Att dagens skattesystem är utdaterat och behöver förnyas är en fråga som TCO länge drivit, och nu höjs allt fler röster i debatten med uppmaningar till de politiska partierna att ta ett samlat grepp om skatterna.
Ungdomsförbunden SSU och LUF presenterade nyligen en gemensam skattereform i en debattartikel i DN med uppmaningen till sina moderpartier att komma överens – annars riskerar skattesystemet att förlora legitimitet, menar de.
I en genomgång som DN gjort framgår att samtliga åtta partier vill se en större omläggning av skattesystemet under nästa mandatperiod. Ändå är det politiska läget låst. Moderaterna tror inte att man lyckas få till stånd någon blocköverskridande överenskommelse eftersom synen på skatt på arbete skiljer sig för mycket från socialdemokraternas.
På tisdagen var SSU:s och LUF:s respektive ordförande inbjudna som paneldeltagare under TCO:s seminarium om förutsättningarna för en stor skattereform, ”Dags för ännu en underbar natt?”.
Det är egentligen bisarrt att Stockholm betalar så mycket men att det mesta egentligen hamnar i Malmö eller Göteborgs fickor.
Philip Botström, ordförande SSU, berättar för Arbetsvärlden att det var det var förvånansvärt smidigt att komma överens med LUF.
Philip Botström, ordförande SSU.
– Man måste bortse från ideologiska skygglappar och titta på vad som är effektivt, säger han. Under Almedalen i somras hade vi en liknande panel om skatteförutsättningar och då slängde jag ur mig att jag ska ta ett sådant initiativ. Vi började i höstas, säger Philip Botström.
Hur upplever du stämningarna från moderpartiet?
– Jag skulle säga att de är goda. Jag tror att det är många som i likhet med SSU tycker att det är viktigt att inte bara konstatera att det behövs en skattereform utan också ta de första stegen. Min utgångspunkt är att om SSU och LUF, som har väldigt stora politiska skillnader sinsemellan, lyckas komma så här långt, då kan våra partier komma ännu längre, säger Philip Botström.
Den här skattereformen gör det lättare för människor att komma in och få en första inkomst.
SSU går med på sänkt skatt på arbete
OECD påtalade i våras de ökade inkomstskillnader i Sverige mellan de som har och inte har arbete, hur skulle er skattereform påverka de skillnaderna?
– Utgångspunkten för den här skattereformen är att den ska vara fördelningspolitiskt neutral, vilket innebär att vi förvisso höjer skatten på konsumtion och på kapital. De som äger skattar mer medan de som har vanliga inkomster skattar mindre, säger Philip Botström.
Blir det inte svårare för de som saknar förvärvsarbete om man ökar skatten på konsumtion?
– Vi tänker att den här skattereformen samlat gör det lättare för människor att komma in och få en första inkomst. Med den här typen av system så möjliggörs också för partier att ta andra typer av transfereringar eller åtgärder för att kompensera, säger Philip Botström.
Tillsammans med LUF har SSU, utöver sänkt skatt på arbete och höjd kapitalskatt, enats om sänkt realisationsvinstskatt tillsammans med en höjd fastighetsskatt, liksom miljöskatter som flygskatt och höjd koldioxidbeskattning.
Joar Forssell, ordförande LUF.
LUF kompromissar om fastighetsskatt
Joar Forssell, ordförande LUF, berättar att han rosades av partikollegor under Liberalernas landsmöte för att ha fått SSU att gå med på sänkt skatt på inkomster.
– Sedan säger de: men var fastighetsskatten verkligen så bra? Vi måste kompromissa, säger Joar Forssell, och betonar liksom Philip Botström att det var förvånansvärt enkelt att komma överens.
Vi är emot all form av socialism och ränteavdragen är socialism för rika.
Fastighetsskatten tilltalar ekonomer eftersom den har en skattebas som är beständig och enkel att kontrollera, men frågan är politiskt känslig. LUF vill dock både höja skatt på fastigheter och på sikt slopa ränteavdragen.
– Vi är emot all form av socialism och ränteavdragen är socialism för rika. Det är en subvention och en styrning av konsumtion, säger Joar Forssell.
Almega: Kan komma överens om strukturerna
Håkan Eriksson, näringspolitisk expert på Almega, understryker att det borde vara möjligt för de politiska partierna att komma överens om de stora dragen.
– Man borde kunna enas om strukturerna. Sänkt marginalskatt och skatt på arbete, det är det primära, säger Håkan Eriksson.
Som exempel på problem med nuvarande skattetryck på arbete tar han upp läkare som hellre väljer att vara lediga än att jobba extra: någonting som får effekter på samhället. Men sänkt skatt på arbete ska förstås finansieras om samma nivå på välfärden ska bibehållas. Håkan Eriksson tror inte på kapitalskatter som en lösning.
Kapitalskatter har en rörlig skattebas och måste därför vara internationellt konkurrenskraftiga.
– Kapitalskatter har en rörlig skattebas och måste därför vara internationellt konkurrenskraftiga. Konsumtionsskatter och fastighetsskatter är realistiskt, även om det är inopportunt politiskt, säger Håkan Eriksson.
Kommunal: Utjämning i landet måste bli bättre
Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef på Kommunal, tycker att partierna också behöver enas om en bättre kommunal skatteutjämning.
Maja Fjaestad, Kommunal.
– Det är ganska stora skillnader i kommunalskatt mellan exempelvis Solna och Dorotea som inte utväxlas som skillnad i kommunal kvalitet; snarare kan man säga att det är lite sämre kvalitet på välfärden i Dorotea och det undergräver förtroendet för skattesystemet.
– Meningen är att det kommunala skatteutjämningssystemet ska kompensera för de här skillnaderna – inte för att det är synd om små kommuner i Norrland utan för att de finns olika demografiska profiler; exempelvis kommuner där man växer upp och flyttar ifrån och flyttar tillbaka till när man är gammal. Det slår väldigt snett, säger Maja Fjaestad.
Ska man plocka in det i en skattereform?
– Ja, det tycker jag.
Joar Forsell, LUF, menar däremot att det är något man bör titta på separat.
– Det kommunala skatteutjämningssystemet behöver man göra större förändringar i, säger Joar Forsell till Arbetsvärlden.
– Det är egentligen bisarrt att Stockholm betalar så mycket men att det mesta egentligen hamnar i Malmö eller Göteborgs fickor. Ska man ha ett kommunalt skatteutjämningssystem ska det kompensera för en grundläggande välfärd och trygghet i olika kommuner.
Skulle ni kunna enas med SSU om det också?
– Vi kan få försöka i alla fall.
Karin Pilsäter, skattepolitisk utredare på TCO, tycker att ungdomsförbunden har pekat på de principiellt viktiga områdena när man vill sänka skatt på arbete och höja brytpunkten för statlig skatt. Det är två förändringar som TCO också vill se.
– Det ska löna sig att utbilda sig, gå vidare och ta ansvar, att bli enhetschef inom socialtjänsten eller specialistsjuksköterska eller något annat där man i dag ligger på brytpunkten för statlig inkomstskatt, säger Karin Pilsäter.
Hon välkomnar också att ungdomsförbunden sätter press på moderpartierna och konstaterar att det verkar behövas mer av den varan.
– Partierna känner uppenbarligen inte tillräckligt tryck på systemet för att lägga polemiken åt sidan och sätta sig ner och vara konstruktiva, säger Karin Pilsäter.