Stockholms handelskammare har samlat en rad experter för att hitta vägar för Sverige att snabbt komma på fötter igen efter coronakrisen i den så kallade Omstartskommissionen. På måndagen lämnar kommissionen sin slutrapport till regering och opposition, med reformförslag som täcker arbetsmarknad, miljö, utbildning och finanspolitik.
Bland förslagen finns en skattereform som syftar till att skifta skattebasen från arbete till konsumtion, med återinförd fastighetsskatt, liksom sänkta arbetsgivaravgifter och mer enhetlig momsbeskattning.
På kort sikt föreslår Omstartskommissionen en rad arbetsmarknadsreformer för att få snurr på ekonomin. Kommissionen föreslår att företagsstöden ska styras om till att uppmuntra aktivitet, exempelvis genom att företagen får behålla en del av stöden när de återupptar verksamheten tidigare.
Förslag från Omstartskommissionen
Skatter:
- Lägre skatt på arbete. Sänk marginalskatten i toppen och genomsnitts-skatten i botten genom ett generöst grundavdrag.
- Enhetlig moms – både vad gäller sats (25%) och skattebas.
- Använd ökade momsintäkter till att sänka skatten på arbete.
- Inför en enhetlig individuell kapitalbeskattning på 25%.
- En enhetlig kapitalbeskattning inbegriper en fastighetsskatt på allt ägt boende.
- En neutral bolagsskatt är önskvärd. Ränteavdragen gör skatten icke-neutral och bör ses över.
- Utöka personaloptionerna och FoU-avdraget.
Arbetsmarknad:
- Låta företagsstöden subventionera aktivitet snarare än passivitet, framför allt bland stora företag.
- Fokusera arbetsmarknadspolitiken på snabb återgång i arbete.
- Låta all konjunkturmotiverad utbildning ha tydligt arbetsmarknadsfokus.
- Återinföra kontrollstationerna i sjukförsäkringen för alla som inte har Covid-19.
- Utveckla smittskyddsarbete för bred återgång i arbete.
- Reformera utbildningssystemet så att fler studiesvaga elever får en yrkesutbildning.
- Förbättra samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och arbetsförmedling.
- Utveckla arbetsförmedlingens digitala arbete samtidigt som lokala kontor bevaras.
- Koppla all offentligfinansierad privat arbetsförmedling till starka ekonomiska incitament.
- Erbjuda fler ingångar till arbetsmarknaden genom sysselsättningssubventioner, lönedifferentiering och uppackning av arbetsuppgifter.
- Påföra arbetsgivare en skyldighet att ge kompetensutveckling till alla anställda.
- Skapa ett utbud av kortare arbetsmarknadsrelevanta kurser för de redan sysselsatta.
- Ta bort arbetsgivarens kostnader för att säga upp personal som missköter sitt arbete.
- Effektivisera systemet för uppsägningar vid arbetsbrist.
- Bredda arbetslöshetsersättningen och anpassa den efter förändringar i anställningsskyddet.
Och det är bråttom, enligt Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, som har författat kapitlet om arbetsmarknad.
– Det är hur bråttom som helst med de akuta åtgärderna. En kvardröjande arbetslöshet får mycket mer negativa effekter än en kortvarig, säger Oskar Nordström Skans, som menar att det är ungdomar och nytillträdda till arbetsmarknaden som drabbats hårdast, inte minst med tanke på vilka branscher som påverkats.
Viktigt att jobben kommer tillbaka
Det viktigaste för en snabb återhämtning är att fokusera på att de jobb som fanns innan coronapandemin också kommer tillbaka i så hög grad som möjligt.
– Det är en mycket större kostnad och insats att träna om arbetskraften, särskilt om det är många. För att snabbt komma tillbaka är det därför avgörande att så många jobb som möjligt kommer tillbaka, säger Oskar Nordström Skans.
Han lyfter att korttidspermitteringarna har varit en bra åtgärd i det akuta skedet men vill se att företagsstöden skiftas om till mer aktiverande insatser. Dit räknar han sänkta arbetsgivaravgifter.
– Där föreslår jag att vi låter de företag som i förtid lämnar korttidsarbetet får behålla än del av stödet, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter, om de går i produktion, för att vi då får igång mer av arbetsmarknaden, säger Oskar Nordström Skans.
På många ställen finns det en spänning mellan att få verksamheterna att fungera och riskerna för smittspridning
Men det innebär också att vi behöver fortsätta utveckla och tänka nytt om smittskyddsarbetet för att verksamheter ska kunna återupptas utan risk för bakslag, menar Oskar Nordström Skans. Här rekommenderar han, till skillnad från Folkhälsomyndigheten, att munskydd ska användas överallt där social distansering inte är möjlig.
”Givet hur evidensen presenteras av svenska myndigheter tycks det uppenbart att munskydd bör användas i de situationer där social distansering inte är möjlig, men inte annars,” skriver han i rapporten.
– På många ställen finns det en spänning mellan att få verksamheterna att fungera och riskerna för smittspridning, och där måste vi försöka tänka lite annorlunda än man kunde göra under den mest akuta fasen där vi kunde säga ”stanna hemma, gör ingenting så får vi ner det här”. Så kan vi inte tänka under lång sikt, säger Oskar Nordström Skans.
– Vi måste pusha gränsen för vad vi kan göra i termer av att hålla ekonomin i gång så mycket som möjligt utan att få smittspridningen att sticka iväg.
Omstartskommissionen vill också se en reform av las, lagen om anställningsskydd.
– Det viktigaste är att sänka kostnader för arbetsgivare som säger upp personer där de har giltiga skäl. I de fallen är kostnaderna i dag höga. I likhet med las-utredningens förslag bör det ändras. Man mildrar konsekvenserna av en fundamental felrekrytering, så att arbetsgivare vågar ta risker, och det är den effekten vi vill ha, säger Oskar Nordström Skans.