Helger som jul och nyår innebär en extra hektisk period för en musiker i en symfoniorkester. På Malmö Live ges en decemberkväll en två timmar lång familjeföreställning där Malmö symfoniorkester tornar upp på hemmascenen med sitt närmare 90 individer starka sällskap.
Samtliga musiker är iklädda olika julattiraljer. Malin Nyström, andra konsertmästare och förstaviolinist, har ett diadem med polkagrisar i stoppat tyg.
I övrigt är hon, liksom samtliga kollegor, strikt svartklädd.
– Det är vår vardagliga arbetsklädsel, så vida det inte är frack och långklänning.
Det ingår ett visst årligt klädbidrag från arbetsgivaren, påminns Malin Nyström om när hon kollar upp förutsättningarna med en kollega.
– Det ska jag genast se till att utnyttja! Hur det ser ut i olika symfoniorkestrarna skiftar. Jag vet att Göteborgssymfonikerna åtminstone bakåt i tiden fick en ny frack respektive långklänning varje ny säsong. Men så har den orkestern också haft gott om sponsorer ur ett historiskt perspektiv, Volvo och så där.
Malin Nyström var bara tre år när hon började spela fiol hemma i samma uppväxtstad som de där generösa sponsorerna finns. Hennes pappa var jazzmusiker och föräldrarna såg det lilla barnets stora glädje för musik och satte henne hos en privatlärare, på prov. Hon älskade det och blev kvar.
Om Malin Nyström
Ålder: 46 år
Yrke: Andra konsertmästare i Malmö Symfoniorkester
Utbildning: Ett år på musikkonservatorium i USA, tvåårig master på Musikhögskolan i Göteborg, 6-årig master-, solist- och påbyggnadsutbildning vid Musikhögskolan i Köln och Düsseldorf.
Yrkesbakgrund: Kammarmusiker, solist, konsertmästare vid olika orkestrar i Danmark, Tyskland och Sverige. Undervisar vid Malmö Musikhögskola.
Familj: Barn och man. Hund. Hade kakadua.
Bor: Villa i Malmö.
Bästa med yrket: ”Utmaningarna, den stora bredden inom musiken och möte med olika människor och kulturer. ”
Utmaning med yrket: ”När barnen var yngre var vardagen svår att få ihop. Min man är också yrkesmusiker, fast på Operan i Köpenhamn. Så vi jobbar både oregelbundet. Vi fick möjlighet till nattis för barnen, men insåg att vi då knappt skulle träffa dem alls. Så vi valde att i stället betala för barnvakt vid behov, det har blivit en stor utgift genom åren. Och så har barnen varit med mycket på jobbet.”
Men först framåt högstadiet bestämde hon sig för att jobba för drömmen om att göra musiken till levebröd.
Barn som börjar vid 9 har ingen chans
– Jag hyllar svensk kulturskola och allt den bidrar med för barn och unga. Men det finns ett dilemma: man måste ha fyllt nio-tio-år för att få börja spela instrument som fiol.
Det är alldeles för sent när det handlar om just fiol och en hel del andra klassiska instrument, enligt Malin Nyström.
Själva tekniken är så svår att det tar tid att lära sig. Det är helt enkelt antal spelade timmar som räknas även ur ett långt perspektiv.
– Konkurrensen om en tillsvidaretjänst i en symfoniorkester är stenhård. Arbetsmarknaden är global, vi jämförs med musiker från hela världen.
Då kan det handla om att mäta sig med kollegor från exempelvis Sydkorea och Japan, påminner hon. Synen på barn och prestation kan rent kulturellt se annorlunda ut.
– Den som väntar med att börja spela till nioårsåldern har då inte en chans.
Hon nämner en av de senaste tjänsterna som utlystes på hennes arbetsplats. Till tjänsten som tvärflöjtist kom det runt 110 ansökningar.
– Till en enda tjänst. Folk kom från hela världen för att provspela.
Ett års provanställning
Och ja, provspelandet går fortfarande till som det alltid har gjort. Den sökande sitter bakom ett skynke, juryn har ingen aningen om vem hen är, varifrån hen kommer eller hur hen ser ut. Tre rundor genomförs på samma sätt.
– Jag tycker att det är bra att det är så. Det blir ett totalt fokus på skicklighet.
Hierarkiska yrkesroller
En ”vanlig” vecka i Malin och kollegornas arbetsvardag är podietid (övning i konsertsalen) måndag till onsdag kl 10-15. Sedan är det genrep och konserter under torsdag, fredag och lördag. Däremellan förväntas musikerna öva själva eller i mindre grupper.
Rollerna i en symfoniorkester är hierarkiska. Malin Nyström gör en liknelse till vården eller ett fotbollslag. Med sportliknelsen blir dirigenten tränaren och konsertmästaren lagledaren. Övriga roller är stämledare, alternerande stämledare och så kallade ”tuttimusiker” (allmänna musiker).
På andra arbetsplatser väger ofta personlig lämplighet tungt, kan man visserligen invända. Gruppens sammansättning ses som viktig och fokus ligger vid att samarbetet ska fungera.
– Jo, men vi har långa provanställningar innan tjänsten blir tills vidare, ett helt år. På den tiden hinner du känna av om någon inte funkar i gruppen, säger Malin Nyström.
Och ibland är det så. För symfoniorkestrar, precis som andra konstnärliga sammanhang, kan locka starka personligheter, konstaterar Malin Nyström.
– Alla här gör något vi fullkomligt älskar och har investerat år av själ och hjärta i. Annars tar man sig inte så här långt, alla är djupt engagerade.
