Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Andel fackanslutna tjänstemän sjunker för andra året i rad Anders Kjellberg har skrivit rapporten "Den svenska modellen i fara?" på uppdrag av Arena Idé. Foto: Simon Markusson

Andel fackanslutna tjänstemän sjunker för andra året i rad

Facklig överlevnad De senaste två åren har den fackliga organisationsgraden fallit också för tjänstemännen i Sverige, efter några år med positiv utveckling. Men det är ännu för tidigt att tala om ett trendbrott, enligt professor Anders Kjellberg som skrivit en ny rapport om fackens utmaningar för Arena Idé.
22 maj 2019

Den fackliga organisationsgraden har under många år pekat nedåt i stora delar av västvärlden. I Sverige sjönk organisationsgraden för arbetare kraftigt i sviterna av finanskrisen (till skillnad från 90-talskrisen), med politiska reformer som fördyrade medlemskapet.

Medan arbetsgivarsidans organisationsgrad ligger stabilt på en hög nivå, liksom täckningsgraden för kollektivavtal, så fortsätter facken, och framför allt arbetarrörelsen, att tappa mark.

Källa: Grafik ur rapporten ”Den svenska modellen i fara?”, Arena Idé. Notera att x-axeln har varierande tidsintervaller.

Om facken inte reagerar i tid så kan den komma i fara

Redan i början av 2000-talet gick tjänstemannarörelsen om arbetarrörelsen vad gäller organisationsgrad, och den ledningen har sedan dess blivit betydligt större: 72 procent för tjänstemännen mot 59 procent för arbetarna.

Men även om tjänstemannarörelsen haft några år med positiv utveckling av organisationsgraden efter finanskrisen så har dock de två senaste åren, 2017 och 2018, pekat nedåt också här.

Kan ge krav på allmängiltigförklaring

På det hela taget är utvecklingen oroväckande för den svenska modellen, som förutsätter en hög organisationsgrad för att facken ska ha förhandlingsstyrka och legitimitet.

– En risk som finns om facken inte hinner få upp organisationsgraden i nya och framväxande branscher är att det kan komma krav på allmängiltigförklaring av avtalen, säger Anders Kjellberg.

Allmängiltigförklaring betyder att staten beslutar att ett kollektivavtal ska gälla för en hel bransch, ett system som finns i exempelvis Frankrike, där täckningsgraden för kollektivavtal ligger på runt 90 procent (ungefär som i Sverige) trots att organisationsgraden är ynka 8 procent (i Sverige totalt 67 procent).

Organisationsgraden för arbetare i privat sektor riskerar att falla under hälften till 49 procent

Rapporten som Anders Kjellberg skrivit för Arena Idé har det olycksbådande namnet ”Den svenska modellen i fara?”.

– Än så länge klarar den sig ganska bra. Det är ingen omedelbar fara kanske. Men om man inte ser upp och utvecklingen bara rullar på, om facken inte reagerar i tid så kan den komma i fara, säger Anders Kjellberg.

Källa: Grafik från rapporten ”Den svenska modellen i fara?”, Arena Idé. Styrkeförhållandena förändras inom fackföreningsrörelsen och medelklassens röst stärks.

Det beror på vad facken själva gör, det är det viktigaste.

Även om Anders Kjellberg menar att det är för tidigt att tala om ett trendbrott nedåt för tjänstemannarörelsen presenterar han en prognos över hur organisationsgraden blir 2023 om de senaste två årens utveckling håller i sig. I så fall hamnar den totala organisationsgraden på 63 procent, alltså ner 4 procentenheter från dagens 67 procent.

Tjänstemännen i privat sektor trillar ner från 67 procent till 61 procent, samtidigt som offentliganställda tjänstemän håller sig kvar på en hög nivå, ner till 79 procent i stället för dagens 81 procent.

På LO-sidan ser det ännu dystrare ut. Organisationsgraden för arbetare i privat sektor riskerar att falla under hälften till 49 procent, och offentliganställda arbetare tappar hela 9 procentenheter till 61 procent.

Källa: Grafik ur rapporten ”Den svenska modellen i fara?”, Arena Idé.

En lugn period kan avlösas av att missnöjet stiger hos löntagarna som ställer mer krav

Samtidigt kan sjunkande organisationsgrad i sig göra facket mindre attraktivt, om det inte längre kan visa upp samma styrka. En negativ spiral.

Varför faller organisationsgraden i västvärlden?

– Det beror dels på strukturella förändringar, där industri och offentlig sektor tappar i sysselsättning i förhållande till privata tjänstenäringar. Men i vissa länder ligger den still på en låg nivå.

LO-sidan har i Sverige haft stora svårigheter att organisera utrikes födda, ofta från länder utan samma fackliga tradition och som hamnar på små arbetsplatser med sina landsmän eller i visstidsanställningar. Det är en förändring som gått fort. Faktum är att organisationsgraden för utrikes och inrikes födda arbetare låg på samma höga nivå år 2006 (77 procent). I dag är klyftan mellan inrikes och utrikes födda avsevärd: organisationsgraden är 63 procent för inrikes födda arbetare och 49 procent för utrikes födda arbetare.

Går vi mot en ny framtid med lägre organisationsgrad?

– Det trodde man också på 1960-talet, men så kom en annan politisk kultur och andra vindar, vi fick en radikalisering och ett uppsving. En lugn period kan avlösas av att missnöjet stiger hos löntagarna som ställer mer krav, och då måste facket hinna med, säger Anders Kjellberg.

Vad kan vända trenden så att organisationsgraden stiger?

– Det beror på vad facken själva gör, det är det viktigaste. Att bedriva aktiv verksamhet ute på arbetsplatserna och visa att man finns och rekryterar, och att man också har nytta av facket. Att man tar itu med arbetsmiljöproblem och annat ute på arbetsplatsen, stress och de frågor som är aktuella, säger Anders Kjellberg.

Källa: Tabell från rapporten ”Den svenska modellen i fara?”, Arena Idé.

22 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.