– Vi är mycket oroliga för framtiden, säger Tamara Siqueira, 33, avdelningschef på Caixa Econômica Federal.
Hon är gravid i femte månaden och böjer sig ned för att plocka undan några vissna löv från en av de många blomkrukorna som täcker familjens veranda i megametropolen São Paulo. Hon bor i stadsdelen Ipiranga med sin man som också arbetar på Caixa Econômica Federal.
De träffades på jobbet för sex år sedan när sparbanken expanderade och öppnade hundratals nya bankkontor om året. Det var när den före detta fackföreningsledaren Luiz Inácio Lula da Silva styrde Brasilien. Landet genomgick en historisk utveckling som innebar att Brasilien höll på att bli världens femte största ekonomi.
– Brasilien gick på högtryck, berättar Tamara Siqueira.
Inriktningen har ändrats. Ingen regerar längre för de fattiga
Tack vare generösa, statssubventionerade lån från Caixa kunde tiotusentals familjer få egna bostäder av det sociala programmet Minha casa, minha vida (Mitt hus, mitt liv). Innan Lula da Silvas arvtagare, Brasiliens första kvinnliga president Dilma Rousseff, avsattes hann hennes regering med att dela ut hus till nästan 10 000 familjer om året. När hennes ersättare, den konservative Michel Temer, tog över 2016 minskade han programmet drastiskt. Förra året delades endast 2 500 hem ut till Brasiliens miljontals fattiga.
– Inriktningen har ändrats. Ingen regerar längre för de fattiga, säger hon.
Bolag auktioneras ut
Caixa Econômica Federal är Latinamerikas största sparbank som till hundra procent ägs av staten. Den bildades 1861 av den brasilianske kungen Dom Pedro II och har i dag 85 000 anställda utspridda på 4 200 bankkontor i landet. Till och med i Amazonas bifloder har sparbanken en särskild båt som trafikerar byarna där urfolken lever. Banken har tillgångar på otroliga 3 132 miljarder kronor och är den bank, tillsammans med Banco do Brasil, som lånar ut mest pengar till privatpersoner i Brasilien.
En del har ångrat sig. Andra har fortfarande inte kommit till insikt vem de röstat fram.
– Caixa spelar en viktig roll i Brasilien som ingen privatbank kommer i närheten av, menar Tamara Siqueira.
Ändå har Bolsonaros finansminister Paulo Guedes sagt att flera av Caixas olika bolag ska säljas. Redan den 5:e februari ska den första auktionen äga rum. Då tänker den nya regeringen sälja ut Caixas spelbolag Lotex. I och med att spelverksamhet är förbjudet i Brasilien är Lotex det enda bolag med spellicens. De senaste åren har banken tjänat 144 miljarder kronor på sitt lotteri, varav nästan 50 procent, 65 miljarder kronor, gått till att finansiera idrottsrörelsen, kulturella projekt och studielån till studenter med fattiga föräldrar. Nu vill Bolsonaros regering sänka det stödet till 14 procent.
– Alla våra idrottare med funktionshinder är beroende av stödet från Caixa. Vem ska stödja dem nu, undrar Tamara Siqueira.
En undersökning som gjordes förra året visade att 95 procent av Caixas anställda är emot privatiseringar av banken. Ändå röstade många av bankens anställda på den högerradikale Bolsonaro.
– En del har ångrat sig. Andra har fortfarande inte kommit till insikt vem de röstat fram. De försvarar sig med att de röstade på Bolsonaro för att de vill ha en förändring av samhället. Mindre korruption, mer säkerhet. Men det är ju något som alla vill! Vad de inte förstår är att Bolsonaro använder oron i samhället för att genomföra en nyliberal, ekonomisk agenda. Stämningen på jobb är inte bra, menar Tamara Siqueira.
Hennes man plockar bort ännu ett vissnat blad från blomkrukorna på verandan.
– Vi står inför omfattande förändringar, säger Dionísio Reis Siqueira, 36.
Banken töms på resurser. Det är sorgligt att se.
Han är mest kritisk mot att Bolsonaros finansminister utsett privatiseringsexperten Pedro Guimarães till chef för Caixa Econômica Federal. Pedro Guimarães är delägare i den privata investeringsbanken Brasil Plural och medverkade vid försäljningen av den tidigare statliga banken Banespa i delstaten São Paulo. Han är utbildad i USA och hans doktorsexamen handlade om privatiseringsprocessen i Brasilien.
– Under valkampanjen sa Bolsonaro att han inte skulle göra några politiska tillsättningar till bankposterna, men det är precis vad han gjort, menar Dionísio Reis Siqueira.
Han började jobba på Caixa när han var 20 år och sitter i dag i styrelsen som representant för de anställda. Han menar att Caixa går som tåget och behöver inte privatiseras. Förra året gjorde banken en vinst på 28 miljarder kronor, vilket var en vinstökning med 83,7 procent, jämfört med året tidigare.
– Banken töms på resurser. Det är sorgligt att se.
Brasiliens största personregister
Hans främsta rädsla är att något privat bolag ska komma över Caixas unika personregister. I och med att alla brasilianska arbetstagare är knutna till bankens fond för arbetslöshetsersättning har Caixa det största personregistret i Brasilien.
– Tänk om det hamnar i fel händer?
Det enda som gläder honom är att de anställda på Caixa är relativt fackligt medvetna. Varje årsmöte tvingas fackklubben hyra en stor lokal i São Paulo som kan ta upp emot 3 000 personer.
– Årsmötet är alltid livligt, men sedan svalnar intresset under året. Med alla dessa förändringar som vi står inför nu hoppas jag att intresset håller i sig under hela året, säger han.
Fotnot: Reportageserien från Brasilien finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsförbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.