Anders Ferbe: ”Kan bli nödvändigt att förlänga permitteringarna under 2021”

Sedan den 7 april har drygt 81 000 ansökningar om korttidspermitteringar, eller korttidsarbete, inkommit hos Tillväxtverket och drygt 572 000 anställda omfattas enligt preliminära siffror, till en kostnad om 27 miljarder kronor. Antalet anställda som faktiskt blir permitterade kan dock vara lägre, vilket kommer framkomma i avstämningsstatistiken. I en tilläggsfråga i SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, var det exempelvis bara 228 000 personer i åldrarna 20–64 år som uppgav att de varit permitterade under hela eller delar av referensveckan i juni.

Genom korttidsarbetet kan arbetsgivare få ekonomiskt stöd från staten för att tillfälligt minska anställdas arbetstid till 20, 40, 60 eller 80 procent av heltid samtidigt som arbetstagaren behåller mellan 96 och 88 procent av lönen.

På så vis har företagen möjlighet att rädda tillsvidareanställningar som annars hade behövt sägas upp på grund av arbetsbrist, för att invänta en vändning i ekonomin.

Ansökan om den högsta nivån, med en minskad arbetstid på 80 procent, stängdes dock i juli och för de övriga nivåerna är ansökan öppen till årsskiftet.

– Det är tydligt att korttidspermitteringarna haft en dämpande effekt på arbetslösheten. Ett möjligt scenario är att arbetslösheten ökar när möjligheten till korttidspermittering försvinner, säger Annika Sundén, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, till Arbetsvärlden.

Förlängs i Norge

I Sverige är korttidspermitteringarna tidsbegränsade till sex kalendermånader, med möjlighet till förlängning i tre kalendermånader. I Norge har regeringen tillkännagivit att permitteringsstödet som bolagen kan få förlängs från 26 till 52 veckor.

Även Österrikes regering har under sommaren fattat beslut om att förlänga sitt stödprogram för korttidsarbete med ett halvår 2021.

Ett möjligt scenario är att arbetslösheten ökar när möjligheten till korttidspermittering försvinner

Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen.
Foto: Fredrik Sandberg

Skulle smittospridningen i Europa öka och nya nedstängningar bli nödvändiga kan förutsättningarna för ekonomin snabbt förändras.

– Det är viktigt att påpeka att detta är ett väldigt osäkert läge. I vår nuvarande prognos tror vi att arbetslösheten ligger på 11,2 procent i mars nästa år, säger Annika Sundén.

Antalet varsel minskar

Hon berättar dock att antalet inkomna varsel har varit på nedgång sedan början av sommaren, ett gott tecken.

– Det kan vara en säsongseffekt men varslen har dämpats avsevärt, säger Annika Sundén.

Sedan 1 mars har drygt 93 000 anställda varslats, men av dem varslades lejonparten, 69 000, under mars–april.

– Det är inte alla varsel som leder till uppsägningar. När vi följde upp efter två månader hade 48 procent av de varslade blivit uppsagda, och 15 procent hade blivit arbetslösa (inskrivna hos Arbetsförmedlingen reds. anm), säger Annika Sundén.

I september kan det också bli en upprepning av det vi såg i april

– Under finanskrisen ledde 60 procent av varslen till uppsägningar, men det var vid uppföljning efter sex månader.

Saknar permanent system

Regeringens samordnare för coronas effekter på näringslivet, Anders Ferbe, varnar också för att avveckla krisstöden för snabbt.

– Det hänger på hur förutsättningarna för företagen utvecklas under hösten. Om krisen fortsätter kan det bli uppsägningar om stödet för korttidsarbete försvinner. Det kan bli nödvändigt att förlänga stödet under 2021, säger Anders Ferbe till Arbetsvärlden.

