Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
M, KD och SD nobbar ny jämställdhetsstrategi Europahuset - Europaparlamentets informationskontor och EU-kommissionens representation i Sverige. Foto: Jessica Gow / TT

M, KD och SD nobbar ny jämställdhetsstrategi

EU-val EU behöver en ny, gemensam jämställdhetsstrategi, tycker sex av nio svenska partier. Men M, KD och SD säger nej. Samtidigt kollar vi vilka som vill att EU ska inrikta sig på att jämna ut de ekonomiska klyftorna mellan medlemsländerna.
20 maj 2019

EU:s gemensamma jämställdhetsstrategi löpte ut 2015. Numera finns ett internt arbetsdokument som inte sätter upp några tydliga mål som kan följas upp. Den tidigare jämställdhetsstrategin hade exempelvis prioriteringar som att få fler kvinnor etablerade på arbetsmarknaden och fler kvinnor på toppositioner i näringslivet.

En majoritet av de svenska partierna uttrycker en önskan om att åter ta fram en gemensam, konkret jämställdhetsstrategi för unionen. Arbetsvärlden låter samtliga svenska partier som finns representerade i Europaparlamentet ta ställning till påståendet: EU ska anta en gemensam jämställdhetsstrategi.

Ingen ska lämnas i fattigdom och utsatthet

Sex partier ställer tydligt upp. Det är Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

”Också i EU:s institutioner och organ behöver andelen kvinnor öka för att nå en jämställd representation,” skriver Centerpartiet i sitt svar.

Liberalerna vill också att EU ska ta ansvar för jämställdheten när det kommer till föräldraförsäkringen. Feministiskt initiativ ropar efter ”omfattande och omedelbara politiska förändringar” och menar att en jämställdhetsstrategi krävs för att effektivt kunna följa upp jämställdhetspolitiska mål.

Miljöpartiet vill öka lönetransparensen för att jämna ut lönegapet mellan könen, och slår även ett slag för ett kraftfullt skydd mot sexuella trakasserier. Vänsterpartiet menar att avsaknaden av en jämställdhetsstrategi visar att jämställdhetsfrågan är lågprioriterad för EU-kommissionen, medan man själv ser den som ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa.

Socialdemokraterna säger att det behövs en bättre jämställdhetsstrategi med högre ambitioner. Det tolkar vi som ett ja. Dessutom vet vi att tidigare jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) drivit frågan om en ny jämställdhetsstrategi i EU.

Tre partier är skeptiska

Kristdemokraterna har visserligen förbehållet att det ”beror på” vad strategin skulle innehålla, men hittills har de röstat nej i EU-parlamentet.

”De gånger frågan varit aktuell i Europaparlamentet har det i samma andetag talats om att EU ska lägga sig i familjepolitiken, exempelvis, och då har vi röstat nej,” svarar Kristdemokraterna.

Moderaterna menar att frågan i första hand är nationell. För att försvara den ståndpunkten utvecklar partiet sitt svar med att säga att det vore olyckligt om EU sätter upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.

Sverigedemokraterna är tydligt negativa till en gemensam jämställdhetsstrategi och låter meddela att partiet inte ser något behov, samt att frågan ska skötas nationellt.

Gemensam a-kassa får nobben

Samtliga partier säger däremot klart och tydligt nej till tanken på en gemensam arbetslöshetsförsäkring för EU, bortsett från ett parti: Feministiskt initiativ. Nu säger inte Fi ja till det heller, men däremot efterfrågar partiet rättighetsbaserade miniminivåer för arbetslöshetsförsäkringen, som medlemsländerna måste leva upp till men också får överträffa.

Arbetsvärlden har också låtit partierna ta ställning till påståendet: EU ska inrikta sig på att minska de ekonomiska klyftorna mellan medlemsländerna.

Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger tydligt ja till påståendet och argumenterar för omfördelning mellan rika och fattiga medlemsländer.

Sverigedemokraterna säger bara kort och gott nej.

”Ingen ska lämnas i fattigdom och utsatthet,” skriver Feministiskt initiativ i sitt svar.

Socialdemokraterna säger inte ja till påståendet, utan ser hellre att medlemsstaterna själva bedriver en ”skattefinansierad välfärdspolitik”.

Sverigedemokraterna säger bara kort och gott nej.

Moderaterna menar att de ekonomiska klyftorna mellan medlemsländer främst kan minskas inte genom bidrag utan genom den inre marknaden och satsningar på konkurrenskraft. Liberalerna för samma resonemang. Liberalerna anser visserligen att Regional- och landsbygdsfonderna ska minskas, men också att pengarna i större utsträckning ska gå till de fattigaste EU-länderna samt till gränsöverskridande infrastruktur. Också Kristdemokraterna vill att EU:s regionalpolitik ska fokusera mer på de fattigaste länderna medan rikare medlemsländer ska sköta sin egen regionalpolitik.

Centerpartiet svarar att medborgare i hela EU måste se fördelar med medlemskapet och att det därför är nödvändigt med EU-finansierade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling i hela EU.

Den 26 maj är det EU-parlamentsval i Sverige.

