Var fjärde chef har låtit sig påverkas av hot på jobbet Christina Kiernan, SKR, Anderas Miller, ordförande Ledarna, Anna Thoursie, chefsekonom Ledarna. Foto: Annika af Klercker

Var fjärde chef har låtit sig påverkas av hot på jobbet

Hot och våld på jobbet Var fjärde chef som hotats i tjänsten har påverkats i sina beslut. ”Noll är det enda acceptabla”, säger Anna Thoursie, chefsekonom Ledarna. Värst är det bland cheferna i Sveriges kommuner och regioner.
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Fackförbundet Ledarna har i samband med sin löneenkät som går ut till 86 889 medlemmar ställt frågor om hot på jobbet. Svarsfrekvensen var 35 procent och de flesta svarade även på frågorna om de hotats på jobbet.

Svaren visar att det skiljer sig åt mellan olika sektorer.

I privat sektor svarar sex procent att de hotats på jobbet. I statlig sektor har tio procent tagit emot hot. I kommuner och regioner har så många som 15 procent av de tillfrågade cheferna blivit hotade på jobbet.

Vanligast att hotas på ett fysiskt möte

I privat och statlig sektor är det nästan lika vanligt att hoten kommer från en anställd som från någon utanför arbetsplatsen, men för chefer i kommuner och regioner är det betydligt vanligare att hoten kommer utifrån.

–  De hoten blir på sitt sätt svårare att hantera. En person som är din medarbetare, där har du verktyg och möjligheter att gå vidare och en helt annan kontroll, säger Anna Thoursie.

Det är inte lika tydligt hur hot från utomstående ska hanteras och det har därför lagts ett lagförslag att det ska bli lättare att också anmäla hot som kommer från tredje part.

Cheferna har i enkäten svarat att det vanligaste sättet att bli hotad är på ett fysiskt möte.

Näst vanligast är hot per telefon, därefter mejl. Att hotas i sociala medier är däremot inte särskilt vanligt.
Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg har så många som 30 procent någon gång blivit hotade.

Var fjärde chef i äldreomsorgen har hotats

Och inom äldreomsorgen har var fjärde chef som svarat på enkäten tagit emot hot.

– Vi ställde frågorna för ett år sedan då det fortfarande var pandemi. Inom äldreomsorgen tror vi att det har påverkat svaren. Vi tror att det till exempel kan ha handlat om anhöriga som inte fått hälsa på sina äldre, säger Anna Thoursie.

Innebär ett hot mot rättssäkerheten

Av dem som blivit hotade svarar så många som var fjärde chef att hoten fått dem att i sin chefsroll någon gång undvika att vidta de åtgärder de velat vidta.

– Noll är det enda acceptabla, säger Anna Thoursie.

Anna Thoursie, chefsekonom Ledarna.
Foto: Annika af Klercker

Catharina Lindstedt leder arbetet mot otillåten påverkan vid stadsledningskontoret i Göteborgs stad.
Hon berättar att de ser skillnader i hur hoten tar sig uttryck mellan olika stadsdelar.

– I socioekonomiskt svagare områden ser vi oftare hot från kriminella nätverk, medan i socioekonomiskt starkare områden ser vi resursstarkare påverkare. Det kan handla om föräldrar som tar med advokater till möten för att påverka barnens betyg, eller för att de vill att deras barn ska komma in på olika skolor.

Får inte tillräckligt stöd

Sju av tio av de hotade cheferna upplever att de inte fått tillräckligt stöd för att hantera hoten.

– Om chefer och ledare inte får rätt stöd för att kunna vidta åtgärder och fatta rätt beslut, framför allt när det gäller myndighetsutövning, innebär det ett hot mot rättssäkerheten, säger Andreas Miller, ordförande för Ledarna.

Andreas Miller, ordförande Ledarna.

Det är också vanligt att cheferna glömmer bort sig själva när de till exempel gör en säkerhetsanalys för de anställda.

Christina Kiernan, SKR.

Och även om hoten förstås påverkar de drabbade chefernas hälsa är det större saker än så som står på spel, menar Christina Kiernan, som samordnar insatser mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan hos SKR.

– Det är enormt demokratihotande om vi inte har personer som vill jobba inom socialtjänsten och inom skolan, säger hon.

Ledarnas rapport: Hotad på jobbet – vem stöttar chefen?

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar