Journalister fick inte veta att de kartlagts av misstänkt terrorist Förundersökningsledare och kammaråklagare på Riksenheten för säkerhetsmål Henrik Olin väcker åtal i ärendet om terroristbrott efter att en en kvinna mördades under Almedalsveckan i Visby. Foto: Anders Wiklund/ TT

Journalister fick inte veta att de kartlagts av misstänkt terrorist

Hot mot journalister Journalister som kartlagts av Theodor Engström, som låg bakom mordet i Almedalen i somras, fick inte veta det förrän han åtalades för terroristbrott och förundersökningen blev offentlig. ”Det är väldigt ovisst att inte få veta vad det innebär att vara en mapp i en mördares dator”, säger en reporter till Arbetsvärlden.    
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I tisdags väckte åklagaren åtal för terroristbrott mot Theodor Engström, som mördade SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren i Visby under Almedalsveckan.  

75 journalister fanns, tillsammans med bland annat fackliga förtroendevalda och politiker, bland de personer han kartlagt.

Men polisen har inte informerat dem som kartlagts.

– Det råder förundersökningssekretess och det är inte uppgifter jag har gått ut med i alla fall, sa Henrik Olin, förundersökningsledare och kammaråklagare på Riksenheten för säkerhetsmål, vid den presskonferens som hölls när åtal väcktes.

Åklagaren fick på presskonferensen frågan:
Så om man är en omtalad person så kanske man inte vet om det? 

– Det är möjligt, men vi har tittat på om det har funnits någon hotbild och ingenting tydde på att någon annan än den åtalade var inblandad i brottsligheten.

”Jag fick veta av en branschkollega”

Arbetsvärlden har pratat med en reporter som finns bland de kartlagda. Ingen polis har tagit någon kontakt för att informera om det.

– Jag fick veta det av en branschkollega som hade tagit del av förundersökningen.

Hur känns det för dig att veta att du finns bland de personer han kartlagt? 

– Jag är inte rädd, och det kommer inte att påverka mitt arbete. Men det är ovisst och obehagligt, att just han sitter häktad just nu spelar ingen roll. Man verkar inte veta förrän det är för sent.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert säger att hon inte har insyn i vilka avvägningar polisen har gjort och vilka bedömningar man gjort i enskilda fall.

– Vi förutsätter att polisen kontaktar personer som de bedömer har en hotbild emot sig, men det är förstås väldigt obehagligt att finnas med på en lista från en gärningsman.

Inte den enda listan som finns

Hon vill dock understryka att det här inte är den enda listan som finns.

– Det finns många hot. Ofta finns många journalister med på den här typen av listor.

Hon betonar arbetsgivarens ansvar.

– Det är arbetsgivaren som måste erbjuda stöd, göra en bedömning, och en avvägning om det finns behov av skydd, även när man anlitar frilansjournalister. Även om inte bedömningen är att det finns behov av personskydd är det ett stort obehag och ett stort arbetsmiljöproblem att man blir rädd, det måste man ta på stort allvar.

Frågetecken kring bevakning av gärningsmannen

Som frilansjournalist kan man också be Journalistförbundet om råd hur man ska göra.

Ulrika Hyllert tycker dock att det viktigaste är att arbeta förebyggande.

– Arbetsgivarna behöver agera proaktivt och polisen behöver kontakta personer som de bedömer har en hotbild. Det finns många frågetecken hur den här gärningsmannen inte kunde vara under bevakning i Almedalen.

Säpo: förståelse att personer känner oro

Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo svarar att om det hade funnits ett direkt säkerhetshot hade det omedelbart vidtagits åtgärder, men att det nu inte behövdes.

– Säkerhetspolisen har full förståelse för att personer känner en oro över att ens namn förekommer i en förundersökning från Säkerhetspolisen avseende terroristbrott och förberedelse till terroristbrott. En viktig uppgift i förundersökningen var att tidigt fastställda om det eventuellt fanns fler inblandade.

Däremot har Säkerhetspolisen varit i kontakt med de målsäganden som är en del i förundersökningen, svarar han.

– Åklagaren har beskrivit att orsaken till att centerpartiets partiledare är målsäganden är dels på grund av att hon förekommer flest gånger och dels att den åtalade vidtagit vissa förberedelseåtgärder.

– När det gäller de övriga personerna som förekommer i förundersökningen och som inte är målsäganden har de inte kontaktats, då det rått förundersökningssekretess, svarar Gabriel Wernstedt.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar