Det finns ett uttryck som mer än något visar på São Paulos roll som Brasiliens ekonomiska motor. »Det som resten av landet bryter ned under dagen, bygger São Paulo upp om natten«. Det är i denna megametropol, med 22 miljoner invånare, som Brasiliens privatbanker har sina huvudkontor.
När den brasilianska ekonomin slog i taket för tio år sedan hade São Paulo fler miljardärer än Tokyo och Peking. Tydligast kändes doften av pengar i stadsdelen Itaim Bibi, där bankkontoren ligger på rad längs Avenida Faria Lima, São Paulos Wall Street. Här förvaltades pengarna från råvaruexporten av järnmalm, sojabönor och kött till Kina, Mellanöstern och Europa.
När den ekonomiska krisen slog till några år senare fördärvades stämningen. Brasilien gick från att ha den näst högsta kreditvärdigheten till att få skräpstatus. Ekonomin minskade med tio procent, arbetslösheten steg till 12 procent och målet att bli världens femte största ekonomi gick i kras.
Först nu, efter att den före detta yrkesmilitären Jair Bolsonaro, tagit över Brasilien, ser ekonomerna en ljusning.
– Det är inte så att allt helt plötsligt blivit underbart igen, men vad vi ser är en förbättring. Jag tror på en tillväxt på 2,5 procent i år och 3 procent nästa år, säger Fernando Gonçalves, chefsanalytiker på Brasiliens största privatbank Itaú Unibanco.
Fernando Gonçalves, chefsanalytiker på Brasiliens största privatbank Itaú Unibanco.
Regeringen måste våga driva genom pensionsreformen. Annars kommer statsskulden sabotera landets ekonomi
Han menar att marknaden håller på att återhämta sig. Det som främst gör honom positiv är att Bolsonaro tänker ta tag i det kostsamma pensionssystemet. I flera decennier har olika regeringar skjutit »den tickande bomben« framför sig. Ingen har velat ta tag i förmånerna som militärer och statsanställda skaffat sig genom åren. Ett exempel på det orättvisa pensionssystemet är att ogifta döttrar till militärbefäl inte behöver arbeta. De får full pension hela livet. Förmånen har gjort att många militärdöttrar inte gifter sig utan väljer att vara sambos.
– Äntligen verkar det som om en regering vill ta itu med problemen, säger Fernando Gonçalves.
Lyxliv som pensionär
Brasiliens pensionssystem för statsanställda är betydligt generösare än det som Sverige, Norge och Finland erbjuder. 13 procent av Brasiliens BNP går till pensionssystemet som gör att militärer och statsanställda kan leva lyxliv som pensionärer, medan resten av befolkningen får dela på vad som blir över.
Dilemmat är att åtta av Bolsonaros 22 ministrar har militär bakgrund och vicepresidenten är general. Det gör att Bolsonaro har fler militärer i sin regering än vad landet hade under militärdiktaturen mellan 1964 och 1985. Under diktaturen skaffade sig militärerna även förmånen att pensionera sig efter 25 års tjänst. Många militärer försvarar förmånen med att de har ett riskfyllt jobb. Andra menar att försvarsmakten i Brasilien är en skyddad verkstad.
– Regeringen måste våga driva genom pensionsreformen. Annars kommer statsskulden sabotera landets ekonomi, tycker Fernando Gonçalves.
Vad som gör att chefsanalytikern på Brasiliens största privatbank ändå tänker positivt på framtiden är att Jair Bolsonaro utsett Paulo Guedes till finansminister. Paulo Guedes är utbildad vid universitetet i Chicago och har den nyliberala gurun Milton Friedman som förebild.
– Vår ekonomi hänger på att finansministern får genom sina krav i kongressen, menar Fernando Gonçalves.
En av de mäktigaste bankerna
I marknadsvärde räknat är privatbanken Itaú Unibanco den mäktigaste privatbanken på södra halvklotet. Den har nästan 100 000 anställda och omkring 5 000 bankkontor. Deras huvudkontor ligger i stadsdelen Jabaquara i São Paulo och består av sex skyskrapor på vardera sexton våningar. Här arbetar 10 000 personer i vad som kan beskrivas som en stad i staden med egna restauranger, butiker och torg.
I en av skyskraporna arbetar Gustavo Lopes.
Han började som praktikant när han var 18 år och har efter tjugo år blivit en av bankens viktigaste chefer. Han var med när Banco Itaú och Unibanco gick samman för tio år sedan och blev världens tionde största privatbank.
Efter korruptionsskandalen Lava Jato, som sköt den brasilianska ekonomin i sank, tappade banken sin position och räknas nu till en av världens femton största privatbanker.
Gustavo Lopes började som praktikant när han var 18 år.
Hemligheten bakom de brasilianska privatbankernas framgångar är maktkoncentration, protektionism och höga räntor
– Korruptionsskandalen fick effekt på hela marknaden. Företag slutade göra affärer eller gick i konkurs. Nu ser vi att marknaden återhämtar sig, säger Gustavo Lopes.
Hemligheten bakom de brasilianska privatbankernas framgångar är maktkoncentration, protektionism och höga räntor. Det finns endast fem banker i Brasilien, varav tre är privatbanker. De andra två är statliga. Den enda internationella bank som inte lämnat Brasilien är spanska Santander. Att det finns så få banker i världens femte största land gör att bankerna dikterar villkoren. Mest pengar tjänar bankerna på sina kreditkorträntor. I dagsläget ligger räntan på 21,7 procent i månaden. Det gör att om en skuld inte betalats på ett år har skulden vuxit med 300 procent.
– Enda anledningen till att brasilianska banker har dåligt rykte i världen är våra kreditkorträntor. Men egentligen utgör de räntorna inte så stor del av vår vinst, säger Gustavo Lopes och trycker fram nästa power point bild.
– Titta här. Förra året stod endast 36 procent av vår vinst från de räntorna, säger han.
Brasilien är svajigt. Vi måste ta ut höga räntor för att klara oss
För honom kan det låta lite, men för de brasilianska kreditkortsinnehavarna är räntorna den främsta anledningen till att många blivit skuldsatt. De brasilianska bankerna försvarar sina höga räntor med dålig betalningsmoral och hyperinflationen i början av 1990-talet, då inflationen låg på över tusen procent om året. Trots att det snart gått 30 år sedan den krisen används den fortfarande som ursäkt för att ta ut världens högsta bankräntor.
– Brasilien är svajigt. Vi måste ta ut höga räntor för att klara oss, menar Gustavo Lopes.
Tack vare sina höga räntor kunde Itaú Unibanco slå rekord förra året. Banken gick med otroliga 62 miljarder kronor i vinst. Det är den högsta vinsten en bank någonsin gjort i Brasilien. Vinstmarginalen på investerat kapital var 21,9 procent.
Även Bradesco och Santander gjorde rekordvinster på 47 miljarder kronor, respektive 30 miljarder kronor. Ändå klagar bankerna på stora utgifter med fysiska kontor över hela landet, eftersom nästan hälften av kunderna vägrar att gå över till att sköta sina betalningar över nätet.
– Vi investerar mycket i den nya generationen, där ser vi en markant ökning av de som vill betala sina räkningar via mobiltelefonen eller nätet. Den äldre generationen litar fortfarande inte på nätet. De tror att deras pengar ska försvinna, skrattar Gustavo Lopes.
Fotnot: Reportageserien från Brasilien finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsförbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.