Frågan om ett gemensamt socialt protokoll, där EU vid en fördragsändring låter sociala rättigheter överordnas den inre marknadens friheter för alla medlemsländer, är en riktig vattendelare i svensk politik. De borgerliga partierna plus Sverigedemokraterna är motståndare, medan de rödgröna plus Feministiskt initiativ är för.
Moderaterna och Centerpartiet säger att de är motståndare till ett socialt protokoll för att frågorna hör hemma hos medlemsländerna – och att de därmed värnar om den svenska partsmodellen.
”Vi vill inte äventyra den svenska modellen, som kan komma att hotas om inflytandet över dessa frågor flyttas från Sverige till EU-nivån,” säger Centerpartiet i sitt svar.
EU ska inte befatta sig med sociala frågor överhuvudtaget
Sverigedemokraterna markerar sitt EU-motstånd:
”Nej, EU ska inte befatta sig med sociala frågor överhuvudtaget, det är i allra högsta grad en nationell angelägenhet,” säger Sverigedemokraterna.
Vänsterpartiet är tydliga med att de vill se ett juridiskt bindande socialt protokoll. ”Det skulle vara bra för jämlikheten och sammanhållningen i Europa,” svarar Vänsterpartiet.
Svenska villkor ska gälla
Arbetsvärlden har också låtit partierna ta ställning till påståendet: Svenska villkor ska gälla alla som arbetar i Sverige.
Det är fem av nio partier som klart och tydligt säger ja till påståendet. Det är Socialdemokraterna, Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
”Ja, lika lön och villkor för arbetare på samma arbetsplats ska gälla alla arbetstagare i Sverige. Vi välkomnade det nya utstationeringsdirektivet,” svarar Miljöpartiet.
Centerpartiet vill inte se en harmoniserad arbetsrätt eller en social pelare
Liberalerna vill inte att den fria rörligheten ska begränsas av en ökad regelbörda för företagen. Centerpartiet nämner sitt motstånd mot den sociala pelaren.
”Centerpartiet vill inte se en harmoniserad arbetsrätt eller en social pelare.”
Arbetsvärlden lät också partierna ta ställning till påståendet: EU bör införa fler minimiregler inom arbetsmarknadsområdet. Tre partier är tydligt positiva: Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
”Vänsterpartiet välkomnar initiativ som stärker arbetstagarnas rättigheter och ökar den sociala tryggheten inom EU,” svarar Vänsterpartiet, med ett tillägg om att initiativen inte får hota den svenska modellen.
Socialdemokraterna är otydliga i sitt svar, och noterar helt enkelt att Sverige i allmänhet inte berörs av gemensamma minimiregler eftersom vi oftast ligger över dessa via kollektivavtal och nationell lagstiftning.
Moderaterna är däremot tydligare med sitt motstånd: ”Vi vill att arbetsmarknadspolitiken ska förbli nationell,” svarar partiet. Partiet som trots sin principiella hållning under den förra mandatperioden stödde en minimilagstiftning på arbetsmarknadsområdet, den om att öka skyddet mot cancerogena ämnen. Sverigedemokraterna är möjligen ännu tydligare genom att vara kategoriskt emot minimiregler: ”Nej, vi vill inte se några ingrepp alls från EU inom arbetsmarknadsområdet.” Partiet stödde heller inte någon enda minimiregel förra mandatperioden.
Fler partier vill utveckla arbetsmiljöstrategin
På samma tema lät vi partierna slutligen ta ställning till påståendet: EU:s arbetsmiljöstrategi ska få högre ambitioner.
Centerpartiet öppnar trots sitt motstånd mot gemensamma minimiregler på arbetsmarknadsområdet ändå upp sig något denna gång: ”grundläggande minimikrav för säkerheten på arbetsplatser är rimligt mot bakgrund av den fria rörligheten”, svarar Centerpartiet.
Uppenbar fara att arbetsmiljöstrategin används för att legitimera överstatlig arbetsmarknadspolitik
Även Liberalerna är mjukare i den här frågan: ”Strategin bör syfta till att säkerställa ett grundskydd så att ILO:s rekommendationer efterlevs.”
Också Moderaterna är positiva till att arbetsmiljöstrategin får högre ambitioner med mer ickebindande metoder: ” bland annat genom bättre datainsamling och att sprida goda exempel,” svarar Moderaterna.
Kristdemokraterna ser dock en ”uppenbar fara att arbetsmiljöstrategin används för att legitimera överstatlig arbetsmarknadspolitik”.
Socialdemokraterna är kortfattade och svarar ”Ja, detta är väldigt viktigt”. Också Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till att arbetsmiljöstrategin utvecklas med högre ambitioner.
Den 26 maj är det Europaparlamentsval i Sverige.
Arbetsvärldens valenkät
De svenska partierna som finns representerade i EU-parlamentet har fått ta ställning till följande påståenden:
1. Svenska villkor ska gälla alla som arbetar i Sverige.
2. EU bör införa fler minimiregler inom arbetsmarknadsområdet.
3. EU:s arbetsmiljöstrategi ska få högre ambitioner.
4. EU bör införa ett socialt protokoll.
Centerpartiet
1. Centerpartiet vill inte se en harmoniserad arbetsrätt eller en social pelare. Vi vill inte äventyra den svenska modellen, som kan komma att hotas om inflytandet över dessa frågor flyttas från Sverige till EU-nivån.
2. Nej, Centerpartiet anser att arbetsmarknadspolitiken bör vara nationell och vi har konsekvent sagt nej till den sociala pelaren. Vi vill inte äventyra den svenska modellen, som kan komma att hotas om inflytandet över dessa frågor flyttas från Sverige till EU-nivån.
3. Arbetsmiljöfrågor bör i grunden hanteras nationellt, även om grundläggande minimikrav för säkerheten på arbetsplatser är rimligt mot bakgrund av den fria rörligheten. Vi vill gärna se högre ambitioner som underlättar den fria rörligheten ytterligare utan att inkräkta på medlemsländernas rätt att fatta beslut i arbetsmiljöfrågor.
4. Nej, Centerpartiet anser att arbetsmarknadspolitiken bör vara nationell och vi har konsekvent sagt nej till den sociala pelaren. Vi vill inte äventyra den svenska modellen, som kan komma att hotas om inflytandet över dessa frågor flyttas från Sverige till EU-nivån.
Feministiskt initiativ
1. Ja, all arbetskraft ska ha samma arbetsrättsliga villkor. Lika lön för likvärdigt arbete är en grundläggande rättviseprincip.
2. Ja, EU ska dra upp rättighetsbaserade miniminivåer vilka inte ska hindra enskilda medlemsstater att gå längre i sitt arbete.
3. Ja. Arbetet ska vara en trygg plats där ingen utsätts för fysiska eller psykiska risker. Det är oacceptabelt att människor dör på jobbet, eller blir utsatta för trakasserier.
4. Ja, det är bra att också sociala rättigheter gäller på EU:s inre marknad. Vi vill att det sker med respekt för vår svenska modell.
Kristdemokraterna
1. Det ska vara schysta villkor för alla som arbetar i Sverige. Det gamla regelverket som säkerställde kollektivavtalets hårda kärna tycker vi var tillräckligt, det återstår att se hur det nya regelverket blir i praktisk tillämpning.
2. Nej, olika länder har olika arbetsmarknadsmodeller, och Sverige ska inte kompromissa om arbetsmarknadspolitiken med länder som har helt andra system.
3. Det beror på vad man lägger i begreppet ambitioner, men det finns en uppenbar fara att arbetsmiljöstrategin används för att legitimera överstatlig arbetsmarknadspolitik. Kristdemokraterna motsatte sig exempelvis inrättandet av EU:s arbetsmarknadsbyrå.
4. Nej, problemet är att det ekonomiska utbytet inom Europa är för litet - inte för stort. Gällande utstationering ska det finnas, och finns det, speciella regelverk.
Liberalerna
1. Svensk lag ska gälla i Sverige, och utstationerad arbetskraft i Sverige ska minst ha de rättigheter som arbetstagare i avsändarlandet har. Detta ska dock inte begränsa den fria rörligheten för arbetstagare i unionen genom en ökad regelbörda för företagen.
2. Vi vill ha trygga arbetsförhållanden i hela EU samtidigt som partsmodellen respekteras. På vissa områden kan det vara befogat för EU att utfärda minimidirektiv, men medlemsstater ska alltid få lov att behålla regler som går längre eller ger ett bättre skydd än vad direktiven anger.
3. Ja, alla arbetsplatser, arbetstagare och länder har inte det skydd som flertalet svenskar har på arbetsplatser med kollektivavtal. Strategin bör syfta till att säkerställa ett grundskydd så att ILO:s rekommendationer efterlevs.
4. EU har ett ansvar för att människor som arbetar i EU inte utnyttjas och det är därför bra att fler regler inom unionen harmoniseras. Liberalerna är emellertid inte för ett socialt protokoll men förordar att EU tar ett ökat ansvar för att arbetsvillkoren är goda inom hela EU.
Miljöpartiet
1. Ja, lika lön och villkor för arbetare på samma arbetsplats ska gälla alla arbetstagare i Sverige. Vi välkomnade det nya utstationeringsdirektivet.
2. Ja. Vi välkomnar fler minimiregler som kan bidra till att fler medborgare i EU får bättre villkor och arbetsmiljö. Dessa minimiregler ska även fortsatt införas med respekt för den svenska modellen.
3. Ja. Arbetet ska vara en trygg plats där ingen utsätts för fysiska eller psykiska risker. Det är oacceptabelt att människor dör på jobbet, eller blir utsatta för trakasserier.
4. Ja, det är bra att också sociala rättigheter gäller på EU:s inre marknad. Vi vill att det sker med respekt för vår svenska modell.
Moderaterna
1. Trygghet och rimliga villkor ska gälla på arbetsmarknaden. Samtidigt måste det vara enkelt att arbeta i ett annat medlemsland. Lagar och regler måste utformas så att de inte blir för krångliga eller leder till att färre företag vill vara verksamma i Sverige.
2. Vi vill att arbetsmarknadspolitiken ska förbli nationell, eftersom den i mycket hög grad bygger på nationella förutsättningar och traditioner – inte minst i Sverige med vår arbetsmarknadsmodell och parternas centrala roller.
3. Vi ser positivt på att strategin utvecklas och får högre ambitioner, bland annat genom bättre datainsamling och att sprida goda exempel.
4. Vi står inte bakom kravet på ett socialt protokoll som flyttar mer av arbetsmarknadspolitiken till EU-nivå. Arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva. Så värnar vi bäst den svenska modellen – och möjligheten att utveckla den. Vi ska se till att alla som arbetar i Sverige har rimliga villkor och att ingen utnyttjas.
Socialdemokraterna
1. Ja.
2. Sverige berörs allmänt inte av minimireglerna eftersom vi ofta har nationella regler genom kollektivavtal och lagstiftning som ligger över minimireglerna.
3. Ja, detta är väldigt viktigt.
4. Ja.
Sverigedemokraterna
1. Ja, alla som arbetar i Sverige ska arbeta under svenska villkor.
2. Nej, vi vill inte se några ingrepp alls från EU inom arbetsmarknadsområdet.
3. Nej, arbetsmiljö är en fråga som vi ser som en nationell angelägenhet. Det är således upp till varje enskild medlemsstat att dra upp strategier som är anpassade till det landets förutsättningar.
4. Nej, EU ska inte befatta sig med sociala frågor överhuvudtaget, det är i allra högsta grad en nationell angelägenhet.
Vänsterpartiet
1. Ja, arbetskraft från alla länder, även de som tillfälligt arbetar här, har villkor och löner som är minst lika bra som inhemska löntagare på arbetsmarknaden. Kryphål måste täppas till och facket ska alltid kunna kräva svenska kollektivavtal för de som jobbar i Sverige.
2. Vänsterpartiet välkomnar initiativ som stärker arbetstagarnas rättigheter och ökar den sociala tryggheten inom EU – givet att det inte hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen eller de framsteg som gjorts på det socialpolitiska området i Sverige.
3. Ja.
4. Ja. Vänsterpartiet vill därför att det införs ett juridiskt bindande socialt protokoll som gör att respekt för kollektivavtal och lagar som skyddar arbetstagare blir ett villkor för arbetskraftens rörlighet, det skulle vara bra för jämlikheten och sammanhållningen i Europa.