Den 26 oktober sitter Theodor Engström i Kronobergshäktet. Han har själv påkallat ett förhör med förundersökningsledare. Han tycker att det fattas saker i förundersökningen som han tagit del av.
Han är kritisk mot att man lyft in webbsökningar som hänvisar till hans sexuella preferenser och upprepar från tidiagare förhör att han blivit avlyssnad och trakasserad av ”djupstatsaktörer”.
Men framför allt vill han förtydliga att de gjort ett för snävt urval när de tittat på hur han signalerat i sociala medier. Han menar att han gjort en tydlig terrorhot-signalering och byggt upp en helhet kring det. Han har också i tidigare förhör upprepat att han upplevt att han fått signalering tillbaka.
Men när han den här dagen, tre månader och 20 dagar efter att han mördade SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren i Visby, vill utveckla hur omfattande signaleringen varit blir han avbruten.
Kriminalvården: förhörsrummet är bokat
Ur förundersökningsprotokollet:
”Kriminalvården: Det är dags att avsluta.
Förhörsledare: Kan vi få ett tag till?
Kriminalvården: Det är bokat.
Förhörsledare: Okej, kan vi flytta någon annanstans?
Misstänkt: Det blir väldigt konstigt att man nu avbryter det sista förhöret mitt i och…”
Förhörsledaren säger att ”Om det är så att vi inte får tillgång till det här rummet längre får jag komma tillbaka hit imorgon igen”.
Men Theodor Engström blir upprörd över att bli avbruten. Förundersökningsledaren ber att få låna rummet fem minuter till och Engström försöker utveckla, men hinner inte så mycket längre.
En fullständig kartläggning av Theodor Engströms digitala aktivitet och nätverk uteblir i förundersökningsprotokollet.
De har bestämt sig för att han är en ensam gärningsman
Andreas Önnerfors är, idé- och lärdomshistoriker som forskar om konspirationsteorier.
Han är inte förvånad över att det inte finns större intresse för att kartlägga det sammanhang Theodor Engström befunnit sig i.
– De har bestämt sig för att han är en ensam gärningsman. Folk finns på nätforum och det är ingenting man kan åtala.
– I en rättsstat håller vi individer ansvariga, det har lett till en närsynthet, där man är helt ointresserad av den idémässiga kontexten.
Agerar med hjälp av en stödgemenskap
Han menar att det är uppenbart att Theodor Engström inte har agerat ensam.
– Det finns ingen människa som fungerar i ett fullständigt själveko av meningsskapande. Det är inte så att vi sätter en person i en grotta och någon utvecklar en teori som är riktad mot staten, utan han agerar med hjälp av en föreställd eller äkta stödgemenskap.
Andreas Önnerfors, idé- och lärdomshistoriker. Foto: Maya Verma Alm
Andreas Önnerfors beskriver hur terrordåden i dag har en helt annan karaktär än tidigare terrordåd.
– Terrormanifest förr i tiden försökte uppnå nåbara politiska mål, där man använde terrorism för att uppnå de målen.
Befinner sig i en ond konspiration
Den senare tiden har terroristdåden ändrat karaktär.
– Vi ser den ensamma mannen som är ett hot mot staten. Det är ett politiskt våld som inte har någon annan agenda än att representanterna för staten är onda och man befinner sig i den här onda konspirationen. Terroristdåden är riktade mot ”den djupa staten”.
– Det kopplas tyvärr ofta ihop med att det skulle vara enskilda gärningsmän, ensamvargar.
Det gör att polis och åklagare som utreder dåden blir blinda inför den idémässiga kontext terroristen befinner sig i och i stället ägnar sig åt att försöka profilera enskilda gärningsmän. Det gör att de missar hela bilden, menar Andreas Önnerfors.
– Naiviteten att inte se länken mellan idésammanhanget och aktörssammanhanget är en felaktig tankegång kring hur vi föreställer oss radikaliseringsprocesser. Det är oroande att vi producerar vetenskapliga svar som inte når ut till polis och åklagare.
– Det är en tankevurpa att Engström är ett enskilt fall eller att det inte spelar någon roll att konspirationsteoretiker uppmanar till våld på Youtube.
Rörde sig i högerextrema kretsar
Flera av dåden har utförts av personer som rört sig i högerextrema kretsar. Theodor Engström var tidigare aktiv i NMR och har skrivit i Nordfronts nätforum.
Andreas Önnerfors forskning har visat på hur många som ansluter till andra konspirationsteorier, som exempelvis konspirationerna kring Covid 19, också har kopplingar till högerextrema nätverk.
Hur kommer det sig?
– Mina kollegor inom socialpsykologi har beskrivit hur det beror på att man har rigida kognitiva funktioner. I alla kognitivt rigida miljöer finns större benägenhet att inte ta till sig information som motsäger det man vill veta.
– Ju mer extrem man är i sina åsikter desto lättare är det att man antar en rigid världsbild och hemfaller åt enkla förklaringar som lätt kan dockas in i konspirationsteoretiska föreställningar.
De senaste två åren har man kunnat se en drastisk skillnad, där hoten nu alltmer riktas mot experter och tjänstemän.
– Det är en ny tendens. I och med Covid -19 har det mer skiftat till vad folk gör och inte vad de är. Tidigare har det inte funnits en mordplan på en folkhälsoexpert, säger Andreas Önnerfors och syftar på planerna att mörda Tysklands statsepidemiolog.
– Han skulle ju avrättas utan rättegång.
Tjänstemän legitima måltavlor för våld
Han menar att det beror på att det finns en klyfta i samhället där alla inte längre accepterar vad som är en samhällelig kunskap.
– Eftersom attackerna mot vetenskap och myndighetsexpertis har varit så omfattande de senaste två åren ser vi helt klart att experter blir legitima måltavlor.
Är det då oväntat att en tjänsteman kunde bli mördad i ett terrordåd i Sverige?
– Nej, det hade man kunnat förstå redan för två år sedan utifrån vilka som är de vanliga målgrupperna i konspirationsteorier. Vi har sett en stark utveckling de senaste åren mot att hoten i större utsträckning riktar sig mot experter och tjänstemän.
Han tror inte att det kommer att upphöra. Tvärtom ser han nu exempel på hur socialsekreterare hotas efter att det sprids berättelser om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn och säljer dem till homosexuella par.
Det kan mycket väl hända att någon skjuter på socialsekreterare
– Att lyfta att socialtjänsten har gjort felaktiga bedömningar är del av en befogad kritik av myndighetsutövning. Men när det politiska våldet sipprar ut och de förorenade berättelserna cirkulerar i den här massiva omfattningen kan det lika gärna sluta i ett mord. Det bygger på konspirationsteorier om att myndighetsexperter utnyttjar sin roll och har intressen.
– Det kan mycket väl hända att någon skjuter på socialsekreterare, jag skulle inte ens förvånas över det med tanke på hur giftiga anklagelserna är. Det behövs bara att en person radikaliseras av desinformationen som sprids i arabiska sociala medier, en ny Theodor Engström som får för sig att döda socialsekreterare eller -chefer.
Så blev tjänstemännen terroristernas måltavlor
Lyssna också till Arbetsvärldens podd.
Där pratar chefredaktör Mikael Feldbaum med Andreas Önnerfors och Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon om hot och hat mot tjänstemän och hur det gick till när tjänstemännen blev legitima måltavlor för terrorism.