Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Platt skatt och privatiseringar med Bolsonaro vid makten "Bolsonaro är ett politiskt högerfenomen som försvarar lag och ordning och den upprörda medelklassen som är besviken på politikernas korruption, den ekonomiska nedgången och det ökande vålde" Det sade Paulo Guedes, Bolsonaros ekonomiska guru innan de slog sina påsar ihop. (AP Photo/Eraldo Peres, File)

Platt skatt och privatiseringar med Bolsonaro vid makten

”Hellre färre rättigheter och arbete, än alla rättigheter och arbetslös.” Det säger den före detta yrkesmilitären Jair Bolsonaro som leder opinionsundersökningarna inför Brasiliens presidentval på söndag. Hans popularitet är ännu ett tecken på den populistiska vågen som drar över världen.
Henrik Brandão Jönsson
2 Okt 2018

Den 63-årige Jair Bolsonaro är Brasiliens mest kontroversielle politiker och startade sin politiska karriär på 1980-talet som kapten i ett fallskärmsförband, där han krävde högre löner åt yrkesmilitärerna. Han menade att uppsägningarna av yrkesmilitärerna efter diktaturens fall 1985 inte gjordes på rätt sätt. Skälet angavs “dåligt uppförande”, vilket är det enda giltiga skäl att säga upp en militär, men det verkliga skälet var minskad budget. Den kaxige Bolsonaro kritiserades av generalerna, men älskades av kaptenerna och deras fruar.

Bolsonaro gick in politiken på heltid och är sedan dess radikalhögerns främsta namn i Brasilien. I sju mandatperioder har han varit parlamentariker i den brasilianska kongressen och hoppat mellan åtta partier. Inför den första omgången i årets presidentval den 7 oktober har Bolsonaro 28 procent av väljarstödet bakom sig. Arbetarpartiets kandidat, den före detta borgmästaren i São Paulo, Fernando Haddad, har endast 22 procent.

– Det politiska systemet i Brasilien har gått i konkurs. Det fungerar inte längre. Folk är arga på korruptionen, de känner inget förtroende för politikerna och är besvikna. Det är därför som Bolsonaros aggressiva politik passar så väl in nu, säger Mauricio Santoro, en av Brasiliens främsta statsvetare vid UERJ, det federala universitetet i Rio de Janeiro.

Statsvetaren Mauricio Santoro. Foto: Dado Galdieri

Han menar att nedmonteringen av den brasilianska demokratin inleddes 2016 när parlamentet i Brasília ställde den folkvalda presidenten Dilma Rousseff inför riksrätt på grund av att hon inför sitt omval snyggat till siffrorna i landets budget. Tillgreppet var förbjudet, men hade gjorts av hennes två manliga företrädare utan följder. Att Dilma Rousseff ändå avsattes öppnade upp för hennes ställföreträdare Michel Temer som gjorde helt om och bjöd in oppositionen till att utgöra hans nya regering. Under de senaste två åren har han nedmonterat arbetsmarknadspolitiken och öppnat upp för den högerradikale Jair Bolsonaro.

– Bolsonaro har funnits i brasiliansk politik i 30 år och alltid haft samma åsikter, men nu helt plötsligt är hans värderingar i samklang med samhället, säger Mauricio Santoro.

Kontroversiella uttalanden

Jair Bolsonaro har gått till val på att kastrera våldtäktsmän, införa en vapenlag som ger alla rätt att bära vapen och militarisera grundskolan. Han ser hellre sin son död än homosexuell och har sagt till arbetarpartiets Maria do Rosário, före detta minister för mänskliga rättigheter, att hon är så ful att hon »inte förtjänar« att våldtas av honom.
Bolsonaro hyllar den 21-åriga militärdiktaturen och gratulerar de torterare som torterade den före detta presidenten Dilma Rousseff med elektroder i underlivet och tycker att militären borde ha dödat fler vänsteranhängare. En dag innan knivattentat i september skrek Bolsonaro på ett valmöte att han önskade att han haft ett maskingevär till att »meja ned alla vänsterfolk med«.
Vinner Bolsonaro vill han ta Brasilien ur FN.

+ Expandera

Hot om indragen månadslön

En av de stora förändringarna som gjorts i arbetsrätten är att det tidigare var lag att alla anställda bidrog med en dagslön om året till sitt fackförbund. Det är den lagen som ligger bakom att Brasilien, som världens femte största land, kunnat organisera arbetstagarna och förstärka arbetsrätten med semesterersättning och ersättning vid uppsägning. Förra året plockade Michel Temer bort lagen om fackligt stöd. Det är numera frivilligt för arbetstagaren om hen vill stödja sitt fackförbund finansiellt eller inte. Med tanke på den ekonomiska krisen, som är den värsta i Brasiliens historia, har många sparat in på stödet till facket. Bolsonaros vicekandidat, den 65-årige generalen Hamilton Mourão, har också hotat att dra in den så kallade 13:e månadslönen som betalas ut till jul som en bonus till alla arbetstagare.