Arbetsvärldens valenkät

De svenska partierna som finns representerade i EU-parlamentet har fått ta ställning till följande påståenden:

1. EU ska ha en gemensam arbetslöshetsförsäkring

2. EU ska inrikta sig på att minska de ekonomiska klyftorna mellan medlemsländerna

3. EU ska anta en gemensam jämställdhetsstrategi

Centerpartiet

1. Nej, Centerpartiet anser att arbetsmarknadspolitiken bör vara nationell och vi har konsekvent sagt nej till den sociala pelaren.

2. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem.

3. Ja, vi måste målmedvetet föra arbetet för jämställdhet framåt, och det är viktigt att det förs ett aktivt arbete för ökad jämställdhet också på EU-nivå. Också i EU:s institutioner och organ behöver andelen kvinnor öka för att nå en jämställd representation.

Feministiskt initiativ

1. EU ska dra upp rättighetsbaserade miniminivåer för socialförsäkringar såsom arbetslöshetsförsäkring, föräldraförsäkring och pension, men enskilda medlemsstater ska ha möjlighet att gå längre i sitt arbete.

2. Ja, EU ska omfördela från rika till fattiga regioner, ingen ska lämnas i fattigdom och utsatthet. Ekonomiskt stöd ska ges för att stärka människors rättigheter, mänsklig säkerhet och klimatomställning.

3. Ja, för att skapa en jämställd, jämlik, hållbar och rättvis värld krävs strukturella, omfattande och omedelbara politiska förändringar. Att formalisera dessa förändringar i strategier är en förutsättning för att kunna definiera och följa upp exempelvis jämställdhetspolitiska mål.

Kristdemokrat

1. Nej, att flytta a-kassan till Bryssel vore en riktigt dålig idé. Anledningen till att frågan alls är aktuell är att det socialdemokratiska europapartiet PES lyft den, mot bakgrund av det sociala toppmötet i Göteborg.

2. Såtillvida att fortsatt ekonomiskt utbyte i Europa leder till ökat välstånd i de länder som i en EU-kontext är mindre bemedlade. Regionpolitiken borde i sin tur fokusera tydligare på de fattigaste regionerna, men låta regionalpolitiken i rikare medlemsländer skötas nationellt.

3. Det beror på vad en sådan strategi innehåller. De gånger frågan varit aktuell i Europaparlamentet har det i samma andetag talats om att EU ska lägga sig i familjepolitiken, exempelvis, och då har vi röstat nej.

Liberalerna

1. Nej.

2. Det är inte bidrag som skapar tillväxt och välstånd i Europa, utan en effektiv inre marknad. Regional- och landsbygdsfonderna måste minskas och i större utsträckning gå till de fattigaste länderna i EU, samt användas till investeringar med tydligt europeiskt mervärde, exempelvis gränsöverskridande infrastruktur.

3. Ja, att få på plats en ny och uppdaterad jämställdhetsstrategi är viktigt. EU måste ta ansvar för jämställdheten, exempelvis vad gäller föräldraförsäkring.

Miljöpartiet

1. Nej, Miljöpartiet vill inte att ha en EU-gemensam arbetslöshetsförsäkring. Däremot ser vi positivt på den sociala pelaren, europeiska medborgare ska garanteras en miniminivå av sociala rättigheter inom hela EU.

2. Ja, EU:s regional- och sammanhållningspolitik är ett viktigt verktyg för att minska ojämlikhet mellan medlemsländer, stad och land. Regionfondernas medel ska framför allt gå till att främja en levande landsbygd och klimatomställningen.

3. Ja. Det är dags att EU:s jämställdhetsstrategi uppdateras. Vi vill se en ökad lönetransparens för att jämna ut lönegapet mellan män och kvinnor, ett kraftfullt skydd mot sexuella trakasserier, en stärkt diskrimineringslagstiftning och en god balans mellan fritid och arbete.

Moderaterna

1. Nej. Vi vill inte flytta mer makt över den svenska modellen till Bryssel.

2. EU ska bidra till ökat välstånd i alla medlemsländer. Det görs allra bäst genom att fördjupa den inre marknaden och satsningar på konkurrenskraft och forskning, inte genom stor ekonomisk omfördelning av bidrag mellan medlemsländer.

3. Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller jämställdhet. Frågan är dock i första hand nationell. Det vore olyckligt om EU sätter upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.

Socialdemokraterna

1. Nej, hur arbetslöshetsförsäkringen ska fungera och finansieras är upp till varje medlemsland att besluta om.

2. Klyftorna både inom och mellan medlemsstaterna bör minskas genom att dessa bedriver en skattefinansierad välfärdspolitik.

3. Det måste till en bättre jämställdhetsstrategi med höga ambitioner. Sverige ska fortsätta att vara en förebild.

Sverigedemokraterna

1. Nej, arbetslöshetsförsäkringen är allra högsta grad en nationell fråga.

2. Nej.

3. Nej, vi ser inget behov av det utan det är upp till varje enskild medlemsstat att dra upp strategier som är anpassade till det landets förutsättningar.

Vänsterpartiet

1. Nej.

2. Ja. För oss är det självklart att det ska ske en omfördelning mellan rika och fattigare länder för att uppnå ett mer jämlikt Europa, det ska dock inte ske undantagslöst.

3. Ja, den senaste strategin löpte ut 2015. Numera finns EU:s visioner bara i ett arbetsdokument. Det visar på att dessa frågor är ganska lågprioriterade för EU-kommissionen. För oss är strategin däremot ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa samt viktig för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och säkerställa kvinnors rätt över sina kroppar.

+ Expandera
20 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.