex kalendermånader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre kalendermånader.
- Stödet går till arbetsgivaren, inte till arbetstagaren. Arbetsgivaren betalar ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren.
- Det som ersätts i stödet till arbetsgivaren är arbetad tid. Sjukdom, semester och föräldraledighet är frånvaro och inkluderas inte i stödet.
- Ansökan är öppen under hela 2020.
- Stödet är ett rättighetsstöd, vilket innebär att alla företag som har rätt till stödet kommer att få stödet.
Källa: Tillväxtverket
Korttidsarbetet går att kombinera med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, men det finns i dagsläget inget krav på detta och inget särskilt stöd som utgår för kompetensutvecklingen.
Martin Wästfelt menar att regeringen inte agerat tillräckligt tidigt.
– Vi har drivit frågan om att införa ett system för korttidsarbete redan innan krisen och i förslaget som Anders Ferbe tagit fram, som vi i stort är positiva till, finns också kompetensutvecklingsdelen med, så där måste jag säga att regeringen har skruvat på sig för mycket, säger Martin Wästfelt.
Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen
Foto: Karin Wesslén / TT
Om vi blickar framåt mot hösten, finns det något man kan göra för att justera korttidsarbetet och täcka in kompetensutvecklingen?
– Ja, man skulle kunna införa Anders Ferbes förslag tidigare, exempelvis från första oktober i stället för årsskiftet. Jag tror risken att stödet skulle missbrukas är liten eftersom staten inte står för hela kostnaden, säger Martin Wästfelt.
I Anders Ferbes förslag till korttidsarbete har arbetsgivare rätt att kunna få stöd för 60 procent av kostnaden för kompetensåtgärder som genomförs under upp till halva den frigjorda tiden. Det är alltså ingenting som finns i dagens system.
Däremot är Martin Wästfelt skeptisk till krav på motprestation i form av kompetensutveckling som villkor för att få korttidsstödet.
– Jag tror det kan vara svårt med krav eftersom företagen är pressade att få allt på plats under krisen. Korttidsarbetet är i första hand avsett att se till att företagen och jobben finns kvar, men stödet presenterar också en möjlighet. Jag är mer inriktad på en morot, säger Martin Wästfelt.
Teknikföretagen: Rätt utbud måste på plats
Klas Wåhlberg, VD på Teknikföretagen, med 4 000 medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export, menar också att företagen i första hand fokuserat på att överleva. Något krav på motprestation för korttidsstöd tror han inte vore produktivt.
Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Det andra kvartalet var det mörkaste sedan 1930-talet.
– Den här krisen har kommit väldigt snabbt och det andra kvartalet var det mörkaste sedan 1930-talet. Varje enskilt företag får ta initiativ till kompetensutveckling, men det tar också tid innan utbudet matchar vad företagen behöver. Rätt utbud måste på plats. Det är inte nödvändigtvis bättre för alla företag om arbetstagarna går hemma och lär sig portugisiska två dagar i veckan, säger Klas Wåhlberg till Arbetsvärlden.
Det han menar behövs i kompetensutvecklingsform nu är först och främst grön omställning och digitalisering. Samtidigt är det viktigaste att snabbt få igång ekonomin igen.
Index visar på återhämtning
– Nu efter semestern ser vi en ljusning och om den håller i sig så måste fokus ligga på att komma tillbaka. Men korttidsarbete kommer nog vara kvar i någon form åtminstone till årsskiftet, säger Klas Wåhlberg.
I Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet ökar orderingången, kapacitetsutnyttjandet och efterfrågan på arbetskraft för Sveriges exportbetonade teknikindustri, och utfallet för orderstocken på index lämnar krisnivån på 80,5 föregående kvartal med ett ryck upp till 85,6 för tredje kvartalet.
– Återhämtningen kommer snabbare än vi trott men också från en lägre nivå än vi trott.
Samtidigt visar inköpschefsindex från Swedbank/Silf på en bred återhämtning för den svenska tjänstesektorn, och klättrar över det historiska snittet på 55,4 till 56,6 i augusti. Däremot presterar delindex för sysselsättning svagt och stiger bara med 1,9 indexenheter för att landa på 48,8, vilket ligger under tillväxtzonen som definieras som ett indexvärde över 50.
Det är sjunde månaden i rad som index inte tyder på ökad sysselsättning i tjänstesektorn.
Bör korttidsarbetet förändras på något sätt till hösten?
– Vi har fortfarande väldigt lite erfarenhet av korttidsarbete även om vi har pushat för att få lagstiftning på plats. Det viktigaste är att korttidsarbete kvarstår och att vi utvärderar situationen, sen kan vi se om vi kan justera på något sätt. När ett vaccin kommer är krisen mer hanterbar, men innan dess vet vi inte vilka bakslag som kan komma i form av smittspridning, säger Klas Wåhlberg.
Finns det inte en risk att Sveriges konkurrenskraft skadas av brist på kompetensutveckling i krisen?
– Det är som diskussionen man hade innan sommaren, att i Sverige betalar vi folk för att gå hemma och snickra på altanen medan våra grannländer kompetensutvecklar. De har ett system på plats och det hade så klart varit bra om vi också hade haft det innan vi gick in i krisen, säger Klas Wåhlberg, och betonar att det är viktigt att nu dra lärdom:
– Om vi inte får ordning på strukturen kommer vår konkurrenskraft skadas i nästa kris.
Svenskt Näringsliv: Ej orimligt med krav under arbetsbefriad tid
Enligt Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, är det naturligt att sikta på att korttidsarbetet framöver kombineras med någon form av kompetensutveckling.
– Hade vi haft ett bra system för korttidsarbete på plats när krisen slog till och ett utbud som är relevant för företagen, då är jag övertygad om att vi hade sett betydligt mer kompetensutveckling under krisen. Det måste vara ambitionen att få de strukturerna på plats för framtiden, säger Patrik Karlsson till Arbetsvärlden.
Men för att det ska fungera behövs också ett intresse från arbetstagarnas sida.
Företagen är överlägset Sveriges största utbildningsaktörer för vuxna
– I den rapport vi tog fram förra året var de tre främsta hindren för kompetensutveckling kostnaden, utbudet och intresset för kompetensutveckling hos arbetstagarna. Enligt en företagsenkät vi genomfört upplevde fyra av tio företag att de behövde ett större engagemang för kompetensutveckling från de anställda.
Borde det finnas krav på motprestation för korttidsarbete?
– Att arbetsbefriad tid ska ägnas åt någon form av kompetensutveckling är ett krav som inte förefaller helt orimligt.
Samtidigt pekar han på att det redan är arbetsgivarna som i dag är de största utbildarna av vuxna.
– Företagen är överlägset Sveriges största utbildningsaktörer för vuxna. Enligt siffror från SCB genomför sex av tio sysselsatta någon form av personalutbildning, medan andelen som går formell utbildning via exempelvis universitet och högskola max ligger på omkring fem procent, säger Patrik Karlsson.
Vem har ansvaret för kompetensutveckling?
– Arbetsgivaren har ansvar för att den individen de anställer har rätt kompetens för arbetsuppgifterna, men när man pratar om bredare strukturomvandling, så som digitaliseringen, så har individen också ett eget ansvar att hänga med utvecklingen på arbetsmarknaden. Sedan har staten ett ansvar att se till att nödvändiga stödstrukturer finns på plats.