Den som väl får en tillsvidareanställning i en symfoniorkester kan heller inte luta sig tillbaka och åldras på sin stol, enligt Malin Nyström. Det finns ett outtalat önskemål om att vara med och driva den klassiska musiken framåt.
Får ingen fortbildning
I tjänsten ingår ingen vidareutbildning, som i de flesta andra anställningar. Det får musikerna själva se till att skaffa sig.
– Hela det här arbetet bygger på att vi som enskilda musiker hela tiden kommer med input från andra håll. Vårt enda sätt att få vidareutbildning, nya idéer och nätverk är tyvärr genom att ta tjänstledigt och gå en kurs eller vikariera ett tag i en orkester någon helt annanstans.
Lön utifrån position
- Lönen beror på position i orkestern. Enligt Symf tjänar dirigent och konsertmästare mest. De har personliga kontrakt så därför har facket inga uppgifter på deras lönenivåer.
- Löneutvecklingen för övriga positioner är inte stora. Ingångs- och slutlönerna för en stämledare ligger enligt Symf på 40 000 och 43 000 kronor per månad, för alternerande stämleda på runt 37 500 respektive 40 000 kronor och för tuttimusiker på runt 37 000 respektive 43 000 kronor.
För ett par dagar sedan var Malin Nyström själv i Göteborg under en vecka och vikarierade på en vakant tjänst som violinist i symfoniorkestern.
– Det betyder mycket att komma i väg och spela med andra och för nya dirigenter. Jag bodde i en övernattningslägenhet, vissa orkestrar har sådana. Men annars får man ordna eget boende vid sådana kortare inhopp.
Och trots att arbetet som musiker i en symfoniorkester är på heltid med många kvälls- och helgpass, har så gott som samtliga kollegor projekt vid sidan om. Själv har hon en kvartett vid sidan av som övar och tar speluppdrag. Och undervisar elever vid Musikhögskolan.
– Men jag är sådan. Jag behöver omväxling och jag blir uttråkad när det inte händer något.
På frågan om det inte är risk att gå in i väggen när arbetet liksom aldrig tar slut, ser hon förvånad ut.
– Nej, det känner jag faktiskt inte till någon enda som har gjort. Visst är folk sjukskrivna, men då handlar det nästan alltid om olika fysiska skador.
Nästan alla får hörselskador
Orkestermusiker är utsatta, många får frusna axlar samt ont i nacke, skuldror och rygg.
– För att inte tala om hörselnedsättningar och tinnitus, det drabbas princip alla av förr eller senare.
Det är svårt att göra något åt enligt Malin Nyström. Många spelar med specialgjorda öronproppar. Det hjälper, men tar också bort en del av de fina nyanserna.
Därför väljer Malin Nyström bort det, hon upplever att propparna hindrar henne från att nyttja hela sitt kunskapsregister.
– Instrument låter. Så är det bara. Sitter man med blåset bakom sig, då blir det höga volymer. Ett stråkinstrument kan också komma upp i skadliga nivåer, beroende på vad man spelar och hur den som utsätts sitter i förhållande till ljudvågorna.
Malin är sekreterare i arbetsplatsklubben för TCO-förbundet Symf. Just nu pågår en diskussion om samgående med Musikerförbundet som ingår i LO, men Malin Nyström och resten av klubben har valt att ligga lågt i det.
Symf och Musikerna ska bli ett
Symf, Sveriges yrkesmusikerförbund, bildades för 40 år sedan i samband med en utbrytning från Musikerförbundet och LO. Symf valde att ansluta sig till TCO. Nu har förbunden enats om att inleda en process för att återförenas. Den 1 januari 2025 ska ett nytt förbund finnas på plats.
– I princip alla på vår arbetsplats är fackligt anslutna. Antingen i Symf, Musikerförbundet eller i det danska musikerförbundet. Jag tänker att det är det allra viktigaste. Inte minst nu när kultur överallt är alltmer ifrågasatt.
Hon upplever inga försök till politisk styrning i Malmö, som det aktuella fallet i Norrköping. Där tog kommunalrådet Sofia Jarl initiativ till en debatt om att symfoniorkestern borde anpassa sig mer till marknaden och bidra mer ekonomiskt till kommunen.
Det ledde till att såväl lokalhyror och kommunbidrag som publiksiffror diskuterades hätskt.
– Men man vet aldrig. Vårt existensberättigande ifrågasätts alltid när det är tuffa tider.
Mello utvecklar aldrig en musiker
Visst kan en symfoniorkester ställa upp på att spela melodifestivallåtar eller vara bakgrund under en konsert med Tomas Ledin, säger Malin Nyström.
Här finns en symfoniorkester
- En symfoniorkester består ofta av över 70 musiker.
- Instrumenten som ingår brukar delas in i stråkinstrument, blåsinstrument och slagverk.
- En dirigent leder musikerna och bestämmer hur stycket ska spelas.
- Sedan början av 1970-talet har antalet symfoniorkestrar i Sverige varit sju stycken: Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg, Gävle och Radioorkestern.
- Stockholm, Göteborg och Malmö har även operans orkester utöver respektive symfoniorkester. De är uppbyggda på samma sätt och spelar symfonisk repertoar.
- Därutöver förekommer symfoniorkesterverksamhet i skiftande omfattning vid vissa länsmusikinstitutioner.
Men det är inte det som utvecklar musikerna, fortsätter hon. Varken som individer eller som orkester.
– För att utvecklas och mäta var vi ligger nivåmässigt rent musikaliskt behöver vi ha utrymme att ta oss an komplexa symfonier av Mozart och andra kompositörer. Eller spela nyproducerade stycken från musikhögskolestudenter, vi har ett ansvar att föra den klassiska musiken framåt och se till att nyskrivna alster också når publiken.