Fackförbundet ST har för första gången skickat ut frågor om arbetsmiljön till samtliga medlemmar på arbetsplatser som till exempel myndigheter, högskolor och statliga bolag.
Drygt 16 700 har svarat till rapporten, vilket ger en svarsfrekvens på dryga 28 procent.
Och av dem uppger 34 procent att hot och våld förekommer på den egna arbetsplats.
För fyra år sedan var andelen 28 procent.
Hälften på Folkhälsomyndigheten upplever hot
I den dystra toppen ligger många arbetsplatser som har direkt kontakt med människor, som Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Kronofogden, bolag inom spårtrafiken och Migrationsverket.
Foto: Fredrik Hjerling
Men även på Folkhälsomyndigheten uppger 50 procent att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen.
– Det har säkert ökat under pandemin. Och de har mer kontakt med medborgare än vad man kanske tror i och med att de har ett upplysningsuppdrag. De ska svara på frågor om hälsa och så den frustration som finns kring vacciner, säger Martina Saar, utredare på ST som gjort rapporten.
Här utsätts flest för hot och våld
- SiS 83 %
- Kriminalvården 78 %
- Kronofogdemyndigheten 74 %
- Spårtrafiken 54 %
- Migrationsverket 52
- Folkhälsomyndigheten 50 %
- Försäkringskassan 50 %
- Sveriges domstolar 47 %
- IVO 46 %
- Statens servicecenter 45 %
- Polisen 43 %
- Arbetsförmedlingen 40 %
Enligt rapporten anser hälften av de som svarat att de fått bra stöd av sin arbetsgivare.
Men en tredjedel tycker inte att det fått det. Så såg det ut även i förra undersökningen för fyra år sedan.
Dåligt stöd från universitet och högskolor
Sämst stöd ger landets högskolor och universitet. 63 procent av de utsatta för hot och våld i den världen svarar att de inte fått tillräckligt stöd.
Och det här en ny grupp i statistiken, som inte tidigare varit särskilt utsatta enligt Martina Saar.
– Dels handlar det om studenter som är missnöjda med sina betyg. Dels forskare som publicerar rapporter där resultaten får mer än mothugg, som hot och våld.
ST vill se nationellt rapporteringssystem
ST vill se ett nationellt rapporteringssystem för att göra det synligt hur vanligt hot och våld är för statstjänstemän. Den stora bristen är att ingen i dag vet exakt hur stort problemet är vilket är den stora bristen i dag, enligt Martina Saar.
Annars går det inte att säga generellt vilket stöd arbetsgivare ska ge.
– Kriminalvården har en viss typ av problematik. Kronofogden en annan. Spårtrafiken en tredje. Det gäller att se hur olika problematik påverkar. För vissa handlar det om att ha bra stöttning efteråt. För andra handlar det om att organisera arbetet, hur ska rummet se ut där man möter medborgare så att man känner sig trygg till exempel. Vi kan inte ha samma svar. Hot och våld ser olika ut, och verksamheterna ser olika ut.