Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Det här är AF:s stora bekymmer bortom coronakrisen Annika Sundén, Arbetsförmedlingens analyschef. Foto: Ewa Persson

Det här är AF:s stora bekymmer bortom coronakrisen

Arbetslöshet Coronakrisen producerar den ena rekordsiffran efter den andra över ökningen av varsel och arbetslöshet. Men det stora bekymret är de långvariga effekterna på arbetskraftsdeltagandet, visar Arbetsförmedlingens långsiktiga bedömning av arbetsmarknaden. Och just de effekterna förvärras delvis av korttidsarbeten.
18 jun 2020

När Arbetsförmedlingen nu kommer med sin första större arbetsmarknadsprognos efter coronavirusets ankomst – eller bedömning som man nu hellre uttrycker det – ges en dyster bild av läget de närmaste åren.

Krisen blev långvarigare än vi trodde. Effekterna är tydliga. Det är ett allvarligt läge

Det är ett utmanande läge, konstaterade generaldirektör Maria Mindhammar när Arbetsförmedlingens presenterade bedömningen på tisdagen.

– Och det beror naturligtvis på att krisen blev långvarigare än vi trodde. Effekterna är tydliga. Det är ett allvarligt läge. Arbetslösheten stiger snabbt, i dag är den 8,8 procent och vi kommer att uppleva historiska nivåer.

Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten toppar senare än man trodde i våras, 11,4 procent i mars 2021, med ett genomsnitt på 11 under hela 2021. Och det är framför allt i privat sektor som arbetslösheten ökar. Även om antalet nyanmälda jobb till Arbetsförmedlingen i princip har halverats jämfört med ett år sedan finns fortfarande arbetskraftsbrist inom offentlig sektor och inom vissa yrkesområden i privat sektor.

Tudelningen väntas öka ännu mer

I dag torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson det ekonomiska läget, och här finns ett hopp om ljusning i ekonomin. Det är ett hopp som även Arbetsförmedlingen är medveten om, men vändningen på arbetsmarknaden kan ta längre tid.

Analysdirektör Annika Sundén säger att eftersom restriktionerna enligt olika myndigheter kommer att vara nödvändiga under resten av året, och en bit in på 2021 i väntas på vaccin, blir Arbetsförmedlingens bedömning att krisen blir utdragen.

Och när Arbetsförmedlingen nu försöker blicka framåt, mot resten av 2020 och 2021, klarnar bilden av ett mer långvarigt problem än den kortsiktiga höga arbetslösheten: en ökad tudelning på arbetsmarknaden.

Fler blir långtidsarbetslösa och vad som kanske är ännu värre: det leder inte bara till en lägre sysselsättning, utan också till en krympande arbetskraft när människor som står längst ifrån arbetsmarknaden ger upp.

 

Den konsekvensen späs delvis på grund av ett av regeringens mest effektiva verktyg i just den akuta coronakrisen: korttidsarbete. Just nu har över en halv miljon människor korttidsarbete. När företagen ökar produktionen är det de permitterade som först ökar sin arbetstid.

En miljon drabbade

Ungefär en miljon människor i arbetskraften har drabbats påtagligt av coronakrisen, enligt Arbetsförmedlingen, det är var femte person.

  • 83 000 har varslats om uppsägning.
  • 201 000 har hittills skrivit in sig som arbetssökande sedan i början av mars.
  • Nästan 540 000 är korttidspermitterade.

Källa: Arbetsförmedlingen, 17 juni 2020.

 

+ Expandera
– Och en del av de permitterade kommer också förlora sina jobb. Strukturomvandlingen snabbas upp, och en del av jobben kommer inte tillbaka, säger Annika Sundén.

– Som konsekvens biter sig långtidsarbetslösheten sig fast. Just nu har 159 000 varit inskrivna i mer än 12 månader, vi bedömer att det kan blir över 200 000 personer, och så många har vi aldrig haft förut. Det handlar också om att de som blir arbetslösa nu har en osäkrare koppling till arbetsmarknaden.

Många av de som redan är arbetslösa kommer helt enkelt långt bak i kön, om de inte ställer om. Och här finns risk, menar Arbetsförmedlingen, att många ger upp och lämnar arbetskraften.

Stor osäkerhet

Nu börjar en del av varslen från i mars övergå i uppsägningar, och senast på tisdagen kom besked om flera stora neddragningar i svensk industri, bland annat om uppsägning av över 4 000 tjänstemän i Volvo AB, varav 1 250 personer i Sverige.

Om det skulle sprida sig till den finansiella sektorn har vi ett stort problem.

– Om det här blir långvarigt, kan krisen spridas till finansiella systemet. Nu har ju regeringen och riksbanken vidtagit stora och kraftfulla åtgärder för att förhindra det.

Men osäkerhetsfaktorn är stor.

– Om det skulle sprida sig till den finansiella sektorn har vi ett stort problem. Nu har ju regeringen vidtagit stora åtgärder mot att det ska hända. Men det är klart, det är så stor osäkerhet så det är svårt att säga.

Gör ni nya bedömningar efter sommaren?

– Vi följer statistiken väldigt noga, varje vecka. Många bedömare börjar titta på realtidsdata, över det som händer just nu, eftersom osäkerheten är så stor. Och vi kommer hela tiden titta på våra bedömningar och uppdatera scenarier som vi gör, allteftersom vi lär oss mer om vad som händer i ekonomin.

Vi funderar snarare på att titta på olika indikatorer för vad som händer nu, exempelvis kan man titta på vad personer söker på, på internet? Vilka ord använder man?

Kommer ni göra flera enkätundersökningar än vanligt?

– Vi gör ju undersökningar två gånger om året, en på våren och en på hösten. Det som vi funderar på är hur vi ska fånga utvecklingen som nu går så fort. Enkäten som gjordes i mars-april (som den nya bedömningen bygger på, reds anm) – det är ju flera månader sedan och det har hänt mycket sedan dess. Vi funderar snarare på att titta på olika indikatorer för vad som händer nu, exempelvis kan man titta på vad personer söker på, på internet? Vilka ord använder man? Och sedan kan man se vad de orden korrelerar med, har samband med i det som händer nu, och så får man dra slutsatser av vad som händer i ekonomin. Jag tror att vi kommer börja göra det mer, för att förstå vad som händer.

Sedan gör KI en företagsbarometer hela tiden, och även Riksbanken gör enkäter, och vi följer dem väldigt noga. Det gäller att få snabb information.

Var ser ni den snabbaste förändringen här och nu?

Antalet inskrivna ökar ju i snabb takt, den här senaste veckan är det framför allt ungdomar som har skrivit in sig, skolorna har ju slutat.

Ni pratar mycket om att man ska passa på att utbilda sig. Hur ser ni på tillgången på utbildning för de grupper som ökar bland de inskrivna?

Regeringen har ju vidtagit en rad åtgärder, och ökat antalet utbildningsplatser på olika nivåer. Det som är viktigt framåt, är att det finns en flexibilitet, till ex i terminsstarter, kurslängd och att det finns möjlighet att ställa om med kortare utbildningar än program.

Men jag tror ju att behovet av omställning kommer att fortsätta även efter den här krisen, på grund av strukturomvandlingen. Då behöver man tänka att utbildningspolitiken ska stötta den förändringen.

Våra antaganden är att arbetsmarknaden kommer att bli avancerad, så det kommer behövas omställning för många människor på arbetsmarknaden även när den här krisen är över.

18 jun 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan