Sverige har en förhållandevis gynnsam situation i Europa när det kommer till arbetsmarknaden, med ett väl utbyggt partsystem mellan fack och arbetsgivare, hög organisationsgrad och stark tradition av kollektivavtal. Men i flera andra EU-medlemsländer är facken betydligt svagare och det saknas ofta en facklig infrastruktur för att bedriva framgångsrika kollektivförhandlingar.
En idé som har diskuterats för att underbygga partsmodellen i Europa är att låta EU finansiera dialog mellan arbetsmarknadens parter, för att på så vis hjälpa till att bygga upp sådana starka strukturer som finns i exempelvis Sverige.
Vi vill stärka fackens roll i hela EU
Att på den vägen bygga ut partsmodellen kan kontrasteras mot andra sätt att via lagstiftning driva på en utveckling mot bättre villkor i unionen. Det senare är dock någonting som får de skandinaviska facken att dra öronen åt sig, eftersom de inte vill riskera att lagstiftarna gör ingrepp som kan begränsa parternas förhandlingsförmåga.
Men vad säger de svenska politiska partierna? Arbetsvärlden låter partierna ta ställning till påståendet: EU bör finansiellt stödja dialog mellan arbetsmarknadens parter.
Det framgår snabbt att det inte är en populär position bland partierna. Faktum är att det bara är två av nio partier som tydligt omfamnar idén: Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
”Ja, vi vill stärka fackens roll i hela EU. För att utveckla en social dialog i EU som bidrar till bättre arbetsvillkor är det rimligt med ett finansiellt stöd,” skriver Miljöpartiet i sitt svar.
Tongångarna från Vänsterpartiet är snarlika:
”Ja. Modellen med starka, självständiga parter är underutvecklad i EU-systemet och det kan därför behövas olika typer av stöd för att parterna ska få större genomslag, legitimitet och faktiska möjligheter att utveckla sina relationer,” svarar Vänsterpartiet.
Men går vi bortom de här båda partierna så blir svaren för det mesta både kortfattade och negativa.
Kristdemokraterna svarar kort och gott nej. Liberalerna utvecklar sitt svar med ”Parterna bör stå på egna ben”. Socialdemokraterna lyckas vara otroligt otydliga, och svarar: ”Den sociala dialogen står högt upp på den svenska dagordningen.”
Centerpartiet mjukar upp sitt svar något med en vink åt parterna: ”Nej, däremot välkomnar vi givetvis att parterna på arbetsmarknaden för dialog. I grunden är det positivt för stabilitet på den inre marknaden och för EU:s konkurrenskraft.”
Sverigedemokraterna säger också nej, och motiverar detta bland annat med ett förmodande att finansieringen skulle åtföljas av olika krav från EU – men också att parterna inte ska behöva ha ekonomiska incitament.
Moderaterna gör en något längre utläggning om vad de tycker att EU:s budget ska gå till i stället, nämligen bekämpning av brottslighet och terrorism, att sänka utsläpp och skapa förutsättningar för forskning och innovation.
Feministiskt initiativ är varken positiva eller negativa, utan låter meddela att partiet inte tagit ställning i frågan.
Arbetsvärldens valenkät
De svenska partierna som finns representerade i EU-parlamentet har fått ta ställning till följande påstående:
EU bör finansiellt stödja dialog mellan arbetsmarknadens parter.
Centerpartiet
Nej, däremot välkomnar vi givetvis att parterna på arbetsmarknaden för dialog. I grunden är det positivt för stabilitet på den inre marknaden och för EU:s konkurrenskraft.
Feministiskt initiativ
Vi har inte tagit ställning i denna fråga.
Kristdemokrat
Nej.
Liberalerna
Nej, parter bör stå på egna ben.
Miljöpartiet
Ja, vi vill stärka fackens roll i hela EU. För att utveckla en social dialog i EU som bidrar till bättre arbetsvillkor är det rimligt med ett finansiellt stöd.
Moderaterna
Nej. Detta är en fråga för medlemsländerna. EU-budgeten ska bland annat prioritera arbetet mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism, att sänka utsläppen och att skapa goda förutsättningar för forskning och innovation.
Socialdemokraterna
Den sociala dialogen står högt upp på den svenska dagordningen.
Sverigedemokraterna
Nej, arbetsmarknadens parter bör kunna ha dialog utan ekonomiska incitament, med tillhörande krav, från EU.
Vänsterpartiet
Ja. Modellen med starka, självständiga parter är underutvecklad i EU-systemet och det kan därför behövas olika typer av stöd för att parterna ska få större genomslag, legitimitet och faktiska möjligheter att utveckla sina relationer.