– Det är stora saker som är på gång, vilket sprider en rädsla, säger den brasilianska statsvetaren.

Platt skatt och privatiseringar

Reformen av arbetsrätten har förändrat arbetstiden som tidigare var åtta timmar per dag, med max två timmars övertid per dag. Den nya arbetsrätten ger arbetsgivaren rätt till att kräva 12 timmars arbetsdag, men antalet timmar får inte överskrida 44 timmar per vecka. Om Bolsonaro blir Brasiliens näste president förväntas ytterligare förändringar. Han har redan signalerat att han kommer tillsätta bankiren Paulo Guedes, Brasiliens mest nyliberale ekonom, som finansminister om han blir vald.

Statsägda Banco do Brasil är ett av två företag som inte ska privatiseras med övriga 145, enligt finansministerkandidaten. (AP Photo/Ricardo Moraes)

Paulo Guedes är utbildad vid universitetet i Chicago, känt som plantskola för nyliberala idéer, och lovar att genomföra ett stålbad för den brasilianska ekonomin. Han vill genomföra en skattereform som gör att alla, fattig som rik, betalar en enhetlig skattesats på 20 procent av sin inkomst. Det gör att den progressiva skattesättningen, där den rike betalar mer procentuellt än den fattige, försvinner. Guedes förespråkar även skapandet av ett »superfinansdepartement« som ska rymma fyra tidigare departement och föreslår en försäljning av statens 147 bolag. De enda som inte är på listan är de statliga bankerna Banco do Brasil och Caixa Econômica Federal.

Guedes uppgift är att övertyga den brasilianska eliten om att Bolsonaro är det bästa valet för deras ekonomi

Från nationalism till ekonomisk liberalism

– Bolsonaro är nationalistisk politiker som tidigare röstat mot privatiseringar. I kongressen har han ofta röstat likadant som extremvänstern. Men när han tog in Paulo Guedes som ekonomisk rådgivare blev det ett äktenskap. Guedes uppgift är att övertyga den brasilianska eliten om att Bolsonaro är det bästa valet för deras ekonomi, säger Mauricio Santoro.

De senaste två åren har den brasilianska ekonomin minskat med 10 procent och arbetslösheten har stigit till 12 procent. Det är i den kontexten man ska förändringen av arbetsmarknadspolitiken, menar statsvetaren.

– Man utnyttjar krisen för att få genom grundläggande förändringar i arbetsrätten.

Själv ligger Jair Bolsonaro på sjukhus efter att ha blivit knivhuggen av en politisk motståndare vid ett valmöte för några veckor sedan. I stället är det vicekandidaten, general Mourão, som reser landet runt och jagar röster inför söndagens val. Hans förslag att dra in den så kallade 13:e månadslönen, för att den »är en tung börda för landets företagare« har kritiserats av många och från sjukhussängen Bolsonaro har meddelat att han inte tänker göra det. Han vet att han skulle förlora röster på det.

Brasiliens presidentval

Brasiliens mest populära politiker, den före detta presidenten Lula da Silva, får inte ställa upp i årets presidentval. Han har dömts till 12 års fängelse för passiva korruption och sitter fängslad i staden Curitiba. Rättegången mot honom anses politiskt motiverad och därför har FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uppmanat Brasilien att tillåta honom att ställa upp, vilket Brasiliens valdomstol struntat i. Den senaste opinionsmätningen där arbetarpartiets Lula da Silva medverkade fick han 39 procents stöd. Vid samma mätning fick Jair Bolsonaro endast 22 procent.
Arbetarpartiet har nu utsett São Paulos före detta borgmästare, Fernando Haddad, som Lulas ersättare. I den senaste mätningen får Haddad 21 procents stöd mot Bolsonaros 27 procent.
De övriga kandidaterna är:
Ciro Gomes, mittenpartiet PDT, 12 procent.
Geraldo Alckmin, högerpartiet PSDB, 8 procent,
Marina Silva, mittenpartiet REDE, 6 procent.
Källa: Ibope/CNI

Det brasilianska presidentvalet inleds den 7 oktober. Om ingen får mer än 50 procent av rösterna går valet till en andra omgång med de två kandidater som fick flest röster i den första omgången. Den andra omgången är den 28 oktober.

+ Expandera
Henrik Brandão Jönsson
2 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.