Tjänstemän i offentlig sektor röstar mer rött än privatanställda tjänstemän. Det är inte så konstigt, menar valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson, som arbetat med SVT:s valundersökning Valun. Men mest förvånad är han över polariseringen mellan kvinnor och män.
– Den är extrem när man tittar på vilka frågor som män och kvinnor tyckte var viktigt för partivalet.
Kvinnor och män röstar olika
Enligt SVT:s stora valundersökning, Valun, röstade 15 procent av tjänstemännen på SD i årets riksdagsval. Liberalerna har på 20 år backat från 20 till sex procent bland tjänstemännen.
– Det är vad man kan förvänta sig, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.

Så röstade tjänstemännen i valet 2022 enligt SVT:s valundersökning Valun, som är ett samarbete mellan SVT och forskare från KTH och Statsvetenskapliga instutitionen vid Göteborgs universitet. Klicka på bilden för att hitta mer statistik i undersökningen.
Att Liberalerna har tappat tycker han inte är så konstigt.
– Liberalerna var allas parti. Det fanns en tid då alla gillade liberalerna, men de har spelat bort sitt opionskapital. De hade rätt bra stöd hos lärarna 2014, det var Pisa-valet. Men som ett litet parti med en viktig fråga är det extra viktigt att man håller sig till den. Under 20-25 år har det varit en kamp mellan S och L vem som har den bästa skolpolitiken.

Så har tjänstemännens röster förändrats i valen mellan 2002 och 2022 enligt SVT:s valundersökning Valun. Klicka på bilden för att hitta mer statistik i undersökningen.
De största skillnaderna mellan väljargrupper går mellan kvinnor och män.
– Kvinnor är ofta mer intresserade av fördelningspolitik.
Och mellan låg- och högutbildade.
– Bland människor med bara grundskola röstar en tredjedel på SD. Ju högre utbildning du har desto mer faller stödet för SD. Har du forskarutbildning röstar en tiondel på SD.
Störst blir skillnaderna mellan högutbildade unga kvinnor i storstaden och lågutbildade äldre män på landsbygden.
– Det blir väldigt stereotypt. Men stereotyperna stämmer.
Kvinnor röstar mer altruistiskt
Han ser flera förklaringar. Kvinnor röstar mer altruistiskt medan männen i det här valet i stor utsträckning röstat på SD och M utifrån den egna plånboken. Men det finns också andra anledningar till att kvinnor i större utsträckning röstar på vänsterblocket.
– Ska du förverkliga dig i din karriär som kvinna och har en mycket högre utbildning än din partner har så måste det finnas en välfärd. I gruppen kvinnor är det därför lätt att förstå att det intresset är lite högre.
– I allt fler hushåll är det kvinnan som är brödvinnaren, det är en enorm förändring på 30 år. Det skapar massor av frustration och polarisering.
Att fler tjänstemän i offentlig sektor röstar rött beror på att fler av dem är kvinnor.
– Det är mer en funktion av hur mycket kvinnor som finns i de yrken man tittar på och hur stor andel högutbildade kvinnor det finns i en bransch.
Var sjunde statstjänsteman röstar på SD
Att det skulle förändras i och med maktskiftet tror han inte.
– Nej inte så. Så snabbt går det inte. Och tvärtom är det så, särskilt om man tittar just på lärargruppen – om man ger sig på att försöka styra för mycket kommer professionen snarare slå bakut.
Han menar också att det SD sagt om statliga tjänstemän inte stämmer.
– De har gått ganska hårt åt myndighetssverige, att det skulle vara ”regimens lakejer” som jobbar inom staten. Det stämmer inte. Bland statligt anställda tjänstemän hade SD före det här valet 10-11%. Det innebär att var sjunde statstjänsteman röstar på SD.