Anders Ferbe har själv som statlig utredare lämnat förslag om ett permanent regelverk för korttidsarbete, med slutbetänkande som lades fram i fjol. I det arbetet sneglade han på flera andra länder som redan har regelverk på plats och nämner Tyskland, Frankrike, Österrike och Benelux-länderna som exempel.

– Min uppfattning är att Sverige behöver ett permanent system för korttidsarbete, vilket de flesta länder i Europa redan har. Om vi pratar om de konkurrensutsatta delarna av ekonomin så är det helt avgörande att ha jämförbara system med våra viktigaste handelspartners, exempelvis Tyskland. Har vi sämre system så lägger företagen produktionen i Tyskland, säger Anders Ferbe.

Sedan den 13 mars är den tidigare Metallordföranden Anders Ferbe regeringens samordnare för coronavirusets effekter på näringslivet
Foto: Claudio Bresciani / TT

Jag tror att alternativkostnaderna för att inte erbjuda korttidsstöd är långt högre både ekonomiskt och mänskligt.

I vilken sits hade vi befunnit oss i dag om korttidsarbete inte införts för att bekämpa krisen?

– Herre jösses, det vågar jag knappt tänka på. Runt 500 000 anställda omfattas av stödet, och utan det hade kanske hälften av dem fått varsel eller blivit arbetslösa. Arbetslösheten hade nått helt nya nivåer, säger Anders Ferbe.

Han minns tillbaka till finanskrisen, då han var vice ordförande för fackförbundet IF Metall.

– Under finanskrisen 2008–2009 när vi inte hade korttidssystem såg vi omfattande uppsägningar inom industrin. När krisen vände senvåren 2009 kunde många andra länder, däribland Tyskland, gå upp i produktion. Vi tappade ett halvårs konkurrenskraft visavi Europa och effekterna av det kostade oss under 6–7 år därefter, säger Anders Ferbe.

Riskerar man inte att hålla olönsamma företag levande och på så vis hindra en sund strukturomvandling?

– Det finns inga saker som är utan risk. Det kan också finnas risker med företag som utnyttjar systemet. Min upplevelse är att, om vi tittar bortom coronapandemin, så är systemet med korttidsarbete begränsat till som mest sex månader med förlängning på tre månader, sedan kan företag inte ansöka under en tvåårsperiod. Det motverkar att vi hindrar den egna strukturomvandlingen.

Borde man fasa ut korttidspermitteringarna med sänkta arbetsgivaravgifter för företag som återupptar verksamheten tidigare, som Omstartskommittén föreslår?

– Nej, det tycker jag inte. Det är ett enkelt system som är lätt för företagen och Tillväxtverket att ansöka och administrera och det visar att staten är beredd att hjälpa till.

Hur ser du på kostnaderna för staten?

– Jag tror att alternativkostnaderna för att inte erbjuda korttidsstöd är långt högre både ekonomiskt och mänskligt. Om för många blir arbetslösa samtidigt riskerar vi att få en situation med långvarig arbetslöshet vilket också gör det svårare att genomföra betydande åtgärder.

Vad gör man som korttidspermitterad?

– En del av tiden borde användas till kompetensutveckling, vilket också är något jag föreslår i min utredning, säger Anders Ferbe.

I slutbetänkandet lämnas förslag om att arbetsgivare som har rätt att erhålla stöd för korttidsarbete också ska kunna få stöd för 60 procent av kostnaden för kompetensåtgärder som genomförs under upp till halva den frigjorda tiden.

Korttidsarbetet som införts under pandemin erbjuder dock inte någon särskild subvention av kostnader för kompetensåtgärder, även om det är tillåtet att kompetensutveckla utan att det påverkar stödet.

Är det här en missad möjlighet i krisen?

– Det är viktigt att komma ihåg att det gick oerhört fort när lagstiftningen kom på plats för att bemöta krisen. Jag vet att utbildningsdepartementet har tittat på möjligheter att kombinera korttidsarbete med olika utbildningsinsatser, säger Anders Ferbe.