Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
En (oenig) riksdagsmajoritet vill sänka inkomstskatten Det finns riksdagsmajoritet för en sänkning av inkomstskatten, men inte om hur det ska gå till. Foto: Riksdagen.

En (oenig) riksdagsmajoritet vill sänka inkomstskatten

Skattereform Det finns en riksdagsmajoritet för en sänkning av inkomstskatten: Allianspartierna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vill alla sänka. Men samtidigt vill Miljöpartiet, Liberalerna och Centern ha grön skatteväxling, något som sossarna å sin sida tror kan hota välfärden.
Karin Bromander
17 okt 2016

Arbetsvärlden har talat med ledamöter i skatteutskottet från samtliga riksdagspartier. Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet säger alla att de välkomnar en översyn av skattesystemet. Mest tveksamma är Moderaterna (läs mer om det här).

Alla partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill se en sänkt inkomstskatt. Men där upphör likheterna.

Allianspartier lyfter frågan om lägre skatt på arbete som den viktigaste vid en skatteöversyn. Miljöpartiet, däremot, vill se en grön skatteväxling där skatter på miljöförstörande verksamhet och produkter ska skattas högre och skatten på arbete bli lägre. Liberalerna och Centerpartiet förespråkar också en sådan lösning.

Socialdemokraternas Jörgen Hellman, vice ordförande i skatteutskottet, säger att ”det ska mycket till för att vi ska vara beredda till några bredare inkomstskattesänkningar”. Han ställer sig också tveksam till grön skatteväxling i den form som andra partier förespråkar.

– Vi är tveksamma till om det fungerar. ”Gröna skatter” är en rörlig skattebas vars intäkter med tiden – om skatterna uppfyller sina syften – kommer att sjunka under de kostnader som inkomstskattesänkningarna har lett till. Då uppstår ett underskott i välfärdens finansiering. Stora skatteförändringar måste vara långsiktigt hållbara, säger han.

Inkomstskatten dominerar debatten

Brytpunkt, skiktgräns och värnskatt

När man talar om nivåer för marginalskatt används två olika uttryck: brytpunkt och skiktgräns. Skiktgränserna sätter nivåerna för vid vilken inkomst en löntagare ska betala olika sorters statlig skatt. Alla med en lön över den nedre skiktgränsen, som 2016 är årsinkomsten 430 200 kronor, ska betala 20 procent i statlig skatt för den del av inkomsten som överstiger gränsen. Den övre skiktgränsen, 625 800 kronor år 2016, avgör vilka som betalar ytterligare 5 procent i statlig skatt, även kallad värnskatt.

Men eftersom ett grundavdrag görs för alla inkomster blir de egentliga gränserna för statlig inkomstskatt något högre: 443 200 respektive 638 800 år 2016. Det är detta som vanligtvis kallas brytpunkten.

Värnskatten infördes 1995 och avskaffades 1998, men ersattes direkt av en motsvarande skatt. Det gör att många även i dag använder begreppet värnskatt för just den delen av skatteuttaget.

Läs mer hos Skatteverket

+ Expandera
25 år sedan har gått sedan ”århundradets skattereform” genomfördes, då Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet gjorde upp om övergripande ändringar i hela systemet. Efter att Socialdemokraterna tillsammans med LO hade presenterat ett förslag på reform under slutet av 1980-talet medverkade TCO till att Socialdemokraterna och Folkpartiet förhandlade fram en kompromiss. Det ledde till att de två partierna 1989 kunde få igenom förslaget i riksdagen och att en reform genomfördes under de två åren som följde.

På 1980-talet låg marginalskatten – den extra skatt som betalas av höginkomsttagare – på runt 80 procent för vissa grupper. 1990-talets skatteuppgörelse innebar att den totala inkomstskatten, både statlig och kommunal, som högst blev 50 procent. 1995 infördes dock den så kallade värnskatten för att balansera nedskärningarna i offentlig sektor, vilket innebar att de med allra högst inkomst betalade ytterligare 5 procents statlig skatt.

Marginalskatten avgör

Nu, liksom då, är just marginalskatten den kanske mest debatterade skattefrågan. I budgetpropositionen för 2017 har regeringen valt att låta uppräkningen av inkomstgränsen för vilka som ska betala statlig skatt räknas upp i lägre takt än löneökningarna, både för 2017 och för 2018. Detta kommer att innebära att cirka 40 000 fler löntagare 2018 får betala statlig skatt på den del av inkomsten som överstiger cirka 37 000 per månad, än om man räknat på det tidigare viset.

Läs mer: TCO, Saco och Svenskt Näringsliv liksom allianspartierna vill alla se en höjning av brytpunkten

Vänsterpartiet vill i stället höja skatten för höginkomsttagare.

– De med lägst inkomst ska självklart inte ha mer i skatt, men de med högst inkomst är de som har gynnats av jobbskatteavdragen. De måste betala mer, säger Daniel Sestrajcic (V).

Sedan 1991 har över 500 skatteändringar gjorts, någonting som ofta lyfts som en anledning till en bred skatteöversyn. Bolagsskatter har till exempel sänkts och arvs- och fastighetsskatt tagits bort. Momsen för vissa branscher har sänkts. Ett virrvarr av ändringar gör systemet obegripligt vilket leder till att det ges mindre legitimitet, menar kritikerna. Globaliseringen, sänkta företagsskatter och en internationell diskussion om kapitalskatter har också påverkat förutsättningarna.

Från inkomstskatt till moms?

Åsa Hansson, Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Åsa Hansson, Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Åsa Hansson är nationalekonom vid Lunds universitet som har deltagit i den danska Skattekommissionen 2008–2009 och i den svenska Företagsskatteutredningen.

Hon menar att en hög inkomstskatt är till skada för samhället eftersom den kan bidra till minskade incitament till utbildning och att fler väljer att arbeta mindre. I stället finns det andra skatter som skulle kunna höjas.

– Ett exempel är enhetlig moms. Låg matmoms är fördelningspolitiskt ett väldigt trubbigt instrument. En högre sådan skulle ge större effekter än höga inkomstskatter.

En chans att växla mellan skatteslag

Åsa Hansson ger också sin förklaring till varför en bred skatteöversyn är nödvändig, snarare än att fortsätta göra enstaka förändringar i olika budgetområden.

Läs mer: ”Vi förlitar oss mer på skadliga skatter än i många andra länder”

– Om vi i dag ser en skattereform på ett visst område ska den också finansieras på samma område, en fastighetsskatt måste till exempel finansieras inom fastighetsområdet. För att få ett konkurrenskraftigt Sverige behöver vi göra justeringar på flera ställen. Och vissa bitar är svåra att göra i isolering, vi behöver göra en genomgripande översyn.

Karin Bromander
17 okt 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan